Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1047-1048 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvillingarna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bådas underlif således voro förenade. De voro för
öfrigt tvänne intelligenta individer, med hvar sitt
par ben och armar. 1842 gifte de sig med tvänne
systrar, och hvardera blef fader till nio normalt
bildade barn. De båda bröderna afledo, med två timmars
mellantid, d. 17 Jan. 1874 i Nord-Carolina. Ungefär på
detta sätt förenade voro jämväl de båda negrinnorna
Millie och Christine, födda 1851 i Nord-Amerika och
kända under benämningen den tvåhöfdade näktergalen
(!), och till samma kategori höra äfven systrarna
Rosa och Josepha Blazek, födda omkr. 1877 i närheten
af Prag. Ett annat intressant tvillingpar bilda
bröderna Tocci, Giovanni och Giacomo, födda d. 4
Juni 1875 nära Turin och sammanvuxna fr. o. m. det
sjette refbenet. De hafva tillsammans endast två ben,
men hvar sina två armar samt skilda magar, hjertan
och lungor. Den enes känslolif är oberoende af den
andres; Giovanni kan t. ex. sofva, under det Giacomo
är vaken och tvärtom. De hafva lärt sig att stå på
de båda benen; men de kunna ej gå, ty hvartdera benet
styres af sin särskilda hjerna.

Tvillingarna (Lat. Gemini), astron. 1. Det tredje
tecknet i djurkretsen (se d. o.). – 2. En stjernbild
på norra himmelshemisferen. Den innehåller en mängd
för blotta ögat synliga stjernor, af hvilka de två
förnämsta äro Pollux (β Geminorum), af 1:sta
storleken, och Castor (α Geminorum), af 3:dje
storleken.

Tvillingkristall (kristalltvilling), miner.,
kem., kallas en lagbunden sammanväxning af två
eller flere kristallindivider af samma slag. Denna
sammanväxning kan ske antingen så, att de båda
kristallindividerna hafva parallel axelställning

1.

2.

såsom fig. 1 utvisar, der tvänne tetraedrar, en
positiv och en negativ (se Kristallografi), äro
sammanvuxna, eller ock på det sätt att axelställningen
icke är parallel (fig. 2). Sammanväxningens
lagbundenhet består deri att de tvänne individerna
hafva åtminstone en liknämnd yta gemensam eller
parallel. Denna yta kallas tvillingsyta eller
tvillingsplan och är antingen en verklig eller en
möjlig kristallyta. Den delar tvillingkristallen i
2 symmetriskt lika delar. Man kan föreställa sig,
att tvillingen uppstått derigenom att en kristall
blifvit skuren itu af ett kristallplan samt att
ena hälften af kristallen blifvit vriden 180° kring
en linie, som är vinkelrät emot detta plan. Denna
linie kallas tvillingaxel (ab fig. 3). Häraf följer,
att tvillingplanet ej kan vara något af kristallens
symmetriplan och tvillingaxeln ej en symmetriaxel,
ty en vridning af 180° kring en symmetriaxel förändrar
ej kristallens utseende. Föreställningen
om 180° vridning är endast ett didaktiskt hjelpmedel,
ty kristalltvillingar bilda sig ej af förut skilda
individer, utan de utbildas från den allra första
anläggningen såsom en dubbelindivid, hvilket visar
sig af mikroskopisk undersökning. Om nu utbildningen
sker så, att tvillingplanet

3.

alltjämt fortfar att vara gränsplan, såsom i
fig. 2, 3, 4, så blir hvar och en af individerna
i och for sig att anse såsom en half kristall,
som visar sig förkortad i tvillingaxelns riktning
och kallas sammanväxningstvilling. Om deremot
tvillingplanet ej blir gräns, utan bägge individerna
utveckla sig på båda sidor om detsamma, uppstå
genomträngningstvillingar (fig. 1 och 5). Många af
det sistnämnda slaget växa så fullständigt genom

4.

hvarandra, att de till det yttre visa sig som en
enkel kristallform. Kanter och hörn, i hvilka de
båda kristallindividerna sammanträffa, kallas
tvillingkanter och tvillinghörn. Vinklarna äro
ofta in-springande, och man skiljer i detta fall en
tvillingkristall lätt från enkla kristaller, hvilka
hafva endast utspringande vinklar. – I reguliera
systemet uppträda ofta tvillingar med oktaederytan
såsom tvillingplan (fig. 2). Axelställningen är
här ej parallel såsom hos tetraedern (fig. 1). Den
parallella axelställningen kan nämligen förekomma
endast hos hemiedriska former. I hexagonala systemet
förekomma tvillingar, som hafva utseendet af enkla
kristaller, men som bestå af 2 hälfter, tillhörande
olika individer i omvänd

5.

6.

ställning, t. ex. fig. 6, utgörande två skalenoedrar
med basplanet såsom tvillingplan och parallel
axelställning. Fig. 4 visar en sammanväxningstvilling
i tetragonala, fig. 3 en dylik i monoklina, fig. 5
en genomträngningstvilling i rombiska och fig. 7
en sammanväxningstvilling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>