Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvillingarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tvångströja, kamisol (T. zwangsjacke, Fr. camisole
de force), en af starkt material förfärdigad tröja,
som man ikläder personer, hvilka lida af maniakaliska
anfall eller delirier, för att hindra dem att skada
sig sjelfva eller andra under anfallen. Tvångströjan
är sluten framtill och knäppes på ryggen samt är
försedd med mycket långa ärmar, hvilka knytas i kors
öfver bröstet eller på ryggen eller ock bindas vid
sängen. J. E. J-n.
Tvångsvärfning. Se Värfning.
Tvåroddare. Se Galér.
Tvåskiftesbruk. Se Träde.
Tvåvingar. Se Diptera.
Tvååker, socken i Hallands län, Himle härad. Areal
5,248 har. 2,588 innev. (1890). T. bildar med
Spannarp ett regalt pastorat, Göteborgs stift,
Varbergs kontrakt.
Tvärbanan genom Jämtland. Se Norra stambanan.
Tvärbrott, petrogr. Se Hufvudbrott.
Tvärbrytning kallas en grufbrytningsmetod med
igensättning, då man från ett lodrätt schakt utom
fyndigheten utgår med en ort till fyndighetens
gräns. Der går man sedan, hälst i malmens liggande,
med en fältort utmed malmen. Från denna fältort
drifver man derefter tvärstrossar, eller relativt
breda tvärorter, till malmens andra gräns. Dessa
tvärstrossar läggas på regelbundna afstånd
från hvarandra. De utfyllas, antingen sedan de
framkommit till malmgränsen eller under arbetet,
med ofyndigt berg; i senare fallet lemnas naturligen
en smal kommunikationsväg öppen. Sedan ett system
af tvärstrossar utbrutits och fylts, anläggas nya
mellan de förra o. s. v. Metoden, som kan på flere
sätt varieras, nyttjas vid breda malmer och der berget
är lossnigt och lätt rasande (se Rasarbete), enär vid
tvärbrytning endast relativt små takytor utan stöd
förekomma. När en etage med tvärstrossar är utbruten,
anlägges en ny högre upp, från schaktets botten
räknadt, o. s. v., tills malmen är uttagen. Th. N-m.
Tvärbåge (tvärgördel). Se Gördelbåge.
Tvärhus, tvärskepp. De båda flyglar (transsept),
som i större kyrkor utgå mot n. och s. från den
s. k. midtqvadraten, bilda tillsammans med denna
tvärhuset (se fig. i art. Kapell). Genom tvärhuset
framhålles kyrkans korsform, hvarför ock dess gaflar
vanligen skjuta fram om långhuset (se d. o.) samt
äfven lemna en omtyckt plats för rikare arkitektonisk
dekoration. Vanligen är tvärhuset enskeppigt, så i
alla svenska kyrkor, der ett sådant förekommer. I
några större utländska katedraler (t. ex. Köln,
Amiens, Milano) är det treskeppigt, i England stundom
tvåskeppigt (t. ex. Salisbury, Durham). Tvärskeppet
skiljer i regeln det egentliga högkoret från långhuset
och har således sin plats närmare kyrkans östra ände;
dock förekomma undantagsvis tvärhus äfven i vester
(t. ex. Bamberg). Stundom finnas tvänne tvärhus. –
Ett slags oegentliga tvärhus hafva flerestädes
uppkommit genom senare tillbyggnader i n. och s. om
en ursprungligen rektangulär anläggning. Kyrkor med
sådan anordning äro ej ovanliga i Sverige och pläga
der kallas »korskyrkor». Upk.
Tvärort, bergsv. Se Fältort.
Tvärred (Tvered, Tverred), socken i Elfsborgs
län, Kinds härad. Areal 7,456 har. 1,478
innev. (1890). Annex till Gällstad, Göteborgs stift,
Kinds kontrakt.
Tvärskepp. Se Tvärhus.
Tvärskepps, sjöv., i riktning vinkelrätt mot kölen
eller parallelt med däcksbalkarna. Riktningen
parallelt med kölen säges gå långskepps. Uttrycken
nyttjas endast om föremål ombord. Ett föremål
utanför fartyget säges ligga tvärs l. tvärs ut, då
det synes i vinkelrät riktning mot fartyget, hvilket
då säges vara tvärs för föremålet. Jfr Kranbalksvis.
R. N.
Tvärstånd (Fr. fausse relation), musikt., kallas
i den musikaliska harmoniläran den flerstämmiga
tonfortskridning, hvarvid en ton först förekommer
ren i en stämma och sedan kromatiskt förändrad i
en annan. I den »stränga satsen» var tvärståndet
förbjudet. Men redan Bach använde det ganska ofta;
och numera har förbudet ingen giltighet, annat än för
så vidt örat icke fattar det harmoniska sammanhanget,
utan tror sig höra en falsk intonation. Det senare
torde icke kunna förekomma annat än vid öfvergången
mellan dur- och mollackord på samma grundton,
hvilket sålunda fortfarande fordrar försigtighet
i stämföringen. Emellertid möter tvärstånd äfven
i detta fall ej sällan hos Bach, åtminstone vid
öfvergång mellan koralverser. A. L.
Tvärvall. Se Bröstvärn 3.
Tvärverk. Se Fästning, sp. 628.
Tvättbjörnslägtet. Se Sjubbslägtet.
Tvättning af orena linne-, bomulls- och yllepersedlar
har till ändamål deras rengöring från smuts genom
gnuggning i vatten, som vanligen är tillsatt med
alkaliska ämnen: soda, pottaska, såpa (tvål),
lut. Den hufvudsakligen af fett, ägghvita och dam
bestående smutsen införlifvas då med alkalierna och
kan lätt bortslammas. Om tvättning af orena kläder
länge uppskjutes, ruttnar smutsen och angriper tygets
fibrer. Tvättvattnet bör vara mjukt, ej kalkhaltigt;
bäst är regn- eller flodvatten. Hårdt källvatten kan
för ändamålet göras mjukt med soda. Hvit linne- och
bomullstvätt lägges hälst ett halft dygn i förväg
i kallt vatten med ringa tillsats af t. ex. soda,
hvarefter den tvättas två gånger i ljumt vatten
med såpa (är vattnet för kallt, hindrar detta
smutskornens lösning; i hett vatten fästa de sig lätt
i fibrerna). Af soda tagas lämpligen 4 1/2 kg. på 150
liter vatten (lagom för 100 kg. tvätt). Förträfflig
verkan åstadkommes ock af 50 gr. ammoniaksprit
jämte 100 gr. terpentinolja i ett ämbar vatten, som
innehåller 500 gr. såpa löst. Efter den egentliga
tvättningen utgnidas fläckar, hvarefter kläderna
kokas minst 15 min. i såpvatten (eller ock »lakas»,
i det att man låter dem genomströmmas af het asklut
och ligga deri en hel natt); dernäst sköljas de två
gånger, urvridas och upphängas till torkning. Färgade
plagg tåla ej behandling med lut; de tvättas i varmt
vatten, med eller utan såpa. Ylle tvättas i såpvatten
eller utspädd kaustik ammoniak (1 del på 35 delar
vatten). Af alkalilut och gnuggning skadas och
hopfiltas ullfibrerna. För färgade fina ylletygers
tvättning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
