Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska tullföreningen (Der deutsche zollverein), en mellan de flesta tyska staterna under Tyska förbundets tid ingången förening om fri samfärdsel i afseende på handel och varutransport och i sammanhang dermed om gemensamt tullsystem i förhållande till stater utom föreningen - Tysk ebenholz. Se Idegran - Tysk-franska kriget. Se Fransk-tyska kriget 1870-71 - Tysk-frisinnade partiet (T. die Deutsche freisinnige partei), ett parti inom tyska riksdagen - Tysk-katolicismen, ett rationalistiskt kyrkosamfund, som uppstod i Tyskland och 1845 utträdde ur romersk-katolska kyrkan - Tysk-konservativa (T. Deutsch-konservative) kallas sedan 1876 anhängarna af det strängt konservativa partiet inom tyska riksdagen och preussiska landtdagen - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intogo en egen ställning i denna sak, hafva sedermera
småningom till största delen indragits inom Tyska
rikets tullgräns. Så skedde med Elsass-Lothringen
1872 samt under de följande åren med några mindre
städer och byar, som af lokala skäl förut icke
hört dit. Längst behöllo Bremen och Hamburg sin
fria tullagstiftningsrätt. Först d. 15 Okt. 1888
slöto de sig till det tyska tullområdet, dock med
undantag för några mindre områden, som förblefvo
frihamnsområden. Dessa äro en del af Hamburg och
Kuxhafen (13,55 qvkm.) samt ett område vid Bremerhafen
(1,15 qvkm.). Äfven några andra ställen stå utom det
tyska tullområdet, nämligen den preussiska kommunen
Geestemünde, ön Helgoland (1,31 qvkm.) och några
badensiska byar vid den schweiziska gränsen (52,08
qvkm.); tillsammans omfattade alla dessa områden
68,07 qvkm. med en befolkning af något öfver 6,000
innev. Deremot höra till detta tyska tullområde
storhertigdömet Luxemburg (2,587,45 qvkm.) och de
österrik. byarna Jungholz (Tyrolen) och Mittelberg
(Vorarlberg), sammanlagdt 5,67 qvkm. Hela gebitet
utgör sedan d. 15 Okt. 1888 542,943,87 qvkm.,
med ett innevånareantal af öfver 47 mill. –
Se vidare Tyskland (Handel och samfärdsel).
J. Fr. N.
Tysk ebenholz. Se Idegran.
Tysk-franska kriget. Se Fransk-tyska kriget 1870–71.
Tysk-frisinnade partiet (T. die Deutsche freisinnige
partet), ett parti inom tyska riksdagen, som bildades
1884, då återstoden af Fortschrittspartiet förenade
sig med den partigrupp (»secessionisterna»),
som 1880 brutit sig ut ur det nationalliberala
partiet. Tysk-frisinnade partiet intager en utprägladt
frihandelsvänlig ställning och bekämpar regeringens
statssocialistiska sträfvanden.
Tysk-katolicismen, ett rationalistiskt kyrkosamfund,
som uppstod i Tyskland och 1845 utträdde ur den
romersk-katolska kyrkan. Dess egentlige stiftare var
f. d. kaplanen i Grottkau, dåmera läraren i Laurahütte
i Schlesien Johannes Ronge (f. i Schlesien 1813,
deltagare i den demokratiska rörelsen och ledamot
af »vorparlamentet» 1848, på grund af ett öppet
bref till konung Fredrik Vilhelm IV landsflyktig
1849–61, d. i Wien 1887). Tysk-katolicismens
egentliga blomstringstid inföll 1846–47, då den
befann sig under yttre tryck och förföljelse. Med
åren 1848–49 var dess historiska rol utspelad. Sedan
dess gick den öfverallt tillbaka, och sedan 1859
hafva de tysk-katolska församlingarna på de flesta
orter sammansmält med de rationalistiska fria
församlingar, som uppstått genom separation från den
evangeliska kyrkan. En fast kyrklig organisation
har tysk-katolicismen numera endast i konungariket
Sachsen, der den räknar 4 hufvudförsamlingar
(i Dresden, Leipzig, Chemnitz och Gelenau) och
3 filialförsamlingar (i Annaberg, Glauchau och
Zwickau), med tillsammans 1,467 medlemmar (1880),
under ledning af en landskyrkoöfverstyrelse. Dessutom
finnas tysk-katolska församlingar i Baden med 371, i
Bajern med 50 och i Würtemberg med 104 medlemmar. Om
tysk-katolikernas historia se Fria församlingar.
Tysk-konservativa (T. Deutsch-konservative) kallas
sedan 1876 anhängarna af det strängt konservativa
partiet inom tyska riksdagen och preussiska
landtdagen.
Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket, en af
Europas stormakter, upptager större delen af det
centrala Europa och sträcker sig från 5° 52’ 4"
ö. lgd fr. Greenw, (i Rhenprovinsen) till 22°
53’ 26" ö. lgd (Ostpreussen) samt från 47° 16’
n. br. (Allgaualperna) till 55° 53’ 46" n. br. (byn
Nimmersatt n. om Memel). Afståndet från Tilsit till
Metz utgör 1,305 km., från Hadersleben till Kempten
vid Iller 860 km. I n. gränsar T. till Nordsjön,
Danmark och Östersjön, i ö. till Ryssland, Polen
och Galizien, i s. till Österrike (från Weichsel
till Bodensjön) och Schweiz, i v. till Frankrike,
Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Arealen utgör,
oberäknadt kustvattnen i Nordsjön och Östersjön samt
tyska andelen af Bodensjön (309,2 qvkm.), 540,418,82
qvkm., fördelade på följande till Tyska riket hörande
stater[1]
| Storlek i qvkm. | Folkmängd 1885. | |||||||
| Konungariken: | ||||||||
| Preussen | 348,354,89 | 28,318,470 | ||||||
| Bajern | 75,864,65 | Sachsen | 14,992,94 | 3,182,003 | ||||
| Würtemberg | 19,503,69 | 1,995,185 | ||||||
| Storhertigdömen: | ||||||||
| Baden | 15,08l,13 | 1,601,255 | ||||||
| Hessen | 7,681,64 | 956,611 | ||||||
| Mecklenburg-Schwerin | 13,161,62 | 575,152 | ||||||
| Sachsen-Weimar | 3,594,86 | 313,946 | ||||||
| Mecklenburg-Strelitz | 2,929,50 | 98,371 | ||||||
| Oldenburg | 6,422,52 | 341,525 | ||||||
| Hertigd.: | ||||||||
| Braunschweig | 3,690,43 | 372,452 | ||||||
| Sachsen-Meiningen | 2,468,37 | 214,884 | ||||||
| Sachsen-Altenburg | 1,323,75 | 161,460 | ||||||
| Sachsen-Koburg-Gotha | 1,956,51 | 198,829 | ||||||
| Anhalt | 2,294,36 | 248,166 | ||||||
| Furstend.: | ||||||||
| Schwarzburg-Rudolstadt | 940,42 | 83,836 | ||||||
| Schwarzburg-Sondershausen | 862,11 | 73,606 | ||||||
| Waldeck | 1,121,05 | 56,575 | ||||||
| Reuss-Greiz | 316,39 | 55,904 | ||||||
| Reuss-Schleiz | 825,67 | 110,598 | ||||||
| Schaumburg-Lippe | 339,71 | 37,204 | ||||||
| Lippe | 1,215,20 | 123,212 | ||||||
| Fria städer: | ||||||||
| Lybeck | 298,73 | 67,658 | ||||||
| Bremen | 255,56 | 165,628 | ||||||
| Hamburg | 413,71 | 518,620 | ||||||
| Rikslandet
Elsass-Lothringen | 14,509,41 | 1,564,355 | ||||||
| ––––––––––––––––––– | ||||||||
| Summa | 540,418,82 | 46,855,704 | ||||||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
