- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1149-1150

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland (T. Deutschland), Tyska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beställda voro 70 torpedobåtar af olika slag, af
hvilka de flesta redan äro färdiga. Marinpersonalen
bestod enligt budgeten 1891–92 af 921 officerare
(deraf 12 amiraler) samt 16,150 underofficerare och
manskap. Krigsflottan bildades af Preussen 1848,
men stannade inom ganska blygsamma gränser, tills den
1867 öfvergick till Nordtyska förbundet, hvarefter den
fick en betydlig tillökning. Med upprättandet af Tyska
riket öfvergick flottan i dess ego. – Krigsflaggan är
hvit, delad af ett svart kors, i hvars midt befinner
sig den svarta preussiska örnen; den öfre fyrkanten
närmast stången innehåller de tyska färgerna (svart,
hvitt, rödt) i horisontala fält, med jernkorset
i midten. – Handelsflaggan är svart-hvit-röd i
horisontala fält. – Riksvapnet är den heraldiska
svarta, enhöfdade, åt höger seende örnen med näbb,
tunga och klor röda samt utan spira och riksäpple.

Författning. Tyska riket, som på grund af
Versaillesfördragen d. 15, 23 och 25 Nov. 1870
framgick ur föreningen af Nordtyska förbundet
(se d. o.) med de sydtyska staterna Bajern, Baden
och Würtemberg samt Hessen s. om Main, omfattar
såsom ofvan (sp. 1128) nämnts 22 monarkiska
stater och 13 republikanska samhällen samt ett
direkt under kejsarens öfverhöghet stående riksland
(Elsass-Lothringen). Tyska rikets författningsurkund
är daterad d. 16 April 1871 och förändrades i några
få punkter genom lagarna af d. 24 Febr., 3 Mars,
25 Juni och 20 Dec. 1873. Genom denna författning
är Tyska riket en verklig förbundsstat, i likhet med
Nordtyska förbundet, medan det forna Tyska förbundet
hade karakteren af ett blott statsförbund. Förbundet
är oupplösligt (det kallas ock derför »evigt»), så
att det af ingen till förbundet hörande enskild stat
eller del af en stat kan ensidigt brytas. Hvarje stat
eger sin frihet i alla sådana frågor, som röra dess
inre angelägenheter, och som ej i riksförfattningen
äro betecknade såsom gemensamma för hela riket. Till
rikslagstiftningen höra följande angelägenheter:
bestämmelser om val af vistelseort och tillsyn
öfver utländingar, kolonisation samt utvandring
till främmande land; närings-, tull-, handels- och
banklagstiftning; mått, mål och vigt; patent och
literär eganderätt; skydd för tyska handeln i
utlandet samt författningar rörande gemensamt
konsulatväsende; jernvägsväsendet (med vissa
inskränkningar i Bajern) samt anläggning af lands-
och vattenvägar i landsförsvarets och den allmänna
samfärdselns intresse; post- och telegrafväsendet (med
inskränkningar i Bajern och Würtemberg); skeppsfart
och flottning å för flere stater gemensamma
vattenvägar; gemensam lagstiftning rörande civillag,
strafflag och rättegångsväsende; tidningspressen
och föreningsväsendet samt sundhetspolisen;
försvarsväsendet till lands och sjös samt påläggandet
af skatter för rikets behof. För öfrigt gäller den
regeln att i omtvistade fall förbundets beslut
gäller framför den enskilda statens, eller att
»riksrätt bryter landsrätt». För förbundsområdet
finnes en gemensam statsborgaerätt, så att den,
som har medborgarerätt i en af förbundsstaterna,
behandlas som inföding äfven i
öfriga stater. – Rikslagstiftningen utöfvas genom
förbundsrådet och riksdagen. Presidiet i förbundet
tillkommer Preussens konung, hvilken bär titeln
»tysk kejsare». Kejsaren, hvilken såsom sådan ej har
någon civillista eller hofstat, representerar riket
inför utlandet. I dess namn förklarar han krig och
sluter fred, ingår förbund och andra fördrag med
främmande makter, ackrediterar och mottager sändebud;
dock fordras för krigsförklaringen förbundsrådets
bifall. Han sammankallar, öppnar, ajournerar och
afslutar förbundsrådet och riksdagen. Han utnämner
ämbetsmän, öfvervakar rikslagarnas verkställande, är
högste befälhafvare öfver rikshären och krigsmarinen,
högste chef för post- och telegrafväsendet
samt utöfvar rikets myndighet öfver rikslandet
Elsass-Lothringen m. m. Förbundsrådet (bundesrath)
är en representation för de enskilda staternas
regeringar, hvilka utse ombuden och gifva dem bindande
instruktioner, enligt hvilka de äro skyldiga att
rösta. Antalet beslutande röster i förbundsrådet är
58, af hvilka Preussen har 17, Bajern 6, Sachsen och
Wurtemberg hvartdera 4, Baden och Hessen hvartdera
3, Mecklenburg-Schwerin och Braunschweig hvartdera
2 samt hvar och en af de öfriga förbundsmedlemmarna
1. Elsass-Lothringen är ej medlem af förbundet, utan
rikets undersåte och har derför ingen beslutande röst
i förbundsrådet, endast 2 af ståthållaren utnämnda
kommissarier, som äro rådgifvande i frågor, hvilka
röra rikslandet. Hvarje stat kan låta representera
sig i rådet af så många personer, som det eger röster
(och detta är det vanliga), men enär ombuden rösta
enligt instruktion, måste en stats röster afgifvas
enstämmigt och kunna lika väl afgifvas af en enda
person. Besluten fattas med enkel pluralitet,
dock med några undantag. Författningen får icke
ändras, om 14 röster sätta sig deremot, och Preussen
har jämväl veto i frågor, som röra armé, flotta,
tullar och konsumtionsskatter. Vid lika röstetal har
ordföranden utslagsröst. Förbundsrådet sammankallas
af kejsaren, efter hans godtfinnande, men måste vara
samladt minst en gång om året och alltid, när riksdag
är samlad. Dessutom skall det sammanträda, när 20
röster fordra det. För frågornas beredning bildar
förbundsrådet 12 permanenta utskott: för hären och
fästningarna; för sjöväsendet; för tullar och skatter;
för handel och samfärdsel; för jernvägar, post och
telegraf; för rättsväsendet; för finansärenden;
för utrikes ärenden; för Elsass-Lothringen; för
författningsfrågor; för dagordningen; för
jernvägstariffer. Utskottet för utrikes ärenden, under
Bajerns presidium, är sammansatt af Bajerns, Sachsens
och Würtembergs fullmäktige och två af förbundsrådet
årligen valda fullmäktige för andra förbundsstater. I
hvart och ett af de öfriga utskotten måste, utom
ordföranden, 4 förbundsstater vara representerade. I
utskottet för hären och fästningarna har Bajern
ständigt säte; de öfrige medlemmarna i detsamma
äfvensom medlemmarna i utskottet för sjöväsendet
utnämnas af kejsaren, medan ledamöterna i öfriga
utskott väljas af förbundsrådet. Ordförande i
förbundsrådet är den af kejsaren utnämnde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free