Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tändhatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortplantningsbestyren. De allra flesta arterna bygga
bon, hvilka ofta utmärka sig för mycken (stundom högst
betydande, ja rent förvånande) konstfärdighet. Äggen
vexla mellan 4 och 12 (äfven ännu flera), äro vanligen
brokiga och rufvas merendels af båda föräldrarna;
många arter lägga en andra, till och med tredje kull
hvarje år. Somliga bygga i kolonier, inom hvilka
det till en början ofta icke tillgår så fredligt. –
Fiender hafva tättingarna af många slag, särskildt i
menniskan, som ofta förföljer dem utan urskilning och
direkt (eller indirekt genom att betaga dem lämpliga
boningsplatser) bidrager till deras minskande eller
utrotande. Några mer eller mindre skadliga arter,
t. ex. bland kråkfoglar, finkar och väfvarefoglar,
böra dock hållas inom vederbörliga gränser med hänsyn
till antalet. En stor mängd tättingar infångas
för att tämjas och som tama bereda menniskan nöje
genom sin sång och sin liflighet. Må man härvid
alltid ihågkomma att göra fångenskapen så lätt
som möjligt för de älskliga, värnlösa varelserna
samt undvika att pina dem genom för trångt utrymme,
otillräcklig och olämplig näring, osnygghet m. m. –
Att lämpligen indela tättingarnas ordning har på grund
af hennes talrikhet mött synnerliga svårigheter. Bäst
synas Cabanis, C. J. Sundevall och W. Lilljeborg
hafva sökt lösa denna uppgift. Den sistnämnde har
fördelat dem i sångfoglar, Oscines, och skrikfoglar,
Clamatores. Sundevall, som i sitt senaste arbete öfver
fogelklassens indelning utbytt namnet Passeres mot
Oscines, indelar dem i skifsulade, Laminiplantares,
och sköldsulade, Scutiplantares, hvilka båda
underordningar (eller serier) sammanfalla med de af
Lilljeborg uppställda. C. R. S.
Tätört. Se Pinguicula och Tätmjölk.
Töckenstjerna, astron., en (fix-)stjerna, som
är omgifven af ett nebulosahölje (se
Nebulosa). Utom det från nebulosamaterien härrörande
liniespektret gifver en dylik stjerna äfven ett svagt
kontinuerligt spektrum, härrörande af glödande,
fast eller flytande materie hos stjernan sjelf.
K. B.
Töcksfors, fabriksegendom 60 km. från Åmots
jernvägsstation och vid segelled genom Dalslands kanal
till Vänern, i Töcksmarks socken, Nordmarks härad,
Värmlands län, med underlydande inom Töcksmarks,
Östervallskogs, Holmedals och Silbodals socknar,
omfattande 1 343/960 mtl, med en areal af 1,450 har, och
taxerad till 87,700 kr. De till egendomen hörande
inrättningarna äro taxerade till 104,000 kr. Vid
T. finnas 2 mekaniska trämassefabriker (sliperier),
1 ångsåg och hyfleri med flere inrättningar,
1 mjölqvarn, 1 täljstensverk, 1 husbehofssåg för
vattenkraft. Större delen af tillverkningen utskeppas
öfver Fredrikshald, dit varorna sändas på båt (till
Lee) och jernväg. Till 1872 var vid T. jernbruk. Sedan
1880 eges T. af J. C. N. Biesert, som äfven
eger det i trakten belägna Lennartsfors bruk.
B. S.
Töcksmark (Tyksmark, Tyskmark), socken i Värmlands
län, Nordmarks härad. Areal 11,918 har. 1,751
innev. (1890). Annex till Holmedal, Karlstads stift,
Nordmarks kontrakt.
Tödi (Dödi), högsta berget i nordöstra Schweiz,
ligger på södra gränsen af kant. Glarus, på
vattenskilnaden mellan Linth och den till Vorderrhein
flytande Ruseinbäcken. Dess vackra, af firn ständigt
täckta hjessa, synlig vida omkring i norra och östra
Schweiz, består af tre toppar, af hvilka den högsta är
Piz Rusein (3,623 m.). Länge ansedt för obestigligt,
bestegs T. första gången 1837.
Töfsala (F. Taivassalo), kustsocken i Åbo
och Björneborgs län, Finland, Vehmo domsaga
och härad, bildar med Iniö kapell- och Velkua
predikohusförsamling ett imperielt pastorat af 1:sta
kl., Åbo ärkestift, Vehmo kontrakt. Befolkningen,
3,858 pers. (1889), till största delen finsktalande.
A. G. F.
Töftedal, socken i Elfsborgs län, Vedbo härad. Areal
14,827 har. 1,047 innev. (1890). Annex till Dals-Ed,
Karlstads stift, Vestra Dals kontrakt.
Töfve, f. d. socken, nu förenadt med Södra Ving.
Tökölyi [tö’kölj], ungersk magnatslägt, som
härstammade från Sebestyen T. (d. 1607), hvilken från
hästhandlare svingade sig upp till baron. Hans son
István (f. 1581, d. 1658) och sonson István (f. 1623,
d. 1670) ökade genom gifte slägtens rikedom. Den
senare, som 1654 blef grefve, dog såsom rebell
och ställd utom lagen. Hans son Imre (Emerich)
T., grefve, f. 1656, flydde efter faderns död till
Siebenbürgen och valdes 1678 af de landsflyktige
ungerske herrarna (»kuruczerna») till anförare i deras
resning emot kejsar Leopold. T., som understöddes af
franska subsidier, stod inom kort i spetsen för 20,000
man och lade inom årets slut hela norra och nordvestra
Ungern under sig. 1682 slöt han förbund med turkarna,
hvilka erkände honom för tributskyldig »furste af öfre
Ungern»; och sedan han s. å., genom gifte med Frans
I Rákóczis enka, kommit i besittning af familjen
Rákóczis ofantliga förmögenhet, upptog han den
genom stillestånd och förhandlingar tidtals afbrutna
kampen med kejsaren på nytt. Turkarna blandade sig
nu i kriget och ryckte mot Wien. Äfven T. skulle
taga del i denna stads belägring, men blef af Karl
af Lothringen slagen vid Pressburg. Sedan turkarna
fördrifvits från Wien, sökte T. förgäfves försoning
med kejsaren och blef dessutom öfvergifven af en
mängd anhängare. Af turkarna misstänkt för förräderi,
hölls han en del af åren 1685–88 i fängsligt förvar,
men utnämndes 1689 af sultanen till furste af (det af
österrikarna ockuperade) Siebenbürgen. Han segrade
vid Zernest, men måste kort derefter för prinsen
af Baden draga sig tillbaka till Valakiet. 1691
återkommen till Siebenbürgen, kunde han dock ej häfda
sin ställning. I den turkiska hären kämpade han sedan
till krigets slut (1699). Såsom »grefve af Viddin»
lefde han på en turkisk pension, mestadels i Mindre
Asien, till sin död, 1703.
Töllesjö, socken i Elfsborgs län, Bollebygds
härad. Areal 10,556 har. 1,574 innev. (1890). Annex
till Bollebygd, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
