Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törstkur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(äldst uttaladt mus, sedan mys med samma öfvergång
från u till y som i Fr. och Holl.), Lat. mus, »råtta»;
Sanskr. jugam, Gr. [zýgon], Lat. jugum, »ok». Båda
fortlefde i det germanska urspråket (t. ex. Isl. mús,
»råtta». Got. juk, »ok»), ehuruväl det korta u i en
mängd fall öfvergick till o (d. v. s. å-ljud) till
följd af det s. k. a-omljudet (se Omljud), så att
t. ex. ännu i den äldsta fornsvenskan mot nomin. sunr,
»son», svarade en genit. sing. sonar, pl. sona (jfr
Nysv. son), mot ack. kunu en nomin. kona, »qvinna»,
liksom ock vexlingar sådana som Nysv. buren jämte
välboren, bud jämte uppbåd m. m. deraf förklaras (jfr
O, sp. 51). Men denna inskränkning af det urgermanska
korta u-ljudets förekomst uppvägdes till fullo
derigenom att i en massa ord ett nytt kort u-ljud
uppstod på det sätt, att ur de gamla stafvelsebildande
konsonanterna l, m, n, r ett parasitiskt u
(vanligen placeradt före l, m, n, r) utvecklade sig;
t. ex. af ett ursprungligt wlkos (Sanskr. vrkas)
blef Got. wulfs, Isl. ulfr (äldre wulfr), »ulf»; af
kmtom ett Got. hund: Sv. hundra, af lnghu Sv. lunga,
af bhrtis (Sanskr. bhrtis, »bärande») T. geburt,
Isl. burðr, »börd», o. s. v. De nordiska språken
inskränkte något förekomsten af u (såväl kort som
långt) genom att dels redan i början af den kristna
tidräkningen förvandla det till o- (då det är långt)
eller a-ljud (då det är kort) framför – de sedermera
bortfallna – konsonanterna h (d. v. s. ch-ljud) och n,
t. ex. Sv. tvinsot (T. sucht), lo (T. luchs), orätt
(T. unrecht), oss (T. uns) o. d.; dels under den
s. k. vikingatiden låta det, liksom äfven diftongen
iu, öfvergå genom s. k. i-omljud (se Omljud)
till y, t. ex. Sv. fylla (för fullian) af full,
hysa af hus, lysa af ljus. Svenskan har sedan under
loppet af medeltiden ytterligare inskränkt bruket
af u dels derigenom att kort u blifvit o före r med
följande konsonant, t. ex. Sv. sporde (Isl. spurðe,
D. spurgte), vorden (jfr dialekternas vulen för
vurden), dels derigenom att diftongen iu sammandragits
till y efter r och efter l med föregående konsonant,
t. ex. Sv. ryka (Isl. riúka), klyfva (Isl. kliúfa),
en för de östnordiska språken karakteristisk
öfvergång, som i danskan inträdt äfven efter andra
konsonanter, t. ex. D. mug, »mjuk», dyb, »djup»,
syg, »sjuk», o. s. v. Å andra sidan har svenskan i
några jämförelsevis få fall skaffat sig nya u-ljud,
dels genom s. k. brytning (se d. o.) af e, i eller
y, t. ex. Sv. tjugu (Isl. tego), bjugg (Isl. bygg),
sjunga (T. singen), sjunka (T. sinken), ljung
(jfr Linköping af ett ursprungligt Lingköping), dels
genom s. k. u-omljud (se Omljud) af a, t. ex. hufvud
(Lat. caput), dugg jämte dagg, snugga, »kort pipa»,
jämte snagghårig, »korthårig». Lll. Ad. N-n.
På franska mynt betecknar U myntningsorten Pau. –
Dessutom förekommer U (u) i åtskilliga förkortningar:
1. Romerska och latinska förkortningar.
U. (V. eller V.R.) = urbs, staden (näml. Rom), i
synnerhet i kronologiska uppgifter, t. ex. U. c. =
urbis conditae, räknadt från Roms grundläggning.
U. (V.) = uxor, hustru, maka.
U. c. (se ofvan).
u. i. = ut infra, såsom nedan står.
U. J. D. = utriusque juris doctor (se Doktor).
ult. = ultimo (se d. o.).
ung. = unguentum, salva.
U. P. (V. P.) = urbis praefectus (praefectus urbi),
kommendanten i Rom.
U. R. (V. R.) = uti rogas (såsom du föreslår); urbs
Roma (staden Rom).
u. s. = ut supra, som ofvan.
U. V. (V. V.) = uti voverant, enl. deras högtidliga
löfte.
2. Engelska (nord-amerikanska) förkortningar.
U. C. = Upper Canada, Öfre Canada.
U. K. = United kingdom (of Great Britain and Ireland),
det förenade konungariket Storbritannien och Irland.
U. S. = United states, Förenta staterna.
U. S. A. = United states’ army. Förenta staternas
armé.
U. S. A. eller U. S. Am. = United states of America,
Amerikas (Nord-Amerikas) Förenta stater (se
Uncle Sam).
U. S. N. = United states’ navy, Förenta staternas
flotta.
U. T. = Utah territory, Utah-territoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
