Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfsunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1812–30) och suppleant (1823–34) åt
justitie-ombudsmannen, erhöll titel af lagman och
utnämndes 1829 till justitie-borgmästare i Stockholm,
på hvilken post han qvarstod till sin död, d. 9
Okt. 1844. 1809 vald till Sundsvalls representant i
borgareståndet, bevistade U. sedermera alla riksdagar
t. o. m. riksdagen 1834–35 och vann en inflytelserik
ställning inom det konservativa och regeringsvänliga
partiet. Han blef en af borgareståndets fullmäktige i
Riksgäldskontoret och erhöll vid riksdagarna 1828–30
och 1834–35 af konungen förtroendet att vara ståndets
talman. Till riksdagen 1840–41 undanbad han sig
återval. Deremot afsade han sig icke fullmäktigeskapet
i Riksgäldskontoret, men blef icke omvald af den
starkt liberala majoriteten inom borgareståndet vid
denna riksdag, hvilket väckte mycket uppseende och
på många håll starkt missnöje. J. N.
Ulldiskontfonden. Se Diskont, sp. 1258, och Ull.
Ullene, socken i Skaraborgs län, Vilske härad. Areal
2,438 har. 439 innev. (1890). Annex till
Vilske-Klefva, Skara stift, Vånga kontrakt.
Uller. 1. Mytol. Se Ull. – 2. Psevdonym för
författaren J. F. Lundgrén.
Ullerud. 1. Pastorat i Karlstads stift, Kils
kontrakt, omfattande de tre socknarna Öfre och
Nedre Ullerud samt Ransäter. – 2. Nedre U., socken
i Värmlands län, Kils härad. Areal 12,905 har. 3,152
innev. (1890). Annex till U. 1. – 3. Öfre U., socken
i Värmlands län, Kils härad. Areal 23,069 har. 3,241
innev. (1890). Annex till U. 1.
Ullervad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Hasselrörs tingslag. Areal 3,199 har. 1,105
innev. (1890). U. bildar med Ek ett regalt pastorat,
Skara stift, Mariestads kontrakt.
Ulleråker. 1. Härad i Upsala län, ingår i länets
Mellersta domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Bondkyrka, Börje, Upsala-Näs, Vänge och Läby samt del
af Jumkil. Areal 24,365 har. 3,920 innev. (1890). –
2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar de sex pastoraten
Bälinge, Börje, Upsala-Näs, Vänge och Läby, Åkerby
och Jumkil, Skuttunge. Areal 46,551 har. 6,457
innev. (1890). – Det gamla Ullerakers hundare,
som hade sitt namn efter tingsstället, hvilket
ursprungligen hette Ulleraker och låg i närheten af
Bondkyrkan eller slottet i Upsala, omfattade under
medeltiden Bondkyrka, Börje, Jumkil, Läby, Näs och
Vänge socknar. Häradets och Upsala stads minnesmärken
äro utförligt beskrifna af J. Peringskiöld i hans
bekanta arbete »Monumenta ullerakerensia» (1719).
Ullfett (T. wollfett), den feta massa, som afskiljes
ur det till ulltvättning använda vattnet, består af
stearinsyra, oljesyra och några andra ämnen samt
nyttjas till beredning af billigare tvålsorter,
vagnssmörja m. m. Sorgfälligt renadt ullfett finnes
sedan några år i handeln under namnet lanolin
(af Lat. lana, ull, och oleum, olja). Detta nyttjas
till beredning af kosmetiska artiklar och såsom en
värderik tillsats till åtskilliga, särdeles mot vissa
hudåkommor använda salvor.
Ullfors, gods i Tierps socken, Upsala län,
vid sjön Temnarens aflopp, Temnarån. 56 125/168 mtl,
med stångjernsbruk, qvarn, såg m. m. taxeradt
till 969,800 kr. (1891). Bruket, som är ett af
Dannemoraverken, anlades under förra hälften af
1600-talet, kom 1730 genom köp till slägten De Geer
och tillhör f. n. (1892) öfverstekammarherren grefve
Axel Wachtmeister.
Ullfotingar l. harfotsspinnare, zool., benämnas
arterna af det till afdelningen Bombyces (spinnarna)
bland nattfjärilarna hörande slägtet Dasychira
Steph., som har frambenen tätt och ända ut på
tarserna eller fötterna långhåriga och under hvila
vanligen framsträckta. Bakre skenbenen äro försedda
med ändsporrar. Tungan är förkrympt. Larverna äro
starkt långhåriga, å ryggen försedda med 4 eller 5
täta, långa hårtofsar å 4:de till 7:de eller 8:de
kroppsringen. Äfven pupporna äro håriga och ligga
inom en glest sammanväfd kokong. De öfvervintra. Inom
det skandinaviska faunaområdet finnas 4 arter, af
hvilka 2, den askgråa harfotsspinnaren (D. fascelina
L.) och den tätulliga harfotsspinnaren (D. pudibunda
L.), äro tämligen allmänna, den senare dock blott i
områdets sydligare delar. De båda andra arterna äro
sällsynta. Någon gång hafva de i Danmark uppträdt
som skadedjur. Inom öfriga delar af Skandinavien har
sådant icke försports. O. T. S.
Ullgren, Klemens, kemist, född d. 21 Juli 1811 i
Stockholm, död derst. d. 6 Nov. 1868, började sin
bana som apotekarelärling, blef 1830 student i Upsala
och idkade sedan kemiska studier i Stockholm under
Berzelius’ ledning. Efter att hafva tjenstgjort
som extra lärare vid Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg egnade han sig åt kemisk-teknisk verksamhet
i Stockholm, vid Klefva nickelverk (1841), i
Karlshamn och i Jönköping samt anställdes sedan som
laborator och slutligen, 1853, som professor vid
Teknologiska institutet. 1859 blef U. ledamot af
Vetenskapsakademien, i hvars skrifter finnas flere
vetenskapliga afhandlingar af honom, hufvudsakligen
i kemisk analys. Han utgaf dessutom Organiska
chemien (I, 1839) samt öfversatte och bearbetade
F. Wöhlers »Oorganiska chemien» och Stöckhardts
»Kemiskola». P. T. C.
Ullkontoret. Se Ull.
Ullkrabbor. Se Dromia.
Ullman, Erik Erland, romanförfattare, född i Torps
församling i Dalsland d. 18 Sept. 1749, student i
Upsala 1768, prestvigdes i Stockholm 1771, blef 1782
kyrkoherde i sin födelsesocken och 1809 i Ed samt
utnämndes 1811 till prost öfver Vestra Dals kontrakt
efter att 1808 hafva fått hedersprosts titel. Död
d. 18 Jan. 1821. Vid den nästan totala bristen på
romanförfattare i Sverige under Gustaf III:s tid
är U. på sitt sätt märklig såsom författare till de
anonymt utgifna berättelserna Den swenska fröken (1780;
2:dra uppl. 1796), En swensk acteurs egen berättelse
om dess ungdoms händelser (s. å.), Det olyckeliga
fruntimret (1781), En swensk grefves besynnerliga
händelser (1782) m. fl. Han utgaf 1782 i Stockholm
»Mörksens tidningar eller Allehanda för i natt»,
en satirisk tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
