Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulspegel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mineralogi, botanik, zoologi, anatomi och fysiologi), b)
jordbrukslära, c) husdjursskötsel, d) förädling af
ladugårdens produkter, e) landtbrukets ekonomi, f)
bokhålleri, g) trädgårdsskötsel, h) skogshushållning,
i) praktisk geometri, mekanik, linearteckning, allmän
byggnadslära och k) binäringar. Den lägre kursen
omfattar a) skrifkonst, b) rättstafningslära, c)
räknekonst, d) linearritning, e) liniers, ytors och
solida figurers beräkning, f) uppmätning, afvägning
och kartläggning af egofigurer, g) jordbrukslärans
allmänna grunder, h) husdjursskötsel, i) växtkunskap,
k) trädgårdsskötsel, 1) skogshushållning, m) slöjd och
smide, n) läran om betingsarbeten och o) räkenskapers
förande. Såsom undervisningsmedel skola vid
institutet finnas en botanisk och ekonomisk trädgård,
modellsamling, kemiskt laboratorium, bibliotek,
mineralogiska och geognostiska samlingar, herbarier,
smedja och slöjdstuga samt anstalter för praktisk
undervisning i landtbrukets binäringar. Undervisningen
bestrides af dels ordinarie, dels extra ordinarie
lärare. Antalet lärare och tjenstemän uppgick 1891
till 12. För att vinna inträde som landtbrukselev
fordras att hafva fyllt 18 år samt att ega de
förberedande kunskaper, som äro erforderliga för
begagnandet af undervisningen vid institutet. Har
den inträdessökande aflagt maturitetsexamen eller
ock inför annan myndighet än högre allmänt läroverk
genomgått sådana kunskapsprof, som i det närmaste
kunna anses motsvara maturitetsexamen, varder han
befriad från inträdesexamen vid institutet. I annat
fall måste en sådan examen särskildt afläggas. Bland
sökande, hvilka i öfrigt innehafva godkända kunskaper,
eger den företräde till elevplats, som minst ett
år allvarligen sysselsatt sig med landtbruk. För
inträde som lärling fordras att hafva fullgjort
sina vapenöfningar såsom beväringspligtig, att
ega sund kroppskonstitution och erforderlig styrka
för landtmannaarbetens utförande, att förut minst
ett års tid hafva praktiskt utöfvat landtbruk samt
att kunna läsa väl och redigt innantill, skrifva
läslig handstil och känna de fyra räknesätten i
enkla tal. Lärling anses såsom lagligen stadd
i föreståndarens tjenst och är således äfven
underkastad allmänna tjenstehjonsstadgan. Samtliga
lärlingar, till ett antal af 24, erhålla friplatser,
hvaremot endast 4 bland eleverna hafva friplatser,
men de öfrige betala för den tvååriga kursen och för
vistelsen vid institutet 1,350 kr. Härför erhåller
eleven utom undervisning jämväl kost, logi och
uppassning. Extra elever, s. k. hospitanter, kunna
äfvenledes emottagas på längre eller kortare tid;
de betala 75 kr. i månaden. Antalet af elever, hvilka
samtidigt emottagas och åtnjuta undervisning, vexlar,
alltefter som man kan bereda utrymme och bostad. I
en 1886 offentliggjord redogörelse för institutets
verksamhet (»Ultuna landtbruksinstitut», med
karta; s. å. utgafs äfven en »Matrikel öfver Ultuna
landtbruksinstituts lärare och elever 1849–1886»)
meddelas, att fr. o. m. första elevkursen, 1849,
och till förenämnda år har det sammanräknade antalet
elever utgjort 738, förutom 76 hospitanter. Under
samma tid har lärlingarnas antal varit 510.
Vid Ultuna lantbruksinstitut inrättades 1859 äfven
en mejeriskoja, som af staten uppbar ett årsanslag
af 3,000 kr. Denna skola fortgick till hösten 1883
och hade då varit besökt af tillsammans 180 qvinliga
elever. Sistnämnda år inrättades i stället en högre
mejeriskola, som fått åtnjuta 5,000 kronors årligt
anslag mot skyldighet att mottaga 6 elever årligen
och meddela dem en mera omfattande och vetenskaplig
undervisning i mejerihushållningen. Denna mejerikurs
börjar d. 1 Nov. hvarje år och fullbordas under loppet
af ett år. Vid institutet finnes sedan 1861 jämväl
en agrikultur-kemisk försöksanstalt med ett dertill
hörande experimentalfält. Denna institution åtnjuter
ett särskildt statsanslag af 4,000 kr. samt har till
föreståndare läraren i landtbrukskemi vid institutet.
Institutets angelägenheter och förvaltning handhafvas
af en styrelse, bestående af en ordförande och
fyra ledamöter jämte institutets föreståndare. Denna
styrelse utnämnes och förordnas af K. M:t. Den började
sin verksamhet med år 1846. Dess ordförande
1846–64 var landshöfdingen frih. R. F. von Kraemer, som
efterträddes af styrelsens nuvarande ordförande,
landshöfdingen grefve A. L. Hamilton. Institutets
föreståndare och ordförande inom lärarekollegiet
hafva varit J. Arrhenius (1848–62), R. von Post
(1862–63), C. E. Bergstrand (tillf. 1863–64),
H. Améen (1864–71), H. von Post (tillf. 1871)
och Hj. Kylberg (1871–74), som efterträddes af
den nuv. föreståndaren, F. G. Norström (1874). –
Ej allenast genom den teoretiska och praktiska
undervisningen, utan ock genom utgifvandet af
tidskrifter, landtbruksläroböcker samt andra till
landthushållningen och ekonomien hörande afhandlingar
och skrifter har institutet otvifvelaktigt utöfvat
ett stort inflytande på utvecklingen och framgången
af vårt lands jordbruksförhållanden i olika
riktningar. Det har derför äfven åtnjutit stort
förtroende såväl inom som utom landet.
Vid 1891 års riksdag vidtogos åtskilliga nya
bestämmelser rörande den blifvande organisationen och
förvaltningen af Ultuna både som landtbruksläroverk
och som statsdomän. De vigtigaste af de nya
bestämmelserna eller förändringarna torde vara,
att läroverket och egendomen skola hvar för sig
erhålla sin särskilde föreståndare eller chef
samt att institutet såsom läroanstalt kommer att
bekostas uteslutande genom ett af staten beviljadt
årligt anslag, hvaremot jordegendomens afkastning
skall oafkortad lemnas till statsverket. Likaledes
komma åtskilliga förändringar att ske i fråga
om sättet för lärarnas tillsättning och aflöning
samt rörande läroämnenas fördelning mellan lärarna
o. s. v. C. E. B.
Ultuna landtegendom (om läget se föreg. art.) utgör
12 3/8 mantal och omfattar en areal af 699,87 har,
eller 1,417 tunnland och 27,2 kappland. Af denna
areal skötes och förvaltas under eget bruk:
| åker | 612 | tld | 3 | kpld |
| äng | 149 | » | 19,3 | » |
| utarrenderad: | ||||
| åker | 102 | » | 22,9 | » |
| äng | 86 | » | 20,4 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
