Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1323-1324 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulspegel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tomter, betesmark och fräkenbotten

114

tld

9,2

kpld skogsmark, hagar, stenbundna backar m. m.

352

»

16,4

»

Före 1848, då egendomen i sin helhet var
bortarrenderad, sköttes åkerjorden enligt grunderna
för tvåskiftesbruk, och allt höfoder togs af de
naturliga ängarna. Sedan styrelsen för Ultuna
landtbruksinstitut öfvertagit jorden, och i den
mån en bättre afdikning eller dränering kunde
genomföras, öfvergick man till en ordnad växtföljd,
eller s. k. cirkulationsbruk. För den delen af
åkerjorden, som bestod af sand med föga inblandad
lera, nyttjades en femårig cirkulation, nämligen
1) rotfrukter, 2) vårsäd, 3) röd- och hvitklöfver
med gräs till fårbete, 4) bete under försommaren,
hvarefter jorden upplöjdes och bereddes för höstsådd,
5) råg. Detta system har visserligen undergått
åtskilliga förändringar under tidernas lopp, men
bibehålles dock ännu i hufvudsak. Man använder numera
en del af sandjorden för odling af fodervicker och
korn m. m. Den styfvare lerjorden, som till arealen
är betydligt större än sandjordsfältet, delades i 8
skiften, för hvilka nyttjades följande cirkulation:
1) träda, 2) råg, 3) klöfver, 4) korn, 5) träda, 6)
hvete, 7) ärter och vicker, 8) blandsäd. Något senare
förändrade man denna växtföljd sålunda, att man af den
mera lerhaltiga sandjorden bildade ytterligare ett
skifte och lade detta till lerjordscirkulationen,
som derigenom blef nioårig. Sålunda kunde man
införa en tvåårig klöfver- och timotejvall. År 1867
återgick man emellertid till åttaskiftesbruket och
förändrade växtföljden sålunda: 1) träda, 2) råg,
3) klöfver, 4) klöfver och korn, 5) klöfver, ärter
och vicker, 6) hafre, 7) träda, 8) hvete. Hvarje
skifte innehåller 15–16 har. Uppodlingen af Ultuna
Kungsängsjord egde rum under 1850- och 1860-talen och
ansågs vara afslutad före 1870. Den cirkulation, som
först tillämpades på Kungsängen, der jorden utgöres
af en rikhaltig och humusartad svämlera, var tioårig
med följande växtomlopp: 1) träda med rotfrukter,
2) höstsäd och korn, 3), 4), 5), 6) och 7) gräs,
8) hafre, 9) träda med grönråg och grön vicker,
10) höstsäd och vårsäd. Emellertid har växtföljden
under de senare åren blifvit något förändrad, så
att den numera är följande: 1) träda, 2) råg, 3),
4), 5) och 6) gräs med alsikeklöfver, 7) hafre, 8)
hafre, 9) rotfrukter och grönfoder. 10) korn. Hvarje
skifte på Kungsängen är 11 à 12 har. Vid utgården
Graneberg använder man ett mera fritt landtbruk
utan något på förhand bestämdt växtomlopp. Sedan
man på Ultuna, likasom annanstädes, börjat alltmer
begagna s. k. konstgjorda gödningsämnen, är man i
tillfälle att sköta jorden mera fritt; och man kan
utan skada delvis afvika från den uppgjorda planen
för cirkulationen, så snart omständigheterna gifva
vid handen, att en förändring kan vara ändamålsenlig,
och med begagnande af de hjelpmedel, som senare tiders
vetenskapliga forskning anvisat. – Bruttoafkastningen
å den del af Ultuna egendom, som blifvit skött under
eget bruk. har stigit högst
betydligt under de senare decennierna och uppgår numera
i medeltal pr år till ungefär följande belopp: spanmål
3,500 hl., rotfrukter 3,590 hl. och inbergadt hö
485 ton.

Den kreatursstam, som vid Ultuna blifvit mest
uppmärksammad och befunnits efter ortens och
klimatets förhållanden vara den lämpligaste, är
Ayrshirerasen. Man har äfven korsat dessa djur
med kor af Jämtlandsras och sålunda vid Ultuna
jämväl erhållit en särskild blandad stam, den
s. k. kullastammen, hvilken uppgifves besitta
flere goda och framstående egenskaper. Inom
kreatursbesättningen förekomma ock korsningar med
korthornsras samt s. k. Strömsholmsras. I medeltal pr
år produceras numera inom Ultuna landtbruksinstituts
ladugårdar omkr. 2,600 hl. mjölk. Mängden af
den mjölk, som för hvarje ko pr år erhålles, är
emellertid högst olika och kan variera från 1,300
till 2,600 liter och derutöfver. – Vid Ultuna har ock
funnits ett stamschäferi, bestående af finulliga får,
s. k. elektoralfår. Men fårskötseln har under senare
år ej blifvit vidare utvecklad, sedan man erfarit,
att de lokala och klimatiska förhållandena ej visat
sig för en dylik afvel så gynsamma, som man hade
önskat och hoppats.

Från den tid, då Ultuna egendom öfvertogs af
institutets styrelse, och till midten af 1880-talet
åtgick till omändring af gamla och uppförande af nya
byggnader ett belopp af 261,458 kronor. Byggnadernas
brandförsäkringsvärde upptages till 324,410 kronor. Af
statsanslag, förutom de årliga belopp, som utgått
till lärares aflöning, har Ultuna under tiden
från institutets början och till närmare slutet af
1880-talet uppburit öfver 380,000 kronor, som blifvit
använda till nya byggnader samt till betäckande af
iråkad skuld för anskaffande af inventarier och
kreatursbesättning. Institutet har detta oaktadt
allt ifrån sin första grundläggning haft en mängd
ekonomiska svårigheter att bekämpa och öfvervinna,
beroende hufvudsakligen deraf att man hela tiden haft
till sin disposition ett alltför ringa rörelsekapital,
hvarjämte de af staten lemnade årsanslagen varit
otillräckliga, så att styrelsen måst tid efter annan
upptaga lån, för att undervisningen och institutets
verksamhet i allmänhet skulle kunna tidsenligt
organiseras och motsvara de anspråk, som man har rätt
att ställa på en högre läroanstalt, hvilken är afsedd
att främja ett så vigtigt ändamål som utvecklingen
af Sveriges förnämsta näringsgren och hufvudkällan
till landets ekonomiska välstånd, C. E. B.

Ulug Beg [bej], Mirza Muhammed ben sjah Ruch,
furste och regent i Samarkand, f. 1394, grundade
derstädes 1434 en lärd skola och ett storartadt
observatorium, hvarest han äfven sjelf var
verksam som astronom. Flere vigtiga vetenskapliga
arbeten utfördes der, t. ex. bestämning af
ekliptikans obliqvitet (till 23° 32’ år 1437)
samt upprättandet af en stjernkatalog och af
planettabeller, hvilka intill Keplers tid gällde
såsom de tillförlitligaste. U. mördades af sin äldste
son 1449. K. B.

Ulungur (Kisil-bach), sjö i Dsungariet, Kina,
nära ryska gränsen, s. om Altai-bergen. Sjön, som
upptäcktes först af munken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>