- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1349-1350

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unga Europa - Ungarisch-Altenburg (Magyar. Magyar-Ovár) - Ungarisch-Brod (Slav. Uherský Brod) - Ungarn. Se Ungern - Unga Tyskland (Das junge Deutschland). 1. En politisk förening. Se Unga Europa - Unga Tyskland. 2. En literär riktning. Se Tyska literaturen, sp. 1099-1100 - Unge, Pehr - Unge, Otto Sebastian von - Unger. 1. Johann Georg U. - Unger. 2. Johann Friedrich Gottlieb U. - Unger, Franz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de i S:te Pélagie i Paris fångne republikanerna och
carbonari uti Ajaccio). »Unga Tyskland» var förgrenadt
i småklubbar och tillade sig domsrätt öfver sina
medlemmar; förräderi straffades med döden, och hvarje
af utskottet utsedd medlem var skyldig att verkställa
sådan dom. Mordet på spionen L. Lessing (Nov. 1835)
jämte tyska handtverkares tumultuariska möte invid
Bern föranledde schweiziska regeringen att (1836)
utvisa Unga Europas ledare, hvarefter föreningen
sönderföll. »Unga Polen» fortsatte från London och
Paris sin verksamhet. – Äfven i andra stater har
man på liknande sätt benämnt partier, som åsyfta
omdaning af de bestående förhållandena, t. ex. Unga
Irland, ung-ryska partiet (hvilket bekämpade det
tyska inflytandet och i stället tog fransk radikalism
till mönster, men hamnade i kommunism och nihilism),
ung-turkar (reformparti, hvars medlemmar fått sin
uppfostran i Vesterlandet), ung-tsjecher o. s. v.

Ungarisch-Altenburg (Magyar. Magyar-Ovar), hufvudort
i ungerska komitatet Wieselburg (Moson), vid
Leitha. 3,427 innev. (1880). Köpingen utgör hufvudort
i ett stort domän, tillhörigt ärkehertig Albrekt af
Österrike, samt har ett landtbruksinstitut och ett
katolskt gymnasium.

Ungarisch-Brod (Slav. Uhersky Brod), fordom starkt
befäst stad i sydöstra Mähren, vid Marchs biflod
Olsawa. 4,435 innev. (1880), slaver och tyskar.

Ungarn. Se Ungern.

Unga Tyskland (Das junge Deutschland). 1. En politisk
förening. Se Unga Europa. – 2. En literär riktning. Se
Tyska literaturen, sp. 1099–1100.

Unge, Pehr, läkare, född d. 15 Febr. 1734 i Bjettlunda
by, nära Ulricehamn, blef 1752 student i Lund och
1762 med. doktor derstädes, sedan han utgifvit en
afhandling De hydrope. S. å. förordnades han till
anatomie prosektor, men lemnade denna befattning,
då han 1764 utnämndes till provinsialmedicus
i Malmöhus län. Såsom sådan utmärkte han sig
genom framstående duglighet: han var den förste,
som införde koppympningen i Skåne, och han satte
för öfrigt medicinalverket i länet i förbättradt
skick. Sedan U. 1796 på begäran erhållit afsked från
sin provinsialläkarebefattning, förordnades han s. å.,
efter sin morbroder Rosenblad, till intendent vid
Ramlösa brunn, der han genast företog sig att utstaka
plan till anstaltens ombyggande och sedermera, efter
vunnen stadfästelse, utförde densamma. 1808 lemnade
han jämväl denna befattning. U. dog på Bjellerup
i Skåne d. 7 Okt. 1812.

Unge, Otto Sebastian von, reseskildrare, föddes
på Mölntorp i Säby socken, Vestmanland, d. 15
Aug. 1797. Han blef student i Upsala 1811, fänrik
vid Lifregementets grenadierkår 1816 och löjtnant
derst. 1823, men erhöll 1826 afsked med kaptens titel,
hvarefter han egnade sig åt landthushållning och
skriftställeri. Död på Vesterqvarn i Vestmanland
d. 14 Maj 1849. U. företog 1821 en färd igenom
Italien, Frankrike och Tyskland. Sedermera
genomströfvade han sommartiden Sveriges olika
landskap. Nämnda resor gåfvo upphof till de på sin
tid berömda skildringarna Vandring genom Dalarne,
jemte författarens resa söderut
(1829; 2:dra
uppl. 1831) och Promenader inom fäderneslandet
(1831–32) m. fl. U. framstår der såsom en skarpsynt
iakttagare med demokratiskt skaplynne och fint
sinne för naturen. Han vänder gerna en uddig satir
mot fäderneslandets inrättningar. Framställningen
öfverflödar af reflexioner, som ofta förefalla
konstlade och hårdragna, och från hvilka öfvergången
till fortsatt beskrifning sker oförmedladt. Mer
ogrumladt framträda hans snillrikhet och varma känsla
i Minnen af lifvet (1835). Han utgaf äfven en samling
Dikter i bunden och obunden stil (1838). Alla U:s
skrifter utgåfvos anonymt.

Unger. 1. Johann Georg U., tysk xylograf,
f. 1715, d. 1788, var först boktryckare, men öfvade
sig som sådan i början för sig sjelf att skära ut
begynnelsebokstäver i trä och lade sig till sist
helt och hållet på träsnittskonsten. Han arbetade
derefter för tobaksadministrationen i Berlin
och skar vid sidan deraf åtskilliga för sin tid
förtjänstfulla landskap. Han uppfann också flere för
facket nyttiga sätt att gå till väga och skall i det
hela hafva bidragit att åter bringa upp träsnittet. –
2. Johann Friedrich Gottlieb U., tysk xylograf,
dea förres son och lärjunge, f. i Berlin omkr. 1740,
d. derst. 1804, utförde fina träsnitt, som komma
kopparsticket nära, såsom Qvinnorna från Weinsberg
(efter Rode och Rosenberg). Han förbättrade äfven de
tyska bokstäfverna, utgaf kartor i träsnitt och var
jämväl verksam som skriftställare. Han var professor
och lärare i träsnittskonst vid akademien i Berlin.

Unger, Franz, österrikisk botanist och paleontolog,
född i Steiermark d. 30 Nov. 1800, blef 1827
med. doktor samt 1828 praktiserande läkare i
Stokerau och 1830 i Kitzbühel i Tyrolen. 1835
utnämndes han till professor i botanik och zoologi
samt till föreståndare för dea botaniska trädgården
i Graz. 1849 kallades han, efter Endlichers död,
till professor i botanisk anatomi och fysiologi vid
universitetet i Wien. Från denna befattning begärde
han afsked 1866, men lemnade den först 1868. Han afled
d. 13 Febr. 1870. – På grund af dåtidens politiska
förhållanden hade hans lefnad i öfrigt varit tämligen
skiftesrik. Emedan han 1823 företagit en resa genom
Tyskland utan att dertill hafva begärt myndigheternas
tillstånd, blef han vid återkomsten misstänkt
för rabulistiska tendenser och hölls fängslad i
sju månader. 1856 försökte jesuiterna störta honom
under påstående att hans naturvetenskapliga arbeten
voro stridande mot religionen, ett försök, som dock
misslyckades och i stället gaf hela den lärda verlden
tillfälle att uttala sina sympatier för honom. 1852
företog U. en rekreationsresa i Skandinavien och
lemnade från densamma en skildring af Linnés museum
på Hammarby. 1858 besökte han Egypten och Syrien,
följande år Joniska öarna och Grekland samt 1862
Cypern, hvarjämte han tillbragte flere somrar i
Dalmatien. – U:s arbeten äro af särdeles mångsidig
art. I sin ungdom författade han några skrifter af
naturfilosofiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free