- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1351-1352

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unger, Franz - Unger, Karoline - Unger. 1. Friedrich Wilhelm U. - Unger. 2. William U. - Unger, Karl Rikard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåll, men vände sig snart från spekulationernas
område till mera fruktbringande mark. Hans
iakttagelser öfver Vaucherias svärmsporer (1826)
väckte stor uppmärksamhet, liksom äfven hans senare
upptäckt af dessa sporers cilier (1843). Lika
uppseendeväckande var hans upptäckt af hvitmossornas
spermatozoider (1834), hvilken sedan kompletterades
genom motsvarande iakttagelser hos flere blad-
och lefvermossor. Han sysselsatte sig äfven med den
s. k. röda snön och andra lågt stående alger. Ett
vigtigt arbete af växtgeografiskt innehåll, Ueber
den einfluss des bodens auf die vertheilung der
gewächse
, publicerades 1836. År 1840 meddelade
han sina undersökningar Ueber den bau und das
wachsthum des dicotyledonenstammes.
Tillsammans
med Endlicher utgaf han en Grundzüge der botanik
(1843), hvars anatomisk-fysiologiska del helt och
hållet är författad af U., och 1846 publicerade han
Grundzüge der anatomie und physiologie der pflanzen
(svensk öfvers. med tillägg och anmärkningar af
N. J. Andersson, 1852). I samband härmed må nämnas
hans Anatomie und physiologie der pflanzen (1855) samt
Grundlinien der physiologie und anatomie der pflanzen
(1866), hvilken begagnats såsom lärobok äfven vid
Sveriges universitet. Från 1854 till 1868 utgaf han
(i »Sitzungsber. d. kaiserl. akad. d. wissensch.» i
Wien) en serie Beiträge zur physiologie der pflanzen,
omfattande 15 olika uppsatser. – U. var en af de
förste, som efter engelsmännen Nicol och Pritchard
sökte framställa mikroskopiska slip-prof af fossila
växter. Han redogjorde 1842 i en särskild uppsats
för den af honom dervid använda metoden och tog vid
sina paleontologiska arbeten, der så var möjligt,
alltid hänsyn till stammarnas inre byggnad. Af arbeten
specielt vända häråt må nämnas Der versteinerte wald
bei Cairo
(1858), som innehåller en undersökning
öfver den bekanta »förstenade skogen» vid Kairo
i Egypten. De rika fyndorterna för växtfossil
i omgifningarna kring Graz samt de i dervarande
museum redan befintliga samlingarna af fossila växter
föranledde U. att egna sig åt studium äfven af dessa,
och han var en af de förste, som mera vetenskapligt
undersökte den tertiära floran. Derjämte skref
han flere arbeten om växtfossil äfven från andra
geologiska system. Med dessa växtpaleontologiska
arbeten var han sysselsatt till det sista. De
vigtigaste af dem äro Chloris protogaea (1841–47),
Synopsis plantarum fossilium (1845), Genera et species
plantarum fossilium
(1850), Die fossile flora von
Sotzka
(s. å.), Iconographia plantarum fossilium
(1852), Sylloge plantarum fossilium (1859–65),
Die fossile flora von Kumi in Euböa (1866) samt de
mera populära Ueber die versunkene insel Atlantis
(1860), Neuholland in Europa (1861), Geologie
der europäischen waldbäume
(1869) och Die urwelt
in ihren verschiedenen bildungsperioden
(1851),
omfattande fjorton ideella landskapsbilder från olika
skeden af jordens utvecklingshistoria jämte åtföljande
text. Under titeln Botanische streifzüge auf dem
gebiete der culturgeschichte
utgaf U. 9 uppsatser
(1857–67) om menniskornas
näringsmedel, om det gamla Egyptens växter, om
växtlemningar i fornegyptiskt tegel från muren vid El
Kab, om organiska lemningar, inneslutna i tegel från
den gamla staden Ramses, m. m. Af hans researbeten må
nämnas Die wissenschaftliche ergebnisse einer reise
nach Griechenland und den Jonischen inseln
(1862)
samt den tills, med Kotschy utgifva Die insel Cypern
(1865). Hela antalet af U:s skrifter torde uppgå
till 160–170. A. G. N.

Unger, Karoline, ungersk sångerska,f. 1803, d. 1877,
studerade i Wien och i Milano (för Ronconi), uppträdde
i Wien, Neapel. Milano, Turin, Rom och Paris (1833)
samt gifte sig 1840 med en Sabatier i Florens. Hennes
apparition beskrifves såsom imponerande, hennes
stämma såsom stor, ehuru något skarp. A. L.

Unger. 1. Friedrich Wilhelm U., tysk konsthistoriker,
f. 1810 i Hannover, d. 1876 såsom e. o. professor
i konsthistoria vid Göttingens universitet, egnade
sig först åt juridik och författade Geschichte
der deutschen landstände
(2 bd, 1844) m. fl. goda
arbeten inom sagda fack, men öfvergaf på 1840-talet
detsamma för konsthistorien, som han riktade med
åtskilliga skrifter, bl. a. Die bildende kunst
(1858) och Correggio in seinen beziehungen zum
humanismus
(1863). – 2. William U., tysk raderare
och kopparstickare, den föregåendes son, f. 1837
i Hannover, började redan på gymnasium i Göttingen
försöka sig i konsten samt blef 1854 i Düsseldorf
lärjunge till Keller och 1857 i München till
Thäter. Derefter fullkomnade han 1860–63 i Düsseldorf
och Leipzig sina studier, och efter att hafva vistats
flere år i Weimar samt 1871–72 i Holland slog han sig
ned i Wien. U. har förmåga som ingen annan mästare
att troget återgifva originalets andliga innebörd
likasom äfven dess uttryckssätt. Han beherskar
formen fullständigt och besitter, jämte lif och
friskhet i nålens förande, en otrolig lätthet och
skicklighet. Bland hans verk må nämnas hans många
etsningar i Lützows »Zeitschrift für bildende kunst»,
18 blad efter målningar i Braunschweigs galleri,
44 blad från galleriet i Kassel, många blad från
gallerierna i Wien och i Amsterdam samt dessutom
en mängd stick efter nyare konstnärer (Makart,
Passini, Lenbach, Knaus m. fl.). U. har äfven etsat
ett och annat från Sveriges nationalmuseum. Han är
sedan 1884 ledamot af den svenska konstakademien.
2. C. R. N.

Unger, Karl Rikard, norsk språkforskare, född i
Kristiania d. 2 Juli 1817, blef student 1835 och
universitetsstipendiat i nordisk filologi 1841. År
1851 utnämndes han till lektor och 1862 till professor
i germansk och romansk filologi vid Kristiania
universitet. U. har varit synnerligen verksam såsom
utgifvare af nordiska fornskrifter. Sedan han 1847
tillsammans med P. A. Munch utgifvit en grammatik
öfver norrönaspråket, med tillhörande läsebok, utgaf
han s. å. »Den ældre Edda» och började, likaledes
1847, i förening med K. K. A. Lange publicerandet af
»Diplomatarium norvegicum», vid hvilket arbete han
alltsedan varit fäst. Äfven »Fagrskinna» utgaf han
1847. Derpå följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free