Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern (Magyar. Magyarorzság, »magyarernas land», T. Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den jämna horisonten en brunns snedt uppstigande
stång eller ett litet förfallet härberge, och stora
flockar af hästar och nötkreatur (deribland bufflar),
vaktade af halfvilda magyariska herdar, bidraga till
att fullständiga bilden af denna egendomliga natur,
hvilken dock, särskildt i närheten af byarna, ofta
ger plats för yppiga sädesfält och fruktträdgårdar
(se Puszta).
Floder och sjöar. Naturen har rikt försett större
delen af U. med både floder och källor, ehuru några
bergstrakter på ett märkbart sätt lida brist på
vatten, såsom Mátrabergen och den mot Donau vända
sidan af Vértesbergen. Relativt fattiga på rinnande
vatten äro ock trakterna mellan Donau och Drave samt
mellan Donau och Teis. Deremot äro norra och östra
delarna af U. rika på floder och strömmar. Men nästan
alla U:s floder flyta, medelbart eller omedelbart,
till Donau och äro derför icke användbara i andra
riktningar såsom förbindelselänkar med utlandet
och kunna äfven inom landet endast i begränsadt
omfång begagnas som vattenvägar, ehuru det vore
jämförelsevis lätt att genom flodrensningar och
kanaler öka längden af segelbara vattenvägar. Donau,
som är segelbar under hela sitt lopp genom U.,
955 km., med ett fall af 93 m., inträder i U. vid
Dévény ofvanför Pressburg och lemnar det vid Orsova
vid Rumaniens gräns samt upptager ett större antal
bifloder: fr. h. Leitha, Raab, Sarviz, Drave med Mur,
fr. v. March, Waag, Neutra, Gran, Eipel (Ipoly),
Teis och Temes. Hela U:s flodsystem tillhör Donau,
med undantag af Poprad, som flyter till Dunajec,
en biflod till öfre Weichsel. Sydvestra delen af
U., ehuru jämförelsevis fattigt på vattendrag,
har två stora sjöar: Fertö Tava l. Neusiedlsjön och
Balaton l. Plattensjön, den största insjö i södra
Europa. De andra låglandssjöarna, såsom Palics
nära Theresiopel och Velencze i komitatet Fehér,
äro mycket mindre. Kärr och dammar äro allmänna
i närheten af Donau och Teis. Den vidsträcktaste
kärrtrakten är Sárrét, som upptager en betydlig
del af komitaten Jász-Kun-Szolnok, Békés och
Bihar. Ecsedi Láp i Szatmár är nu till större delen
torrlagd, liksom Allibunár- och Illancsa-träsken
i Torontál. Flere tusen hektar vattensjuk mark
hafva redan vunnits för kultur. U:s kanaler äro
ännu långt ifrån tillräckliga för landets behof,
ehuru många förbättringar införts och ofantliga
afskärningar gjorts för att reglera flodloppen. Den
vigtigaste kanalen är Ferenc-kanalen, som skär
komitatet Bács-Bodrog och förkortar vägen mellan
Donau och Teis; en gren af denna kanal, Uj Csatorna
(»nya kanalen»), går från Kis-Sztapar nedanför Zombor
till Ujvidék midt emot Peterwardein. Béga-kanalen går
från N. Becskerek i komitatet Torontál till Temesvár,
men är ej segelbar hela vägen. Andra kanaler äro
Versecz-kanalen i Temes, Berzava i Torontál, Sió,
som förenar Balaton med Donau, Kapos i Zichy i
komitaten Somogy, Baranya och Tolna samt Sarviz
l. Nádor, som går genom komitaten Fehér och Tolna.
Med afseende på klimatet kan man särskilja tre olika
områden: höglandet, omfattande
komitaten i norra och östra Karpaterna, der vintrarna äro
mycket stränga och långa; mellan området, omfattande
den del af landet, som sträcker sig norrut från Drave
och Mur med lilla ungerska slätten samt öfre Alföld
från Budapest till Nyiregyháza och Sárospatak; samt
det stora låglandsbältet, omfattande hufvuddelen
af den stora, ungerska slätten, der hettan under
sommaren är nästan tropisk. Vid Budapest, som ligger
någorlunda centralt, är medeltemperaturen i Jan.
- 0,5° C., i Juli + 22° C., nederbörden omkr. 550
mm. under 122 nederbördsdagar. På de stora slätterna
är nederbörden mindre, men större i Karpaterna
(750–850 mm.). I bergstrakterna är nederbörden störst
om sommaren; på slätterna deremot faller sällan regn
under sommarvärmen, och i allmänhet äro regnskurarna
af kort varaktighet, om ock häftiga, och fuktigheten
afdunstar snart i den torra atmosferen. Stundom,
såsom 1863, lider hela landet af torka, men
å andra sidan förekomma ej sällan förhärjande
vattuflöden, särskildt om våren, när flodbäddarna
äro otillräckliga för den ökade vattenmängd, som den
hastiga snösmältningen i Karpaterna förorsakar. De
lågt liggande fälten i granskapet af Teis och Maros
äro sålunda i veckor öfversvämmade, och i Mars
1879 förstördes staden Szeged, belägen vid dessa
floders förening, nästan fullständigt. Slätten har
kontinentalt klimat med hastiga temperaturvexlingar,
glödande heta sommardagar och svala nätter. I de
vattensjuka trakterna uppträda ofta frossfebrar.
Materiel kultur. Urproduktion. Trots Karpaternas mur,
som skiljer Donaus bäcken från Dnjeprs och Dnjestrs,
påminner den ungerska slätten genom sin flora om den
sydryska steppen och har stora sträckor svart jord,
som är ej mindre bördig än Rysslands »tjernosiom». En
mängd växter af österländskt ursprung tillhör den
ungerska floran, som närmar sig den asiatiska
typen. Man beräknar, att i U. och Siebenbürgen
endast 8,1 proc. äro improduktiv mark. Åkerjorden
upptager 96,580 qvkm., den naturliga ängen 37,000,
vingårdarna 3,600, betesmarkerna 41,100, den
skogbärande marken 78,700, kärrtrakterna 1,550 samt
flygsandsfält m. m. 20,300 qvkm. Jordbruket går snabbt
framåt. Icke blott stora vidder eröfras af plogen,
utan jordbruket skötes på ett vida rationellare sätt
än förut, i synnerhet på de stora godsen, om ock
mycket återstår att önska. Klimatets ombytlighet och
ytterligheter göra åkerbruket i U. till ett verkligt
hasardspel. Trots den magyariska och rumanska bondens
maklighet, sorglöshet och österländska fatalism
gifver jorden rika skördar af hafre, råg, korn,
majs och hvete, ehuru medelafkastningen är mindre
än t. ex. i England och Frankrike. Af industriväxter
intages första platsen af tobak, af hvilken de bästa
sorterna komma från Sopron, Vas, Komarom, Nográd
och Heves, och som exporteras till hela Europa, i
synnerhet till Frankrike och Italien. Tobaksodlingen,
som är ett statsmonopol och bedrifves i större skala
än i något annat land i Europa, gifver en medelskörd
af 40,000 ton, i goda år ända till 50,000 t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
