Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern (Magyar. Magyarorzság, »magyarernas land», T. Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armeniska folkelementet deremot minskas
alltmer, absorberadt af den magyariska
befolkningen. Karpaternas dalar och Donauslätten
äro i Europa zigenarnas egentliga stamorter, ocn
U. är ett af de land, der de hafva lidit minsta
förtrycket. Genom sin musikaliska begåfning äro
de tvärtom gerna sedda, och utan zigenarnas musik
firas inga folkfester i U. Det är zigenarna, som
bevarat magyarernas gamla nationalmelodier och genom
sin musik, trots österrikiska polisen, närt den
magyariska entusiasmens låga.
Kult. Fullständig religionsfrihet råder. De
prerogativ, som genom det mellan Österrike och
den heliga stolen 1855 afslutade konkordatet
tillförsäkrades katolska presterskapet, upphäfdes
1868–69 genom af riksdagen antagna speciallagar,
som stadgade jämlikhet i religiöst hänseende
mellan de lagligen erkända religionssamfunden
(rom.-katolska kyrkan, de båda protestantiska
kyrkorna, den grekisk-orientaliska kyrkan,
den gregoriansk-armeniska, den unitariska
kyrkan och mosaiska trossamfundet) och införde
civiläktenskapet. Med afseende på religionsbekännelsen
räknade man 1880 i U. och Siebenbürgen 6,478,731
(47,2 proc.) rom. katoliker, 1,486,903
(10,83 proc.) grek. katoliker, 3,220 armen.
katoliker, 1,931,276 (14,07 proc.) oriental.
greker, 451 oriental. armenier, 1,119,779
(8,16 proc.) lutheraner, 2,019,979 (14,71
proc.) reformerta. 55,796 unitarier, 4,148 andra
kristna, 624,680 (4,55 proc.) judar och 3,659
andra. – Den rom.-katolska kyrkan räknar i den
ungerska rikshälften 4 ärkebiskopar (i Esztergom,
Kalocsa, Eger och Agram), 17 suffraganbiskopar och
1 ärkeabbotstift (Györ Szent-Marton l. Martinsberg),
som lyder direkt under påfvestolen och eger biskoplig
jurisdiktion. Den grekisk-katolska kyrkan har 1
ärkebiskop i Balasfalva (hvars titel är ärkebiskop
af Alba Julia) och 6 biskopar (af Szamos-Ujvár,
Lugos, Eperjes, Munkácz, Grosswardein och Kreuz),
den grekisk-orientaliska (ortodoxa) kyrkan 1 patriark
i Karlovicz (för den serbiska kyrkoprovinsen), med
suffraganbiskopar i Budapest, Bács, Temesvár, Versecz,
Pakrac och Karlstadt, 1 ärkebiskop af Siebenbürgen
(i Hermannstadt, för den ungersk-siebenbürgska
kyrkoprovinsen), med suffraganbiskopar i Arad och
Karansebes. Af de protestantiska kyrkorna har den
evangelisk-lutherska en generalinspektör i Acsa
samt 4 superintendenter i U. och 1 i Siebenbürgen,
den reformerta kyrkan 4 superintendenter i U. och
1 i Siebenbürgen och den unitariska kyrkan 1
superintendent.
Folkbildningen. Folkskoleväsendet ordnades genom en
lag af 1868, då skoltvång (från fyllda 6 till fyllda
12 år och för fortsättnings-skolorna till fyllda 15
år) infördes. I 12,780 kommuner i U. och Siebenbürgen
funnos 1865 endast 13,145, men 1884 redan 16,205
folkskolor, besökta af 1,800,740 barn. Den ungerska
regeringen gör stora ansträngningar för att utbreda
magyariskan, som är det officiella språket, hvarför
antalet skolor med magyariskt undervisningsspråk
ökas på de andra (tyska, serbiska) skolornas
bekostnad. Vidare funnos 1885
136 borgareskolor, 54 lärare- och 16
lärarinneseminarier samt 150 gymnasier och 27
realskolor. U.-Siebenbürgen har två universitet:
i Budapest (sedan 1777), med 178 lärare och 3,533
studerande (vintern 1890–91) och i Klausenburg
(sedan 1872), med 59 lärare och 565 studerande,
det förra med 4 fakulteter (de vanliga), det senare
utan teologisk fakultet, men med den filosofiska
delad i tvänne. I Budapest finnes derjämte en
teknisk högskola, med 69 lärare och 617 studerande
(vintern 1888–89). Till universiteten sluta sig 11
rättsakademier, af hvilka de i Pressburg, Kaschau,
Grosswardein och Raab äro statsinstitutioner,
de i Erlau och Fünfkirchen biskopliga samt
de i Debreczen, Kecskemét, Marmaros-Sziget,
Sárospatak och Eperjes protestantisk-konfessionella
institut, 24 rom.-katolska teologiska anstalter,
12 protestantiska, 1 unitarisk, 3 grekisk-katolska
och 2 grek.-orientaliska. Dessutom finnas
l bergs- och skogsinstitut (i Schemnitz),
2 bergsskolor (i Schemnitz och Felsö-Bánya),
1 landtbruksinstitut (i Ungarisch-Altenburg),
4 högre landtbruksskolor, 1 vinodlareskola,
1 konstslöjdskola och 1 mönsterritareskola i
Budapest, 2 målareskolor och flere musikakademier
derstädes. Vetenskapliga och literära syften ega
vidare Ungerska vetenskapsakademien (stiftad 1830),
Kisfaludysällskapet, historiska, geografiska,
naturvetenskapliga och andra sällskap. Budapests
bokhandel är näst Wiens den största i monarkien. Den
periodiska pressen är i snabb utveckling, liksom för
öfrigt hela den magyariska literaturen (se d. o.), som
kan uppvisa skalder och skriftställare af första rang.
Författning. U. är en konstitutionel monarki, i
realunion förenad med Österrike, hvars kejsare tillika
är »apostolisk konung af U.» (se Österrikisk-ungerska
monarkien). Kronan är ärftlig efter förstfödslorätt
inom huset Habsburg-Lothringen; enligt Pragmatiska
sanktionen äro äfven qvinnor arfsberättigade,
om mansarfvingar saknas. Konungen, som regerar
medelst en ansvarig ministèr, delar den lagstiftande
makten med riksdagen (Mag. országgyülés), hvilken
sammanträder årligen i Budapest och består af
två kamrar, öfverhuset (felsöház), före 1848
kalladt magnat-tafel, och deputeradekammaren
(képviselöház), före 1848 representant-tafel
(emedan riksdagsmedlemmarna sutto vid bord,
tafel). Medlemmar af den förra äro: 1) på grund af
börd: myndiga prinsar af konungahuset, medlemmar af
de i grundlagsartikeln VIII af år 1886 uppräknade 19
furstliga, 136 grefliga och 118 friherrliga familjer
(för de tre sistnämnda kategorierna gäller att för
riksdagsmannarätts utöfvande hafva fyllt 24 år och
för sin jordbruksfastighet årligen erlägga i direkt
skatt minst 3,000 fl.) samt de furstar, grefvar och
friherrar af samma ålder och förmögenhetsqvalifikation
som de förra, hvilka af konungen eller, om de genom
härkomst ej äro ungerska statsborgare, af riksdagen
erhållit ärftligt medlemskap; 2) på grund af sitt
ämbete: rikets 10 banérherrar (öfverhofmästare,
öfverste munskänk m. fl. de högsta hofämbetenas
innehafvare), grefven af Pressburg (ett arfämbete
inom grefliga ätten Pálffy ab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
