Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungern-Sternberg, Mattias Alexander von - Ungerska literaturen. Se Magyariska literaturen - Ungerska språket. Se Magyariska språket - Ungerska viner - Ungersk gyllen - Ungrare. Se Magyarerna - Ungtsjecher. Se Böhmen, sp. 1461 - Unguentum - Unguiculata - Unguis, Lat., klo, nagel - Ungulata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltog han till en början, men lemnade sin post för
att bevista 1742 års riksdag, och som missnöjet
med den nesliga krigföringen då gifvit mössorna
vind i seglen, blef han landtmarskalk. Såsom sådan
använde han sitt inflytande till partilidelsernas
lugnande, men kom derigenom att arbeta motpartiet
i händerna. Förhindrandet af en af de ifrigaste
mössorna i sekreta utskottet åsyftad efterräkning
om krigets uppkomst och riksdagens afbrytande i
förtid, till hvilka båda åtgärder U.-S. medverkade,
gåfvo nämligen hattarna tillfälle att undgå den
fara, som denna riksdag syntes skola medföra för
deras välde. Då anloppet mot detta med ännu större
häftighet upptogs vid 1746 års riksdag, var U.-S. åter
mössornas kandidat till landtmarskalksplatsen
och lyckades äfven besegra K. G. Tessin. Men han
egde ej beslutsamhet att hindra hattarnas djerfva
kupp att under julferierna 1746 genomdrifva rådets
komplettering, hvarigenom de fullständigt ryckte
till sig makten, och äfven denna gång blef sålunda
hans landtmarskalkskap af tvifvelaktig nytta för
hans parti. Då de vid denna riksdag instiftade
riddareordnarna för första gången skulle utdelas,
blef U.-S. 1748 kommendör af svärdsorden och
serafimerriddare. Under den följande brytningen
mellan Adolf Fredrik och hattarna närmade han sig
hofvet och uppträdde vid riksdagarna 1751 och 1755
i åtskilliga frågor till dess förmån, men stod utan
tvifvel helt och hållet utanför revolutionsförsöket
1756. Då det s. k. pommerska kriget 1757 utbröt,
anförtroddes öfverbefålet deri åt U.-S., dels emedan
han var den främste inom generalitetet (1743 hade han
blifvit öfverste och 1745 chef för Lifregementet, 1747
generallöjtnant och 1751 general af kavalleriet samt
1753 fältmarskalk), dels emedan regeringen genom hans
val hoppades undvika, att kriget skulle få utseende
af en partisak; men hans krigföring motsvarade ej
regeringens förväntningar (se Pommerska kriget),
och d. 21 Dec. 1757 beslöts hans hemkallande. På
tillstyrkan af 1762 års riksdag betygade emellertid K. M:t d.
5 Juli 1762 honom – liksom hans efterträdare
i befälet – sitt nådiga välbehag öfver det sätt,
hvarpå han skött uppdraget. Den 13 Jan.
1763 afled han på sitt gods Äs, i Södermanland. Han
var ledamot af Vetenskapsakademien sedan
1747. Friherrliga ätten U.-S. utslocknade i Sverige
på svärdssidan med hans sonson 1826. S. B.
Ungerska literaturen. Se Magyariska literaturen.
Ungerska språket. Se Magyariska språket.
Ungerska viner. Ungern är ett bland Europas vinrikaste
land. Vinbergen i den ungerska rikshälften upptaga
öfver 425,000 har af landets yta, och vinskörden
anslogs för åren 1883–87 i genomsnitt till 6
mill. hl, men exporten öfverstiger knappt 1/2
mill. hl. Skörden pågår från början af Okt. till
slutet af Nov. De ungerska vinerna äro i allmänhet
söta och eldiga. Högst stå dessertvinerna (ausbrüche),
hvilka dock förfalskas mycket. Flere sorter påminna
om muskat. Goda och billiga bordsviner förekomma i
mängd. Den i söder växande
Karlovicz-drufvans vin liknar portvin. Hedersplatsen blanda de
ungerska vinerna intager det vidtberömda Tokaj-vinet
(se d. o.) Dernäst komma dessertvinerna Ménes-Magyarat
(från komitatet Arad), Moslavina cabinet, Ruszter
ausbruch (från komitatet Sopron l. Oedenburg)
m. fl. Förträffliga rödviner frambringas vid Erlau,
Visonta, Szegszard, Villany, Ofen (O.-Adelsberger)
o. s. v., hvita viner ytterligare vid Badacson,
Neszmélyr Szerednye o. s. v. – En specialitet är
wermut, tillverkad af gammalt hvitt vin, som gjutes
öfver färska blå drufvor och kryddas med malört
m. m. En s. k. wermut tillverkas äfven af sött,
ojäst vin, som inkokas med ånga. Mousserande viner
framställas i stor skala i Pressburg och Budapest. De
franska vinerna förskäras i betydlig skala med
ungerska.
Ungersk gyllen var ett redan under 1400-talet i
Sverige förekommande guldmynt. Under Erik XIV och
Johan III präglades inom landet mynt med denna
benämning. Eriks ungerska gyllen hade en vigt af 4,21
gr., Johans till en början 4,21–4,12, senare 3,36
gr., med en finlek af 23 1/2 karat, d. v. s. 6,979
fint guld. Värdet sattes under Gustaf Vasas sista är
till 5, 6 à 7 mark (4,25 mark = 1 dlr), under Eriks
(enl. förordn. d. 7 Jan. 1567) till 7,5 mark (något
för hög beräkning, ty 6,18 mark var då = 1 dlr) samt
under Johans till 1,5 dlr. Efter det nuv. guldvärdet
skulle en ungersk gyllen af 4,21 gr. vara värd 9,97
kr., af 3,36 gr. 8,16 kr.
Ungrare. Se Magyarerna.
Ungtsjecher. Se Böhmen, sp. 1461.
Unguentum, Lat., välluktande smörjelse; salva. Se
Salva, farmak.
Unguicuiata, zool., benämnes i den äldre zoologiska
systematiken en däggdjursgrupp, omfattande apor,
halfapor och rofdjur. Det gemensamma för dessa
djurformer skulle, såsom namnet antyder, vara, att de
äro försedda med naglar eller klor (Lat. unguiculi)
i motsats till Ungulata (se d. o.), som hafva klöfvar
eller hofvar. Som emellertid nyare undersökningar
ådagalagt, att nämnda däggdjur sins emellan ingalunda
stå i så nära slägtskapsförhållande, att de vid
en fullt naturlig gruppering böra afskiljas
från en del andra däggdjursordningar, har man
numera allmänt öfvergifvit denna sammanställning.
L-e.
Unguis, Lat., klo, nagel.
Ungulata (af Lat. ungula, hof, klöf), zool., (en
benämning, som vanligen återgifves med »hofdjur»;
stundom betecknas som »hofdjur» endast en grupp bland
Ungulata, nämligen Perissodactyla, se Hofdjuren),
en däggdjursordning, hvars omfattning och betydelse
genom de senaste årens undersökningar undergått
väsentliga förändringar. Medan förut af lefvande djur
i allmänhet endast de s. k. partåiga och opartåiga
hofdjuren räknades till Ungulata, har upptäckten af en
mängd utdöda mellanformer mellan de sagda hofdjuren
samt snabeldjuren och klippdassarna ådagalagt,
att vid en gruppering, som gör anspråk på att taga
hänsyn till de verkliga slägtskapsförhållandena,
dessa djurformer ej kunna skiljas, utan fastmera
måste tillsammans med ett stort antal fossila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
