Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungulites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland unioner (uniones civitatum), i hvilka
två eller flere stater äro förenade under samma
herskarepersonlighet (jure imperii), särskilja
personalunion (unio personalis) och
real-union
(unio realis). Den förra uppstår genom samme suveräns
tillfälliga herskaremyndighet öfver två eller flere
stater till följd antingen deraf att samma person
valts till regent i de skilda staterna, eller deraf
att enligt tronföljdsordningen i de särskilda
staterna samma person innehar regeringsmyndigheten
i dem. Denna förening fortfar emellertid, endast
så länge den gemensamme valregenten lefver och
innehar styrelsen eller tronföljdsordningen
fortfarande tillerkänner tronföljden i de
särskilda staterna åt samma person. Föreningen
upphör, då tronföljden ej längre sammanfaller,
såsom förhållandet blef med England och Hannover
vid drottning Viktorias tronbestigning i England,
eller då den tronföljdberättigade ätten utdör. I
personalunionen förblifva de särskilda staterna
rätteligen främmande för hvarandra, och hvarje stat
styres särskildt; det inbördes förhållandet inskränker
sig dertill att staternas bekrigande af hvarandra
blir otänkbart. Personalunionen innebär i sjelfva
verket ej någon egentlig statsenhet. Realunionen
är deremot en verklig statsförbindelse under en
gemensam herskare mellan två eller flere stater,
som är rättsligt bestämd och fortbestående samt
medför en sådan närmare anslutning mellan staterna,
att deras öden helt och hållet eller delvis blifva
gemensamma. Sammanslutningen kan vara mer eller
mindre omfattande, hafva flere eller färre uppgifter
gemensamma, den utgör dock en realunion, när den är
rättsligt bestämd och fortbestående. Såsom en särskild
form af realunionen plägar man stundom nämna den
s. k. helstaten, i hvilken flere förut sjelfständiga
stater uppgått till enhet med förlorande af den gamla
egenskapen af egen stat, men med bibehållande i viss
mån af särskilda rättsförhållanden med afseende å inre
angelägenheter. Så t. ex. England-Skotland-Irland. I
helstaten hafva emellertid de särskilda staternas
författningar helt och hållet uppgått i och
undanskjutits af helstatens nya författning;
de gamla staterna hafva upphört och en ny stat
uppkommit. Således är helstaten egentligen ingen
union. Till realunioner räknas också s. k. uniones
reales inaequales sive incorporativae, i hvilka
den ena staten är ett lydland under eller, om
ock i vissa afseenden avtonom, en provins i den
andra, såsom t. ex. kolonierna i förhållande till
moderstaten, Polen till Ryssland m. fl. Men äfven i
dessa förbindelser är den underordnade statens eller
statsbildningens ställning såsom stat så begränsad
och undanskjuten, att näppeligen kan talas om någon
statsförbindelse i egentlig mening. Till realunioner
böra sålunda räknas endast uniones reales aequales,
i hvilka åt lemstaterna öfver hufvud är tillerkänd
likaberättigad ställning, om också författningen
deri kan fastställa undantag och modifikationer,
eller sådan rättsligt bestämd och fortbestående
förbindelse under en gemensam herskaremyndighet af
två eller flere öfver hufvud
likaberättigade stater, hvilka med bibehållande af statlig
sjelfständighet bilda ett organiskt helt med gemensamt
föreningsändamål och med en af dynastien oberoende
föreningsgrund. Till dessa verkliga realunioner höra
Sverige-Norge (se d. o.) och Österrikisk-Ungerska
monarkien (se d. o.). Jfr Stat, sp. 382–384.
Ordet union nyttjas äfven såsom beteckning för
en förening af kyrkor eller kyrkopartier till
ett gemensamt helt, såsom föreningen emellan
den romersk-katolska kyrkan samt nestorianer (se
Kaldeiska kristna), monofysiter (se Armeniska kyrkan)
och greker (se Unerade greker) äfvensom föreningen
emellan de två protestantiska hufvudkyrkorna, den
lutherska och den reformerta, i Preussen och några
andra tyska stater (se derom Evangeliska unionen 2).
Unionen, Nord-amerikanska unionen, Nord-Amerikas
Förenta stater; under inbördeskriget 1861–65 de
författningstrogna nordstaterna i mots. till de
affälliga sydstaterna.
Unionidae. Se Flodmusslor.
Unionister. 1. I motsats till konfessionella benämning
på anhängarna af Evangeliska unionen (se d. o. 2). –
2. Under nord-amerikanska inbördeskriget 1861–65
förfäktarna af Unionen, i motsats till sydstaternas
konfedererade.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
