- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1393-1394

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unitarier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mätningens lopp bibehåller sitt läge oförändradt
eller för att i motsatt fall kunna bestämma den
obetydligaste vridning, är denna bärare vanligen
försedd med en nivå. Tubens läge i azimutal led
kan likaledes förmedelst nonier eller mikroskop
afläsas å den horisontala, graderade cirkeln. Man
använder alltid minst två, ofta fyra eqvidistanta
mikroskop eller nonier för hvarje cirkel för
att genom kombination af motsvarande två eller
fyra afläsninsrar göra sig oberoende af cirklarnas
s. k. excentricitetsfel, eller af den omständigheten
att den ifrågavarande instrumentaxeln icke exakt
sammanfaller med cirkelgraderingens medelpunkt. Å
nyare instrument har man äfven vidtagit den åtgärden
att hvarje cirkel är med friktion vridbar kring den
axel, i hvilkens rörelse den deltager, så att man är
i tillfälle att vid mätningarna å samma objekt låta
olika partier af graderingen komma till användning,
hvarigenom man sättes i stånd att eliminera de
periodiska delningsfelen hos cirkelgraderingen. –
Är endast den vertikala cirkeln fint graderad
och afsedd för noggranna mätningar, kallas ett
dylikt instrument vertikalcirkel. Är åter den
horisontala cirkeln hufvudsak och instrumentet
afsedt för azimutmätningar, öfvergår detta i den
inom geodesien mycket använda teodoliten. En sådan
är i regeln ej afsedd för mätningar af allra största
noggranhet och fördenskull försedd med nonier i
st. f. mikroskop. Under teodolitens horisontala
cirkel appliceras stundom en s. k. säkerhetstub,
afsedd att inriktas på något fast terrestert märke,
för att man sålunda under azimutinätningarnas lopp
skall kunna öfvertyga sig om att instrumentet förblir
orubbadt. K. B.

Universalism (af Lat. universalis, allmän,
alltomfattande). 1. Sträfvan eller förmåga att
omfatta allt. – 2. Teol., universalisternas (se
d. o.) lära. Motsats: partikularism. – Om den
s. k. universalismus hypotheticus se Amyraut.

Universalister (af Lat. universalis, allmännelig)
kallas de kristna, som tro på den genom Kristus
skedda frälsningens allmännelighet icke allenast med
hänsyn till hennes syfte, utan äfven med hänsyn till
hennes slutresultat samt derför förkasta läran om en
evig osalighet och antaga alla menniskors slutliga
frälsning från synden och dess följder. Denna lära
förfäktades redan i kyrkans första århundraden
af framstående kyrkolärare, såsom Clemens från
Alexandria, Origenes, Gregorius från Nasians
m. fl. (jfr Apokatastasis), i reformationstiden af
anabaptisterna och bland teologer i 19:de årh. af
Schleiermacher och hans skola. – I Nord-Amerika
började i 18:de årh. församlingar bildas på grundvalen
af dessa läror, som der förkunnades af den franske
hugenotten George de Benneville (denne kom 1741
som flykting till Pennsylvania och dog 1793). Såsom
»universalismens fader» betraktas dock John Murray,
som kom till Boston 1770 och 1774 bildade den första
universalistiska församlingen, i Gloucester Mass. Hans
verk fortsattes från 1790 af predikanten Hosea Ballou,
hvilkens afhandling om försoningen af universalisterna
betraktas såsom epokgörande. År 1803
sammanträdde ett konvent af delegerade för församlingarna
i Nya England af denna riktning och antog en
universalistisk trosbekännelse. År 1866 bildades
ett universalistiskt generalkonvent för Förenta
staterna och Canada. Sedan 1889 sammanträder
generalkonventet hvartannat år. Samfundet
omfattar 926 församlingar med 710 prester. 40,000
familjer hålla sig till detsamma, men de aktive
kyrkomedlemmarnas antal är blott 37,000. Antalet
medlemmar i söndagsskole-föreningarna är 53,000. –
Såsom kyrkosamfund har universalismen aldrig vunnit
någon stor anslutning, men universalistiska åsigter
äro vidt utbredda inom de öfriga kyrkorna. De delas
icke endast af unitarierna, utan äfven af samtliga
anhängare af den liberala protestantismen.

Universalitet (Lat. universalitas), egenskapen,
eller förmågan att omfatta allt; allmänlighet.

Universalskrift. Se Pasigrafi.

Universalspråk. Se Volapük.

Universalsuccession, jur., ett inträde i en annan
persons samtliga förmögenhetsrättsliga förhållanden
såsom en helhet af rättigheter och förbindelser. Af
detta slags förvärf märkes i främsta rummet:
för den romerska rätten arf och för den moderna
härutöfver äktenskap, såframt dermed grundlägges en
fullständig förmögenhetsrättslig gemenskap mellan de
äkta makarna. Enligt svensk lag medför icke något fång
en universalsuccession i förut angifna betydelse,
ej häller äktenskap eller arf. Men under vissa
förutsättningar behandlas de med äktenskap och
arf grundlagda rättsförhållandena dock delvis jämlikt
reglerna för en universalsuccession. Den ene äkta
maken kommer i ett obegränsadt personligt ansvar
för den andres gäld, arfvingen för arflåtarens. Jfr
Succession, Undanskiftande, Urarfva. A. W.

Universaltermometer kallas en af Pouillet konstruerad
luftpyrometer, hvilken medgifver lika säkra
bestämningar af låga som af höga temperaturer.

Universalvalsverk, mek., kallas ett slags mindre
valsverk med 2 vertikala och 2 horisontala rörliga
valsar, genom hvilkas flyttning närmare till eller
längre från hvarandra flere olika dimensioner
å jern kunna utvalsas utan ombyte af valsar.
C. A. D.

Universalvibrationsfotometer kallas ett af
Schafhäutl konstrueradt instrument, som är afsedt
till uppmätningar af ljusintrycks varaktighet på
ögats näthinna.

Universel, i sammansättningar
universal- (Lat. universalis), som har afseende på det
hela eller alla; allmän; allmänlig; alltomfattande;,
allt genomträngande; som sträcker sig till alla;
allsidig; skicklig till allt; som hjelper mot
allting; som passar för alla. – Om universella omdömen
se Omdöme och bokst. A, sp. 2.

Universitas, Lat., helhet, det hela; hela
verlden; samfund, skrå, korporation, i
medeltidslatinet särskildt en sådan korporation af lärare
och studenter, som sedan i de moderna språken
bibehållit namnet »universitet». – Universitas rerum,
sammanfattningen af all verklighet, vare sig sinlig
eller osinlig, personlig eller opersonlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free