Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitets-stipendiater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinnor meddelas i Amerika vidsträcktare än i andra
land. – Canada har universitet i Montreal
(st. 1821), Toronto (King’s college 1827; Trinity
college 1851), Coburg (Victoria university, 1836;
metodistiskt), Kingston (1841, presbyterianskt),
Quebec (1852) och Lennoxville (episkopalt). –
Syd-Amerika har universitet bl. a. i Buenos Ayres,
Santiago (Chile) och Rio de Janeiro (filosofisk och
medicinsk fakultet); Afrika i Kairo (det förnämsta
muhammedanska) och i Kapstaden (ett engelskt, 1873). –
Japan har en »daigaku» (högskola) i Tokio (1868),
stiftad under tyskt inflytande. I Peking inrättades
1867 ett universitet efter tyska och amerikanska
mönster. – De indiska universiteten, i Calcutta,
Bombay och Madras (alla från 1857), äro väsentligen
engelska examensinstitut och ega colleges. Till
styrande fellows väljas de mest framstående
engelsmän och infödda derstädes. Lahore fick 1882 ett
universitet, hvars fakultet för österländska språk
är framstående. – I Australien finnas universitet
bl. a. i Sydney (1850), Melbourne (1855), Otago (1869)
och Adelaide (1874). Vid intet af dem finnes teologisk
fakultet, men vid några undervisas äfven i musik.
Under läsåret 1890–91 hade bland jordens universitet
följande de största antalen åhörare, i rundt tal
angifna: Paris’ 9,200; Wiens 6,200; Berlins 5,500;
Calcuttas 5,250; Londons 5,000; Neapels 4,300;
Edinburghs 3,600; Münchens 3,550; Budapests 3,530;
Athens 3,500; Moskvas 3,470; Leipzigs 3,450;
Madrids 3,200; Ann Arbors 2,400 etc. (Upsala hade
vårterminen 1891 1,720 närvarande studenter). –
Jfr F. K. von Savigny: »Geschichte des römischen
rechts im mittelalter» (2:dra uppl. i 7 bd, 1834–51;
för medeltidsuniversitetens tidigare historia och
organisation), Du Boulay: »Historia universitatis
Parisiensis» (6 bd, 1665), P. H. Denifle:
»Die universitäten des mittelalters bis 1400»
(1885), Zarncke: »Die deutschen universitäten im
mittelalter» (1857), Fr. Paulsen: »Geschichte des
gelehrten unterrichts auf den deutschen schulen und
universitäten vom ausgang des mittelalters bis zur
gegenwart» (1885).
Universitets-stipendiater kallas en klass
lärare vid Kristiania universitet, hvilka
ej hafva fast lön, utan i stället uppbära
stipendier, som årligen utdelas af det akademiska
kollegiet. Sedan 1840 har för detta ändamål årligen
beviljats en rund summa till fördelning, och
ursprungligen afsågs härmed endast att bereda yngre
vetenskapsidkare tillfälle till vidare utbildning.
Y. N.
University press (junivö’rsiti]. Se Clarendon press.
Univevsum, Lat., det hela; allt skapadt, verlden,
verldsalltet, verldsbyggnaden.
Unjamvesi, land i tyska Öst-Afrika, s. om Victoria
Njansa till omkr. 6° 6’ s. br., med en areal af
70–80 tusen qvkm., utgör i verkligheten ej någon
politisk enhet, utan namnet (af okänd härledning
och betydelse) betecknar en mängd af hvarandra mer
eller mindre oberoende områden: Usukuma i norra
delen, Unjanjembe och Ugunda i södra, m. fl. U. är
ett vackert land, af Burton kalladt det
tropiska Afrikas trädgård och likaledes berömdt af
Stanley och andra resande. Det bildar en vågig platå,
som sluttar mot v. till Tanganjika och mot n. till
Victoria Njansa, och hvars afstympade, isolerade
bergkäglor äro bildade af granit och betäckta med
underligt formade stenblock. Endast mindre vattendrag
finnas, hvilka flyta dels till Victoria Njansa
(Sjimeju), dels till Tanganjika genom Malagarasi
eller försvinna i stepptrakterna österut. Klimatet
med sina hastiga ombyten af värme om dagarna och kyla
om nätterna fördrages ej af européerna, och äfven
araberna trotsa det ogerna. Skogarna innehålla en
mängd fruktbärande träd, och araberna, som nedsatt
sig i den centrala delen af landet, hafva infört flere
slags sydfrukter. Ris, batater, maniok, bomull, tobak
odlas allmänt; indigo växer i vildt tillstånd. Endast
araberna odla hvete. Den till bantu-negrerna hörande,
inhemska befolkningen, uanjamvesi, det allmänna namn,
under hvilket man innefattar de olika stammarna,
står sedan lång tid tillbaka i förbindelse med
araberna och höjer sig derför i civilisation öfver
sina grannar. Emellertid bibehålla de fleste den
gamla seden att tatuera sig, vanligen med raka
skåror på panna och kinder, svarta hos männen, blå
hos qvin norna. De senare utrycka de båda mellersta
framtänderna i nedre käken, medan männen utfila
en vinkel mellan dem. Öronen vanställa de genom
att i flikarna bära träskifvor, elfenbenssmycken
eller snäckskal. Män och qvinnor bära kläder af
beredda djurskinn eller af tyg från kusten. Ehuru
alla uanjamvesier tala samma språk, är skilnaden
mellan dialekterna så stor, att från hvarandra
aflägsna stammar med svårighet förstå hvarandra. –
U. omnämnes af portugiserna och Pigafetta i slutet af
16:de årh. under namnet Monemudsji (månlandet?). På
d’Anvilles karta öfver Afrika 1749 figurerar namnet
Mano-Emugi såsom benämning på ett rike i närheten af
Sansibar. Derefter tyckes namnet blifvit bortglömdt,
tills missionären Erhardt 1854 gaf det en plats på sin
karta öfver det inre Afrika enligt vid kusten erhållna
underrättelser. De européer, som först besökte landet,
voro Burton och Speke, 1857. Det var då – sannolikt
sedan länge – deladt mellan en mängd sins emellan
fientliga höfdingar. Araberna, som från Sansibar
inkommit i landet, gynnade fientligheterna, som
förskaffade dem slafvar och ökade deras inflytande. En
tid tycktes den ryktbare Mirambo, som från simpel
bärare svingat sig upp till höfding, vilja återställa
det gamla rikets enhet, men döden öfverraskade honom
1885, och hans efterträdare, Panda Charo, saknar
alldeles hans anseende.
Unjanjembe, land i tyska Öst-Afrika, 220 km. ö. om
Tanganjika, en af de bäst kända delarna af
Unjamvesi. Norra delen är hufvudsakligen slättland,
södra bergig. Landet är tätt befolkadt; araberna, som
för omkr. 60 år sedan i större antal inträngde i U.,
hafva der tillvallat sig största inflytandet. Såväl
deras styresman som den inhemske konungen (mtemi),
hvars makt är mycket inskränkt, residerar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
