Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostrings-komitéer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De praktiska resultaten af komiténs verksamhet
på skollagstiftningens område inskränkte sig
under den närmaste tiden till begränsningar i
indigenatsrätten (1829) och nya bestämmelserom
studentexamen (1831, 1832) i öfverensstämmelse med
komiténs förslag. De större reformerna inträdde
först genom k. cirkulären d. 1 Nov. 1839 och
d. 6 Juli 1849. Genom det förra inrättades på
flere ställen fullständiga apologistskolor och
bestämdes, att lärare i främmande lefvande språk,
naturvetenskap och gymnastik skulle anställas vid
de flesta af rikets gymnasier, der sådana lärare
icke förut funnos m. m.; genom det senare åter
afskaffades indigenatsrätten, medgafs dispens från
läsningen af latin, grekiska och hebreiska, infördes
ämnesläsning för lärare i alla läroverk (den medgafs
under vissa vilkor jämväl för lärjungarna enligt
den vid Nya elementarskolan i Stockholm använda
metoden), förenades lärdoms- och apologist-skola
till ett läroverk samt anbefalldes gymnasiernas
förening med lärdoms- och apologist-skolorna till
fullständiga läroverk. I öfverensstämmelse dermed
utfärdades sedermera den nya skollagen af d. 14
Aug. 1856. (Jfr G. Sjöberg: »Striden mellan det
gamla och nya skolsystemet under förra hälften
af detta århundrade», i »Nya Elementarskolans
årsredogörelse» 1881–82», och M. Dalsjö: »Öfversigt
af den svenska skollagstiftningens historia i vårt
århundrade», i »Pedag. tidskrift», 1871). Komiténs
d. 20 Dec. 1828 afgifna betänkande innehåller jämväl
särskilda kapitel om folkskolorna, universiteten och
tillämpningsskolorna. Ang. de förstnämnda yttrar
komitén, att »folkundervisningens hittills varande
skick och stadgarna derom befunnits sådana, att
komitén icke ansett några hufvudsakliga förändringar
i de senare behöfvas». För universiteten deremot
föreslogos åtskilliga förbättringar, dock utan
rubbning af den »i sig sjelf ganska riktiga idé»,
hvarpå de hvilade. Beträffande tillämpningsskolorna
hemställde komitén bl. a. om upprättandet af en
polyteknisk skola, afsedd för alla de yrken, som
företrädesvis grunda sig på matematik, fysik och kemi:
undervisningen skulle der vara »gemensam, så länge
den rörde nyssnämnda grundvetenskaper, men åtskild
i specialafdelningar efter öfvergången på hvarje
särskildt yrkes område». Nya tillämpningsskolor
föreslogos jämväl: en för landtbruket och en för
skogshushållningen, hvarjämte komitén förordade
statsunderstöd åt handelsskolan i Göteborg. Med
afgifvandet af ofvan nämnda betänkande upphörde
egentligen Stora uppfostrings-komiténs verksamhet; men
ännu d. 28 Nov. 1829 afläts ett k. bref till komitén,
och bland dess handlingar förvaras konceptet till
ett utlåtande, dat. Sept. 1830.
Efter denna tid hafva åtskilliga nya komitéer blifvit
tillsatta, särskildt med hänsyn till af riksdagen
påyrkade förändringar i skollagstiftningen. Så
d. 17 Juli 1858, d. 21 Okt. 1870 och d. 20
Okt. 1882. Den förstnämnda utarbetade bl. a. förslag
till läroverksstadgan af d. 29 Jan. 1859 och stadgan
ang. afgångsexamen d. 11 April 1862. 1870 års komité,
hvars betänkande är dateradt d. 23 Juli 1872,
lemnade icke blott en orienterande öfversigt af den
svenska skollagstiftningens utveckling från år 1820,
utan behandlade äfven i särskilda kapitel samtliga
de af riksdagen omförmälda anmärkningar, hvarjämte
komitén afgaf fullständigt förslag till stadga
för rikets allmänna läroverk äfvensom förslag till
bestämmelser ang. mogenhetspröfning och s. k. profår
för blifvande lärare. Sedan i väsentlig afvikelse från
nu framlagda förslag en ny skolstadga utfärdats d. 1
Nov. 1878, tillsattes å nyo en manstark komité, hvars
utlåtande och förslag afgåfvos d. 25 Aug. 1884. De
i sammanhang med denna komités nedsättande påtänkta
reformer hafva emellertid ännu icke ledt till något
egentligt resultat. Hvad universiteten angår,
tillsattes i slutet af 1840-talet en komité för
afgifvande af förslag till nya konstitutioner för
dessa läroanstalter; frukten deraf blef de nya
statuten af år 1852. Ho Hd.
Uppfostrings-sällskapet. Se Upfostrings-sälskapet.
Uppgiga, sjöv., detsamma som giga (se d. o.).
Uppgång, astron. Stjernornas uppgång öfver horisonten
och deras nedgång (jfr d. o.) under densamma äro
fenomen, som framkallas af himmelssferens rotation
kring verldsaxeln och denna axels sneda läge mot
horisonten. Vid polerna, der verldsaxeln går genom
zenit, gå himmelskropparna icke upp och ned (med
undantag af sådana, hvilka i likhet med solen hafva
en egen rörelse), utan röra sig i cirkelformiga banor
parallelt med horisonten. Dessa himmelskroppar kallas
cirkumpolar-stjernor. Vid eqvatorn äro stjernornas
banor vid upp- och nedgången vinkelräta mot
horisontplanet. Dermed sammanhänger det förhållandet
att i sydligare land skymningen före solens uppgång
och efter dess nedgång är mycket kort, så att dag och
natt ganska tvärt öfvergå uti hvarandra, under det
hos oss skymningen kan blifva ganska långvarig. Detta
beror deraf att solens dagliga båge hos oss ligger
ganska snedt mot horisonten och solen sålunda
här behöfver längre tid an i sydligare trakter af
jorden att nå ett visst djup under horisonten (jfr
Aftonrodnad och Morgonrodnad). – Man kan lätt beräkna
timvinkeln och dermed (då rektascensionen är känd)
tiden för en stjernas upp- och nedgång. Om man
nämligen i formeln
sin h = sin [phi] sin [delta] + cos [phi] cos [delta] cos t, hvarest
h betyder stjernans höjd öfver horisonten, [delta] och
t dess deklination och timvinkel samt [phi] ställets
polhöjd eller latitud, sätter h = 0, hvilket är
vilkoret för upp- eller nedgång, så får man
cos t = tg [phi] tg [delta].
Vill man med större noggranhet beräkna upp- och
nedgången, är emellertid denna formel icke
tillräcklig, enär stjernan, då den synes upp- eller
nedgå, till följd af refraktionen (se d. o.) ännu är
ett stycke (omkr. 35’) under horisonten. Den verkliga
timvinkeln för upp- och nedgång skall sålunda beräknas
enligt formeln
- sin 35’ = sin [phi] sin [delta] + cos [phi] cos [delta] cos t.
Har himmelskroppen – såsom t. ex. månen – en märkbar
parallax, måste man ytterligare fästa afseende vid
denna, i det stjernans uppgång öfver och nedgång
under det tangerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
