- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1459-1460

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala (Uppsala; Latinis. Upsalia)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och län, hypoteksförening, länets brandstodsbolag,
handelsförening (stiftad på 1820-talet och
upplifvad 1879), fabriks- och handtverkareförening,
landtbruksbyrå, frökontrollanstalt, trädgårdssällskap,
studenthem och tullkammare. Vid slottskällan finnes
en kallvattenkuranstalt (anlagd af L. G. Dovertie
våren 1859) samt ett medico-gymnastiskt institut,
hvilket inrättades af kapten A. Littorin 1870 och
först hade sin plats i akademiens gymnastiklokal
på Stallgården. I staden finnas åtskilliga
anstalter och föreningar för välgörande ändamål,
såsom borgerskapets gubb- och enkhus (invigdt 1841),
arbets- och försörjningsanstalten (»invaliden»),
arbetshemmet, barnhemmet, de fattiges vänner,
fruntimmersföreningen. Genom förre handlanden
G. W. Gillbergs donation 1890 af öfver 1
mill. kr. kommer snart att realiseras den plan
för uppförande af ett barnhus, hvilken föreslogs
redan 1758 af dåv. landshöfd. J. G. Lillienberg och
gillades af K. M:t 1760, samt för hvars verkställande
under årens lopp samlats ett kapital af 84,000 kr.

Sedan 1859 har staden gasverk, och åren 1874–76
anlades vattenledning för gamla samt 1886-87 för de
nya stadsdelarna, i hvilken vatten ingår äfven från
den ofvan nämnda källan vid S:t Eriks torg. Redan
år 1649 hade konstmästaren G. Grissbach anlagt
en vattenledning, som O. Rudbeck sedan 1662,
till stor del på egen bekostnad, förbättrade
och förökade. Enligt den senares beskrifning
uppfordrades vattnet från ån till slottet, der det
upptogs i ett kar af femtio tunnors rymd. Derifrån
leddes det genom trärör ned till Fjerdingen,
hvarest det framströmmade i en mindre reservoar
på Kamphafstorget. Vid Nybron gick ledningen
öfver ån till torget och sedan under »nya gatan»
till botaniska trädgården i Svartbäcken. Hela
vattenledningen hade en längd af 4,230 alnar utom de
rör, som ledde vattnet upp till slottet. Redan 1685
hade detta vackra arbete förfallit med anledning af
stadsinnevånarnas uraktlåtenhet att lemna bidrag
till detsamma, och efter stadens brand 1702 blef
det alldeles förgätet. Senare hälften af 1600-talet
i stadens historia kan med allt skäl kallas Olof
Rudbecks tidehvarf, ty han ingrep på ett storartadt
reformerande sätt i snart sagdt alla stadens
förhållanden.

Folkmängden utgjorde d. 1 Jan. 1892 21,452 pers. (utom
studentkåren). Vid 19:de årh:s början uppskattades den
till 5,105 pers. och hade 1825 nedgått till 4,420;
men 1860 hade den stigit till 8,459 och var 1880
15,675. Stadens inkomster upptogos 1892 till 583,829
kr., skulderna till 1,236,000 kr. För hvarje krona
bevillning till staten uttaxerades s. å. för kommunala
behof 5 kr. 34 öre. År 1889 funnos i Upsala och dess
närhet 43 fabriker, med 517 arbetare och 665,693
kr. tillverkningsvärde. Bland fabrikerna märkas
2 tekniska fabriker – den ena för tillverkning af
aseptin-amykos –, 1 mek. verkstad, 3 snickerifabriker,
5 kakelugnsfabriker, 6 tegelbruk, 7 bryggerier,
1 bränneri m. fl. Handtverkarnas antal nämnda år
var 190, med 585 arbetare. De handlande voro 212,
med 263 biträden. Genom k. br. af d. 25 Febr. 1887
erhöll staden stapelstads-, nederlags- och
transitoupplagsrätt. Tullkammardistriktet omfattar de
stränder af Mälaren, hvilka äro belägna inom Hagunda
och Ulleråkers härad af Upsala län samt inom Alsike
socken af Stockholms län äfvensom Fyrisåns stränder
vid och nedom Upsala. Tullkammaren öppnades 1889, och
1891 steg tulluppbörden till kr. 118,450: 12. Hamnen i
Fyrisån är liten och trång och kan ej emottaga större
fartyg än af 2,4 m. djupgående. För närvarande eger
staden 6 fartyg (4 ångbåtar och 2 ångslupar). I staden
finnas 5 bok- och 3 accidenstryckerier, 1 stentryckeri
och 7 boklådor. Den periodiska pressen representeras
af tidningarna »Fyris», »Upsala», »Upsala-Posten»
och »Upsala nya tidning» samt flere fack- och
missionstidningar. – I ecklesiastikt afseende utgör
Upsala stads församling ett pastorat, som är prebende
till domprosten. Bondkyrkan tillhör Bondkyrka (se
d. o.) landsförsamling. Till riksdagens Andra kammare
sänder U. 2 ledamöter. På en del af det område,
der U. ligger, nämligen vid Fyrisåns dåv. mynning
i närheten af nuv. Islandsbron, låg i forna dagar
Östra Aros (se Aros), en obetydlig hamnplats till
den 5 km. n. om det nuv. U. liggande urgamla tings-,
marknads- och tempelplatsen U. (Fornsv. Uppsalir,
»de höga salarna»; se Gamla Upsala). Till Östra Aros
drog sig: efter kristendomens införande rörelsen
från den gamla offerplatsen, och 1273 flyttades
ärkebiskopsstolen och kort derefter äfven namnet
U. till det nya samhället. Detta hade ursprungligen
uppväxt omkring Gamla torget, ö. om Dombron, men
utvidgades till Fjerdingen i närheten af domkyrkan,
under det att slätten ö. om ån, nuv. Svartbäcken
och Kungsängen, länge delvis stod under vatten. På
denna slätt uppfördes efter hand två kyrkor,
S. Maria l. Vårfrukyrkan och S. Per, samt ett
gråbrödrakloster. Nere på Islandet låg den äldsta
kungsgården, vid nuv. Bäfverns gränd, der konung
Erik Eriksson firade sitt bröllop, och som ännu 1594
begagnades af hertig Karl till bostad, men af honom
sedermera försåldes till enskild person. (Såsom en
egendomlighet må anföras, att såväl konung Oskar
I:s som Oskar II:s söner under sin studietid i
U. bodde i ett hus vid Bäfverns gränd, ett hus,
som kon. Oskar II en tid egde och som kallades
»kungshuset».) U. har varit skådeplatsen för många
historiska tilldragelser. Flere riksdagar och möten
hafva der hållits, bland hvilka de vigtigaste varit
Upsala möte (se Kyrkomöte) 1593 och riksdagen 1654,
då drottning Kristina nedlade regeringen. De fleste af
Sveriges regenter – den förste var Magnus Ladulås,
den sista Ulrika Eleonora – hafva krönts i U. I
U. ligga ock några af Sveriges konungar begrafna
(se Upsala domkyrka). Staden har varit utsatt för
mänga eldsvådor, hvilka bidragit att efter hand
alldeles utplåna spåren af dess gamla utseende. I
13:de årh. nedbrann U. fyra gånger, och under det
15:de hemsöktes det af tvänne större eldsvådor
(1447 och 1473). Under striden mellan Gustaf
Vasas och ärkebiskop Trolles folk 1522 antändes
ärkebiskopsgården, hvarifrån elden spred sig till
staden, och nya eldsvådor inträffade 1542 och
1572. Den största förödelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free