Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1467-1468 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala domkyrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gustavianska korets grafhvalf. 2) Sture-koret, med
vårdar öfver bl. a. de 1567 af Erik XIV mördade
Sturarna. 3) Birger Peterssons till Finsta grafkor,
med en ristad grafhäll i vacker gotik, prydd i
bården med barnens bilder och namn (bland dem
d. hel. Birgittas). 4) Gustavianska
grafkoret, för Gustaf Vasa och hans tre gemåler, med en
i Nederländerna (omkr. 1572) förfärdigad vård,
å hvars öfversida ses bilder af konungen och hans
två första drottningar, samt prydt å väggarna med
freskomålningar, 2 större och 5 mindre, framställande
vigtiga punkter ur Gustafs historia, målade 1831–37
af professor J. G. Sandberg. I Gustavianska grafkoret
hvila äfven Johan III och drottning Gunilla. 5)
Hornska grafkoret, med grafsten öfver Erik XIV:s
store sjöhjelte Klas Kristersson Horn (d. 1566). 6)
De Geerska grafkoret (förut grefl. Leijonhufvudska),
der riksrådet Sten Eriksson Leijonhufvud (mördad 1568)
och den lärde entomologen Karl De Geer (d. 1778;
marmorbyst af Sergel) äro begrafna.

Södra fasaden 1747–1886.

7) Grefl. Oxenstiernska grafkoret, bygdt af N. Tessin
i början af 1690-talet, med monument öfver statsmannen
Bengt Gabrielsson Oxenstierna (d. 1702), i hvilkens
graf äfven Magnus Stenbock (d. 1717) hvilar. De två
kapellen 8) och 9) på långhusets södra sida närmast
tvärskeppet voro förr inrättade till bänkrum. Numera
är i det förra uppsatt epitafiet öfver ärkebiskop
Beronius, i det senare en mindre minnestafla öfver
slottsfogden Engelbreckt Svensson. 10) Banérska
grafkoret, för riksrådet Gustaf Banér till Djursholm
(halshuggen i Linköping 1600), hvars vård, af Aris
Claesson från Haarlem 1629, är en af de betydligaste,
med vackra bilder under fri baldakin af den döde
och hans fru, Kristina Sture. 11) Skytte-koret, med
bilder å vårdarna af riksrådet Johan Skytte (d. 1645)
och hans fru samt af deras lärda dotter Vendela och
hennes man. 12) Bielkeska koret, förstördt i branden
1702. 13) Friherrl. Stenbockska koret, med vackert
barockmonument i väggen öfver Svante Stenbock och hans
fru samt, midt emot, ärkebiskop Mennanders (d. 1786)
marmorvård (af romaren Angelini; utförd i rätt god
ny-renaissance omkr. 1790). 14) Under golfvet till
detta rum är ärkebiskopen O. Svebilius jordad
(d. 1700). Det första stora rummet på norra
sidan, 15), nyttjas nu till förvaringsrum. 16)
Ambassadören grefve von Dohnas (d. 1668) grafkor,
med ett prunkande barockmonument, signeradt
Verbrüggen, Antwerpen, och uppsatt 1687. 17)
Generalguvernören Karl Banérs (d. 1632) till Örbyhus
grafkor, med ett fint, i 1702 års brand mycket
skadadt monument, midt emot hvilket finnes Karl
von Linnés enkla porfyr-minnesvård (1798) med
porträttmedaljong af Sergel. Linnés grafplats är
belägen i närheten, framför orgelläktaren. 18)
Warnstedtska (sedan Duvallska) koret. 19)
Musenbachska (sedan friherrl. Danckwardtska)
koret. 20) Grefl. Gyllenborgska koret. 21) Nuvarande
sakristian. På pelaren framför dennas dörr har
predikstolen varit anbragt. Ofvanpå sakristian ligger
kyrkans s. k. klädkammare. – Vid högaltarets norra
sida har Erik den heliges relikskrin hittills haft
sin plats. Skrinet är en omkr. 1,5 m. lång kista af
förgyldt silfver. Det förskrifver sig från medeltiden,
omgjordes af guldsmeden Lambrecht i Stockholm,
1405 och blef på Johan III:s bekostnad repareradt
1577. Kistan, som innesluter helgonets hufvudskål och
åtskilliga andra ben, skrinlagda i Gamla Upsala 1257,
flyttades, såsom ofvan omtalats, till Upsala 1273 och
förvarades först i ett inom kyrkan uppfördt kapell af
trä. – Bakom altaret, midt emot Gustavianska koret,
är ärkebiskop Jakob Ulfssons graf belägen. Vid
sin jubelfest 1877 utmärkte Upsala universitet
denna grift med en enkel vård, såsom en gärd åt sin
egentlige stiftares minne. Dessutom finnas epitafier
och grafstenar öfver många andra berömda män, såsom
ärkebiskoparna Jöns Bengtsson Oxenstierna, Laurentius
Petri, Erik Benzelius d. ä., Olof Svebilius (se
ofvan), Beronius (se ofvan) och Mennander (se ofvan)
samt öfver Johan Scheffer, Karl Aurivillius, Nils von
Rosenstein, Olof Rudbeck d. ä., v. Linné (se ofvan)
m. fl. – Kröningar hafva i Upsala domkyrka egt rum
alltifrån medeltiden (Magnus Ladulås), och särskildt
hafva alla Sveriges regenter från och med Gustaf I
till och med Ulrika Eleonora (utom Kristina och Karl
XII) der blifvit krönta. (Sedan vardt Storkyrkan i
Stockholm Sveriges kröningskyrka.) Kungseden aflades
under »kröningshvalfvet», der hvalfhjessans slutsten
prydes af en förgylld hand med två utsträckta fingrar,
på blå grund. Universitetets promotioner hafva
i kyrkan förrättats inom alla fyra fakulteterna,
dock tätast (i det närmaste hvart 3:dje år) inom
filosofiska fakulteten efter år 1776 t. o. m. år
1877. Då på 1860-talet intresset för bevarandet
och återställandet af våra medeltidskyrkor blifvit
alltmer vaket och visat sig verksamt i restaurerandet
af Linköpings, Örebro och Lunds kyrkor, började,
med ärkebiskop Sundbergs tillträde till sitt ämbete
(1870), äfven för Upsala domkyrka visa sig utsigt
till en pånyttfödelse i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>