Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1469-1470 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala domkyrka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närmåste framtiden. Åren 1873–74 blef hon först uppmätt
och aftecknad, hvilket var ett nödvändigt förarbete
till en fullständig restaureringsplan. En sådan,
utarbetad af arkitekten Helgo Zetterwall, framlades
1875 och gillades af Upsala domkapitel (se »Om Upsala
domkyrkas restauration» af C. R. Nyblom i »Tidskrift
för bildande konst», 1875). I Öfverintendentsämbetet
kritiserades denna plan, och såsom motplan inlemnades
till K. M:t ett mindre utkast af den yngre arkitekt,
C. A. A. Grundström, som hade utfört den nämnda
uppmätningen och afteckningen, stödt på den
historiska basen af kyrkans utseende före branden
1702 samt hennes slägtskap i material och fasad
med Nord-Tysklands tegelkyrkor. Till svar dera
uppgjorde Zetterwall 1876 ett nytt, modifieradt
och enklare förslag, mot hvilket ämbetet 1878
satte dåv. stipendiaten Grundströms fullt utförda
förslag, uppgjordt på nyss nämnda grunder och efter
en studieresa i Nord-Tyskland (se »Ups. domkyrkas
restauration» af C. R. Nyblom i »Nordisk tidskrift»,
1879). I detta skick hvilade frågan till 1882, då
nyutnämnde öfverintendenten Zetterwall på kunglig
befallning åter upptog henne. Efter en studieresa
till Nord-Frankrike framställde han sitt tredje
och sista förslag, som, efter att hafva gillats af
Upsala domkapitel och vunnit kunglig stadfästelse,
framlades för riksdagen 1885, med den påföljd att
denna till restaureringens utförande anslog 500,000
kr., sedan dessförinnan Upsala domkyrkoförsamling
beslutit ett bidrag af 200,000 kr. och genom insamling
åstadkommits ett tillägg af 131,555 kr., utom det att
kyrkan sjelf ansågs ega en tillgång af 50,000–75,000
kr., som kunde påräknas. (Kyrkans årliga inkomster
äro ej stora. De belöpa sig till 10 à 12 tusen kr.,
då deremot Lunds domkyrkas uppgå till 70 à 80 tusen
kr.) Enär kostnaden beräknats blifva ungefär 1,000,000

Fig. 2.

kr., ansåg man sig derför kunna gripa verket an. (På
sista tiden hafva ytterligare bidrag influtit från
enskilda, och genom upptagande af ett lån å 35,000
kr. har kyrkan sjelf kunnat bidraga med tillsammans
110,000 kr.) Under ledning af arkitekten E. V. Langlet
börjades arbetet i Nov. 1885, och det är meningen,
att det hufvudsakligaste deraf ska11 vara utfördt
1893, så att en invigning kan ega rum i sammanhang med
minnesfesten öfver Upsala möte 1593. Början gjordes
med vestra fasaden, hvars 4 klumpiga sträfpelare
ändrats till antal, ställning och form, så att de nu
blifvit 6 (4 större och 2 mellan dem inställda mindre;
fig. 2), motsvarande kyrkans stödsystem i det inre, hvarjämte deras
massa genom proportionerlig minskning uppåt och
anbringande af vattentak i afskärningarna vunnit
i utseende utan att förlora i stödkraft. Portalen
står qvar i sin gamla form, med den horisontala
afslutningen upptill; men den öfre väggen mellan
tornen är framflyttad i plan med tornens väggytor
och hvilar på en ny, väldig spetsbåge af kalksten,
ofvan hvilken, befinna sig dels den betydligt
lyftade fönsterrosetten, dels fasadens genombrutna
midtgafvel. Tornen resa sig i hela den undre murade
delen vertikalt, med aftagande hörnsträfvor, som
krönas af öppna tureller (små sido

Södra fasaden 1892.

sidotorn), med tunna granitkolonner och kopparklädda
hjelmar. Innanför dessa tureller fortfar ännu
tegelmuren, men åttkantig, ett stycke, hvarpå de höga
kopparklädda spirorna fortsätta sin väg uppåt och med
sina korsblommor nå den forna höjden af 118,7 m.,
dock afbruten af höga, gafvelklädda ljusöppningar
på fyra sidor ungefär vid en tredjedel af spirans
höjd. (För jämförelse med åtskilliga andra tornhöjder
se Torn.) Tornens murytor äro lifvade af blindarkader
och stora ljudöppningar för klockorna samt för
urtaflorna i vissa af dessa öppningars rosverk, och
de afslutas uppåt af höga, spetsiga gaflar, hvilka
genombryta den krönande gesimsen och fortsätta upp
mellan turellerna. – Långsidorna presentera rundt
omkring kyrkan en krets af sträfpelare med fialer,
som på framsidan hafva nischer (utan figurer), och
från dem springa sträfbågar i dubbel hvälfning,
stödda af en fial midt på nedre taket, upp emot
öfre takets list, der stödpunkten äfven utmärkes af
en fialspets. Ur dessa tredubbla led af fialer höjer
sig det spetsiga taket med takryttaren på korspunkten
och två mindre spiror på hvardera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>