Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala läkareförening - Upsala län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en tid af 5 år väljes bland Upsala medicinska
fakultets lärare, en sekreterare, som väljes för 1
år i sänder, en redaktör, vald för 3 års tid, en
för 2 år vald bibliotekarie samt en skattmästare,
en klubbmästare och en sånganförare, valda för 1 år
i sänder. Föreningens arbetsår sammanfaller med det
akademiska och räknas från d. 17 Sept. (årsdagen
af Hwassers födelse). De ordinarie sammankomsterna
hållas under terminerna minst hvar 14:de dag. Dervid
fördelas de vetenskapliga förhandlingarna i regeln
på 4 sektioner: en för anatomi och fysiologi,
en för medicinsk kemi och botanik, farmakologi
och toxikologi, en för allmän patologi, patologisk
anatomi, speciel patologi och terapi, psykiatri,
allmän helsovård, rättsmedicin och medicinens historia
samt en för kirurgi, oftalmiatrik, obstetrik och
syfilidologi. De särskilda sektionerna besörja
turvis de vetenskapliga förhandlingarna vid de
ordinarie sammankomsterna i den ordningsföljd, som
vid årets början faststälts af föreningen. Sedan 1865
utgifver föreningen med 1 band årligen sina arbeten
under titeln Upsala läkareförenings förhandlingar;
det senast afslutade bandet, det 26:te, hänför sig
till arbetsåret 1890–91. Förhandlingarna redigerades
första året af R. F. Fristedt och G. V. Geete; alla de
följande banden äro redigerade af den förre ensam med
undantag af det 9:de, som utgafs af O. Hammarsten. –
Upsala läkareförening eger en prisfond, kallad den
hwasserska och utgörande öfverskottet (1,164 kr.) af
de för ett monument på Hwassers graf samlade medlen,
hvilka donerades till föreningen 1868. Den har till
ändamål att genom utdelade pris uppmuntra föreningens
yngre ledamöter till medicinskt författareskap. Prisen
äro tvänne, af hvilka i regeln ett mindre utgår
årligen samt ett större hvart tredje år. Derjämte
eger föreningen en lånefond med uppgift att genom
smärre lån på kortare tid understödja med. studerande
i Upsala. Det ursprungligen donerade kapitalet
utgjorde 1,500 kronor. Genom frivilliga gåfvor,
bl. a. 25,000 kronor af A. F. Regnell, blef det
föreningen möjligt att förskaffa sig ett eget hus,
hvilket invigdes 1887. R. T-dt.
Upsala län omfattar mellersta delen af Upland
(se d. o.) och är beläget mellan 59° 27’ och 60°
40’ n. br. samt 1° 14’ v. och 0° 17’ ö. lgd från
Stockholms observatorium. Det gränsar i n. till
Bottniska viken, i ö. till Stockholms län, i s. till
Mälaren, i v. till Vestmanlands län och i n. v. till
Gefleborgs län. Ytinnehållet är 5,313 qvkm., deraf
5,120 qvkm. land och 193 qvkm. vatten. I landets
areal äro inräknade 64 qvkm. holmar. I vattnets areal
ingår ej länets andel af Mälaren, 322 qvkm. Länets
största längd från n. till s. är 135 km. och största
bredd från v. till ö. 56 km. Folkmängden vid 1890
års slut utgjorde 121,091 personer (57,939 mankön
och 63,152 qvinkön), deraf 96,291 å landsbygden och
24,800 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda
ej fullt 24 pers. å 1 qvkm. land. I anseende till
folkmängden intager detta län, som har 2,53 proc. af
rikets folkmängd, det 22:dra rummet och i anseende
till folkmängdstätheten det 10:de rummet af rikets
län. Tillväxten i
folkmängden har under de sista tio åren uppgått till
9,1 proc. och under de sista femtio åren till 42
proc. – I judicielt hänseende är landsbygden fördelad
i 3 domsagor: Upsala läns Södra domsaga (4 härad och
tingslag), Upsala läns Mellersta domsaga (6 härad
och tingslag), Upsala läns Norra domsaga (3 härad med
gemensamma ting). I administrativt hänseende är länet
deladt i 4 fögderier: Södra, Mellersta (sammanfallande
med Södra och Mellersta domsagorna), Örbyhus och
Olands. Södra fögderiet och Örbyhus fögderi omfatta
hvartdera 5 länsmansdistrikt, Mellersta 6 och Olands
3. Länets båda städer, Upsala, och Enköping, hafva
hvar sin rådstufvurätt. Landskommunernas antal
är 85. I ecklesiastikt hänseende hör länet till
Upsala stift samt omfattar 6 hela och delar af 6
kontrakt, 84 hela och länsdelar af 3 församlingar
å landsbygden och 2 stadsförsamlingar. – Länet
är indeladt på Uplands regemente med 957 rotar,
på Lifregementets dragonkår med 279 rusthåll
och på Roslags fjerde båtsmanskompani med 61
rotar. Uplands regemente tillhör Fjerde och
Lifregementets dragonkår Femte fördelningen
och militärdistriktet. – Vidare ingår länet i
Östra bergmästaredistriktet, i Mellersta väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, i Central-tulldistriktet
och i Bergslags-skogsdistriktet samt utgör 1
justeringsdistrikt. – För helso- och sjukvården
är länet deladt i 4 provinsialläkaredistrikt
och 3 distrikts- (extra provinsial-)
läkaredistrikt. Akademiska sjukhuset i Upsala är
ock länslasarett, och invid denna stad ligger ett
af rikets hospital. – Landtbruksinstitutet å Ultuna
invid Upsala meddelar en högre och en lägre kurs
i landtbruks- och mejerihandtering. Inom Tierps
socken ligger en skogsskola. Länets folkhögskola är
förlagd till Upsala. Invid nämnda stad har länet
anordnat en skola för sinnesslöa barn. – Till
riksdagens Första kammare utser länet 4 ledamöter,
och till Andra kammaren väljer landsbygden 4 och
Upsala stad 2 ledamöter, hvaremot Enköping väljer
tillsammans med några städer i Södermanland. – Såväl
säd och andra jordbruksalster som kreatur och andra
ladugårdsalster frambringar länet tillräckligt ej
blott för eget behof, utan äfven till afsalu, och
detta i alla socknar med undantag af några socknar i
länets norra del, der för bergs- och bruksrörelsen
en större arbetarebefolkning är samlad. Af länets
egovidd af fast mark utgör den odlade jorden 28 proc.,
naturlig äng 8 proc. och skogbärande mark fullt 55
proc. En medelmåttig skörd gifver af stråsäd 110,000
hl. hvete, 360,000 hl. råg, 300,000 hl. korn, 590,000
hl. hafre och 140,000 hl. blandsäd, af potates 600,000
hl. Vid 1890 års slut uppgafs kreatursstocken till
21,317 hästar, 76,635 nötkreatur (deraf 49,635
kor), 49,358 får och lam samt 16,686 svin och
grisar. Bränvinsbränningen under tillverkningsåret
1889–90 utgjorde 547,887 liter, ej fullt 2 proc. af
rikets tillverkning. Skogstillgången inom länet är
knapp och otillräcklig för eget behof, i synnerhet
i dess södra och mellersta del, hvaremot den norra
delen lemnar tillgång till afyttring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
