Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
institutioner och fonder 283,175: 95, reparationer och
byggnader 64,037: 50, diverse utgifter 29,050: 41 kr.
Byggnader och vetenskapliga institutioner. Bland
akademiens äldsta byggnader omtalas de, som voro
uppförda på den s. k. Studentholmen, och hvilka
under ärkebiskop Jakob Ulfssons tid (1470–1514)
utan tvifvel användts såsom bostäder åt de förste
studenterna. Om deras utseende hafva inga fullt säkra
uppgifter bevarats. Hvarest de första föreläsningarna
höllos är ej bestämdt kändt, men troligen egde de rum
i något af de stenhus, som omgåfvo domkyrkan. Erik
XIV anslog 1566 det s. om domkyrkan belägna gamla
kapitelshuset till auditorium. 1593 påbjödo hertig
Karl och riksrådet upprättandet af ett kommunitet
(se d. o.) på Studentholmen, »meden förbenempde platz
af ålder hafwer der til förordnet warit», och 1595
lemnade regeringen till bostäder åt professorer och
studenter domprosthuset och 6 andra hus. I det af
Erik XIV anslagna kapitelshuset egde Upsala möte rum
(1593), och der hade konsistorium sina sammanträden
ända till 1640. Detta hus kallades först »Gamla
akademien», men efter Gustavianums anläggning
»Carolina» efter universitetets upprättare, Karl
IX. Det förstördes under stadens brand år 1702, men
sattes åter i stånd, och ännu på 1770-talet användes
dess auditorier vid disputationer och akademiska
högtidligheter. Småningom förföll detta hus och
nedbröts mot slutet af 1700-talet, och när det af
Karl XIV Johan grundlagda nya bibliotekshuset blifvit
färdigt, erhöll detta namnet »Carolina Rediviva»
(»det åter uppståndna»). Omkr. 1623 lät Gustaf Adolf
uppföra det nya akademihus, som under tidernas lopp
efter honom fått benämningen »Gustavianum», och
hvilket då bestod af jord- och bottenvåning, med en
helt låg våning ofvanpå. År 1662 byggde O. Rudbeck
kupolen på taket, och 1688–91 påbyggdes på Karl
XI:s befallning öfvervåningen till sin nuvarande
höjd (efter ritningar af N. Tessin d. y.). År
1640 förlade konsistorium dit sin sessionslokal,
och 1666 funnos der bl. a. drätselkammare,
tvänne auditorier, konsistoriets samlingsrum,
fyra fakultets- och ett biblioteksrum samt
depositionslokal (se Deposition). År 1755 invigdes
ett nytt konsistoriehus, n. om domkyrkan, med lokaler
för konsistoriets och fakulteternas sammanträden,
kansli- och arkivrum, räntkammare, myntkabinett,
anatomisal m. m. 1877 anslog riksdagen 740,000
kr. till uppförande af ett nytt tidsenligt och rymligt
universitetshus. Grundstenen härtill lades af H. M:t
konungen d. 10 April 1879, och sedan universitetet
tillskjutit de medel, som erfordrades utom
statsanslaget till byggnadens fullbordan, invigdes
d. 17 Maj 1887 det nya, storartade universitetshuset,
öfver hvars portal läses: »Att tänka fritt är stort,
att tänka rätt är större». På den öppna planen framför
detsamma aftäcktes d. 30 Okt. 1888 E. G. Geijers
staty (modellerad af Börjeson). – Biblioteket
omtalas på Upsala möte 1593, då beslut fattades,
att det skulle förökas med böcker från Collegium
Stockholmense samt att en person skulle tillsättas
att vårda detsamma. Först
under Gustaf II Adolfs regering började dock
denna boksamling, som förvarades i ett hus
v. om domkyrkan, att vinna någon betydenhet,
derigenom att han dit skänkte dels sin egen
boksamling, dels de bokskatter, hvilka togos som
krigsbyte. Biblioteket vann ytterligare tillökning
genom gåfvor af drottning Kristina och Karl XI,
hvilken senare på egen bekostnad lät utvidga och
till boksalar inreda öfre våningen af Gustavianska
akademien, dit böckerna inflyttades 1691–93. Under
den tidrymd, då biblioteket der förvarades, ökades
dess bok- och manuskriptsamling genom storartade
donationer af såväl regenter som enskilda personer (se
derom Bibliotek, sp. 480). Medelst af universitetet
beviljade medel – ökade med en frikostig gåfva af Karl
XIV Johan – uppfördes ett särskildt bibliotekshus,
»Carolina Rediviva» (se ofvan), der boksamlingen
uppställdes 1841. Bland gifvare efter denna
tid må nämnas franska undervisningsministeriet,
vetenskapsakademien i Petersburg samt åldermannen
J. Westin och konung Oskar II, som 1889 skänkte
största delen af den honom af orientalistkongressen
förärade samlingen af österländsk literatur
och 1891 ytterligare orientaliska och grekiska
literaturalster (bl. a. äldre manuskript och en
samling böcker, hvilken af turkiske sultanen skänkts
till konungen). Från 1786, då biblioteket ansågs
innehålla 50,000 volymer, hade dess samlingar år
1886 växt till 244,000 volymer, utom 5,000 kapslar
samt 11,000 handskrifter. Utrymmet blef slutligen
för knappt, hvarför 1887 och 1888 års riksdagar
beviljade 200,000 kr. till bekostande af bibliotekets
omgestaltning, hvartill universitetet tillsköt 50,000
kr. Arbetet, som ännu pågår, skall afslutas under
år 1892. Under de sista sex åren har bokförrådet
växt med öfver 30,000 bd. Som mera framstående
bibliotekarier kunna nämnas J. Eenberg, E. Benzelius
d. y., P. F. Aurivillius och J. H. Schröder. –
Skytteska byggnaden (Skytteanum), nära domkyrkan,
1548–94 tillhörig Braheslägten, 1595 skänkt till
domkyrkan, köptes från henne af Johan Skytte och
invigdes 1626 såsom bostad och föreläsningslokal åt
innehafvaren af den af honom upprättade professuren
(se Skytteanska professuren). I Skytteanum finnes
det s. k. Gyllenhielmska biblioteket. – Anatomiska
institutionen. I akademiska statuten 1625 och 1626
träffas för första gången den bestämmelsen, att den
ene af den medicinska fakultetens professorer årligen
skulle hålla en dissektion, men det dröjde länge,
innan detta blef en verklighet. Sin förste målsman
fick den anatomiska vetenskapen i J. Franck (1624),
men denne hyste en viss obenägenhet mot dissektioner,
och man vet ej huruvida han anställde någon sådan. Men
säkert är, att hans lärjunge Olof Rudbeck anställde
dissektioner sedan 1662 i den af honom uppförda ljusa
och rymliga kupolen på Gustavianum, der anatomiska
demonstrationer pågingo till 1757, då åt anatomiska
dissektionsöfningar i nutida mening uppläts
en kall och mörk lokal i en af konsistoriehusets
grundmursbodar, der A. Murray lade grunden till sitt
anseende, men på samma gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
