Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur, mekanisk inrättning till tidens mätande - Ur (Ur Kasdim, Ur i Kaldéen) - Ur, uren. Se Uroxen - Urach - Urachus - Urækja - Ural. 1. Flod i östra Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med de schweiziska. De engelska äro solidt byggda
och öfverlägset noggranna i gången (ankargång;
nästan alltid äfven snäcka), medan de franska
mera äro anlagda på lätthet och sirlighet (pendyler i
Paris, fickur i Besançon). En verklig konkurrent på
verldsmarknaden har Schweiz under sista tiden fått
i Nord-Amerika, hvarest goda och billiga fickur
nu fabriceras i massa (1 1/2 mill. ur 1890). Bland
landtbefolkningen på Schwarzwald utgör sedan
slutet af 1600-talet tillverkningen af skulpterade
vägg-ur och bordstudsare en blomstrande hemslöjd
med genomförd arbetsfördelning. I början gjordes
t. o. m. hjulverket af trä. Schwarzwaldur äro rätt
goda och utomordentligt billiga. En motsvarighet
erbjuda de i Mora socken i Dalarna sedan gammalt
af allmogen förfärdigade pendel-uren (moraklockor,
dalkarlsur). Dessa äro liksom schwarzwalduren
försedda med släphaksgång. Ännu för en mansålder
sedan funnos inhemska ur i nästan hvarje stuga
på Sveriges landsbygd, men de utträngdes af de
amerikanska skåp-uren (som i sin ordning lemnat plats
för de prydliga »regulatorerna»). T. o. m. torn-ur af
Mora-tillverkning förekomma i och utom länet. Förr
tillverkades för hand i Stockholm goda, ganska dyra
fickur (bl. a. Kochs och Hochschilds cylinder-guldur
från slutet af 1700-talet). G. W. Linderoths pendyler
och torn-ur åtnjuta verkligt anseende. Det första
försök i Sverige att fabriksmassigt tillverka
fickur är gjordt af H. Hammarlund, en af nutidens
skickligaste urmakare, hvilken 1887 grundlade Halda
fickursfabrik i Bleking. Efter de bästa arbetsmetoder
och delvis egna patent tillverkas der 8 slags guld-
och silfverur med ankargång och kompensationsoro
(halfkronometrar); alla ur-delar utom taflorna
göras vid fabriken. Halda-uren äro remontoarer;
de t. o. m. ruckas från bygeln (en uppfinning af
Hammarlund). – Den förnämsta stapelplatsen for handeln
med ur och urdelar är Leipzig.
Ur (Ur Kasdim, Ur i Kaldéen), Abrahams faders, Terahs,
fädernesland, hvarifrån han med Abraham, Lot och
Sara flyttade till Kanaan. Bibeln lemnar inga vidare
upplysningar om hvar detta Ur legat, som enligt de
genealogiska uppgifterna i 1 Moseb. var israeliternas
och de med dem beslägtade edomiternas, moabiternas och
ammoniternas m. fl. folks stamhem. Man har sökt det än
i norra Mesopotamien, än i närheten af Tigris’ källor,
än i Babylonien. I nyaste tid uttala assyriologerna
(bl. a. Schrader) sig med större bestämdhet för
den åsigten att Ur varit ett annat namn för den
nuv. ruinstaden Mugheir s. om Babylon i landet Kaldi.
Ur, uren. Se Uroxen.
Urach, stad i würtembergska
Schwarzwaldkretsen. 3,962 innev. (1885), de fleste
protestanter. Textilindustri.
Urachus, embryol., namn på en del af
allantois-bildningen hos fostret (se
Allantois). Denna senare utvecklar sig vid bakre änden af
embryot som en utstjelpning från det inre fruktbladet
(entodermat). Då embryot sluter sig, kommer en del
af allantois att ligga inom detsamma framför bakre
delen af tarmen; en annan del kommer att ligga utom
embryot och ingår i bildningen af nafvelsträngen. Den bakre delen
af det inom embryot belägna partiet af allantois
mynnar tillsammans med bakre (nedre) änden af
tarmen i den s. k. kloaken och utgör anlaget till
urinblåsan. Fortsättningen från urinblåsan till
nafveln bildar en gång, som kallas urachus. I vanliga
fall slutes denna och qvarstår efter födelsen såsom
en i midtlinien förlöpande solid sträng i främre
bukväggen. J. E. J-n.
Uraekja, oäkta son af den isländske
historieskrifvaren Snorre Sturlasson, blef
rikt gift och fick dermed stort inflytande i
Vatusdalen, men skaffade sig många fiender genom
sin roflystnad och våldsamma framfart. År 1236 togs
han till fånga af sin kusin Sturla Sighvatsson och
blef lemlästad. Sedan han blifvit återställd,
reste han öfver Danmark till Rom. 1239 var han
tillsammans med fadern hos hertig Skule i Norge.
E. Ebg.
Ural. 1. Flod i östra Ryssland, upprinner under 54°
n. br. i mellersta Uralbergen samt faller ut under
48° n. br. i norra änden af Kaspiska hafvet efter
ett omkr. 2,350 km. långt lopp, under hvilket den
bildar den officiella gränsen mellan Europa och
Asien. Floden har sina källor på 635 m. höjd på
kort afstånd från Kamas biflod Bjelajas källor och
från Tobols biflod Uis. Dess öfre lopp är riktadt
mot s. i en bred längddal i Uralbergen, går förbi
Verchne-Uralsk och slutar vid fästningen Orsk. Dess
mot v. riktade mellersta lopp går i en mängd
krökningar förbi Orenburg till Uralsk, genom magra
stepper, som omgifva södra änden af Uralbergen. Vid
Uralsk vänder floden sig åter mot s., och der
börjar dess nedre lopp genom de låga saltstepper,
som nedanför Sacharnaja sänka sig under hafvets
nivå. Den dels skogbevuxna, dels sumpiga lågslätten
kring floden öfversvämmas af vårfloden. Omkr. 60
km. från Kaspiska hafvet delar U. sig i flere armar,
af hvilka den enda något betydande är den, som slutar
6 km. nedanför Gurjev. Till sin första krökning har
floden ett ganska stort fall (omkr. 1 m. pr km.);
längre ned blir loppet långsammare (omkr. 30 cm. pr
km. mellan Orsk och Uralsk), och nedanför Uralsk
flyter floden långsamt samt byter ofta om bädd i
sand- och kiselsteppen. Bredden är mer än 40 m. vid
Verchne-Uralsk, omkr. 100 m. nedanför Orenburg och mer
än 170 m. i flodens nedre lopp. Vid Baksaievskaja
ofvanför deltat förer floden ej hälften så mycket
vatten som ofvanför Uralsk, till följd af den ringa
nederbörden, och djupet i Gurjev-armen öfverstiger
ej 75 cm. Flodområdet beräknas till 249,544 qvkm.,
deraf 84,400 qvkm. i Europa. I sitt mellersta lopp
mottager U. endast två bifloder af någon betydenhet:
Sakmara fr. h. och Ilek fr. v. Nedanför Uralsk nå
bifloderna sällan ända fram till U., utan försvinna
i sanden eller utbreda sig i träsk, såsom Stora och
Lilla Uzen. Floden är icke segelbar, men användes för
timmerflottning. Den är af utomordentlig betydelse
för de kringboende kosakerna genom sitt rika fiske,
som anses afkasta öfver 2 mill. kr. om året. –
Floden, som man anser vara identisk med Ptolemaios’
Daix, hette Jaik ända till 1775, då Katarina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
