Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urès ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pelsverk, med hvilka omsättning göres mellan Kina och
Sibirien. Maidaris (den mest firade gudomligheten)
fest i Juli månad hvarje år, hvilken ditför mer än
100,000 pilgrimer, ger upphof till en stor marknad,
och en ännu större sådan hålles hvart tredje år
i Sept., då öfver 200,000 menniskor lägra sig på
slätten. Liksom i hela norra Mongoliet är pressadt te
(tegelte) det vanligaste bytesmedlet. – Stadens
ålder går tillbaka till midten af 1600-talet,
men först ett årh. senare blef den den mongoliska
buddhaismens medelpunkt.
Urgel [-chel], egentligen Séo de U., befäst stad i
spanska prov. Lerida (Katalonien), nära högra stranden
af Segre, ofvanför den från Andorra kommande Baliras
mynning. Omkr. 2,500 innev. Staden har en stor,
vacker domkyrka och är sedan vestgoternas tid säte
för en biskop, som gemensamt med Frankrike utöfvar
protektoratet öfver republiken Andorra. U. och det
närliggande fästet Ciotat beherska den öfver Col de
la Perche längs Segre gående vägen öfver Pyrenéerna
(Perpignan–Lerida).
Urgendsch. Se Turkestan, sp. 969.
Urgera (hårdt g; Lat. urgere, tränga, drifva),
enständigt yrka, lägga eftertryck på, starkt
framhålla såsom princip.
Urgranit, geol. Enär graniter bildats under flere
af jordens tidigare utvecklingsskeden, har man med
namnet urgranit betecknat de äldsta bland dem, de,
som bildats redan under urtiden samtidigt med gneiser
och andra urformationens bergarter. En stor del af
södra Sveriges östra hälft består af sådana graniter.
E. E.
Uri, en af de tre urkantonerna i Schweiz, omgifves
af kantonerna Glarus, Grisons, Ticino, Valais,
Bern och Unterwalden samt Vierwaldstättersjön
och har en areal af 1,076 qvkm. med 17,285
innev. (1888). U. omfattar den vildaste och
ofruktbaraste delen af Schweiz. Reuss’ smala
dalgång omslutes på tre sidor af höga glacierklädda
berg: på vestra sidan Bernalperna med Dammastock
(3,633 m.), Sustenhorn (3,511 m.), Titlis (3,239
m.) och Uri-Rothstock (2,932 m.), på östra sidan
Glarneralperna med Crispalt (3,080 m.), Tödi (3,623
m.) m. fl. samt i s. Gotthardsgruppen, der de tre
farbara öfvergångarna öfver S:t Gotthard (2,114 m.),
Furka (2,436 m.) och Oberalp (2,052 m.) leda till
grannkantonerna. Mot n. öppnar sig dalen till Urisjön,
sydligaste armen af Vierwaldstättersjön. Hufvuddalen
består af de båda genom den vilda klyftan vid
Schällenen med hvarandra förenade afsatserna Urseren
och Uri. De många sidodalarna äro vilda och trånga,
till en del rika på storartade landskapsbilder; de
vigtigaste äro Göschenen- och Maienthal fr. v. samt
Maderaner- och Schächenthal fr. h. Af arealen utgöra
omkr. 6 proc. skog, 38,5 proc. åkerjord, ängar och
betesmarker, 10,5 proc. glacierer, 45 proc. berg
och annan improduktiv mark. Nivåskilnaden mellan den
högsta punkten, Dammastock (3,633 m.), och den lägsta,
Urisjöns spegel (437 m.), utgör 3,196 m. Klimatet är
efter läget högst olika. I Andermatt (1,448 m.) är
årstemperaturen + 3° C., i Altorf (478 m.) + 9°. I
Reuss’ nedre dal och vid
sjön växa valnötter och kastanjer, hvaremot
Urserendalen är nästan trädlös. Den varma föhn,
för hvilken nästan hela Reussdalen är utsatt, är
fördelaktig för utvecklingen af en rik vegetation,
på samma gång den är orsaken till olycksbringande
öfversvämningar. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel
och jordbruk. Kantonen räknade 1886 omkr. 12,000
nötkreatur, 10,500 får, 11,000 getter och 2,300
svin. Urserendalen exporterar förträfflig ost. Granit,
gneis och kalksten brytas i bergen, som äfven
innehålla bergkristaller, granater, turmaliner, fluss-
och fältspat m. m. Industrien (dynamittillverkning
och träslöjd) ger uppehälle åt endast 14 proc.,
handeln åt endast 7 proc. af befolkningen. Vigtig
är deremot turisttrafiken öfver S:t Gotthard
och till kurorterna Seelisberg, Maderanerthal,
Andermatt etc. De förnämsta samfärdslinierna äro
S:t Gotthardsbanan, Oberalp- och Furkavägen samt
angbåtslinien på Vierwaldstättersjön. De förnämsta
orterna, utom hufvudorten Altorf, äro Andermatt
(Urseren), Göschenen, Wasen och Flüelen, alla vid
S:t Gotthardsvägen, Seelisberg ofvanför Rütli samt
Bürglen vid ingången till Schächendalen. Uriborna
äro ett genomkatolskt folk af germansk stam,
föga intelligenta och troget fäst-hängande vid
fäderneärfda bruk. Denna konservatism är ock grunden
till skolväsendets ringa utveckling, de allmänna
bibliotekens obetydlighet och bristen på humanitära
inrättningar. Kantonen tillhör biskopsstiftet
Chur; tre kloster finnas. Författningen är rent
demokratisk. Folkförsamlingen (landesgemeinde)
afgör öfver lagar och dyl. samt väljer landamman och
regeringsrådet (9 medlemmar), hvilket utöfvar den
verkställande makten. Folkets lagstiftande organ,
landrådet (1 medlem på 300 innev.), väljes deremot
i de särskilda kommunerna. Vapnet är ett svart
tjurhufvud (ur) i guldfält.
U. namnes först 853 i klostret Frauenmünsters i
Zürich stiftelsebref; det tillhörde till större
delen detta kloster och erhöll riksomedelbarhet
af kejsar Fredrik II. Redan 1147 slöto »de frie
i U.» med Schwyz och Unterwalden ett förbund
och förnyade detta 1291 och 1315. Från den tiden
delade U. Edsförbundets öden ända till förbundets
omstörtning genom franska invasionen 1798. Genom
den helvetiska enhetsförfattningen lades U. till
den nya kantonen Vierwaldstätte. 1799 var det
skådeplats för heta strider mellan fransmän, ryssar
och österrikare. Mediationsakten af 1803 återgaf
U. en sjelfständig kantons rättigheter, men minskade
dess område. U. hörde städse till de konservativa,
strängt katolska kantonerna och följde nästan alltid
Schwyz’ och Unterwaldens politiska system. Derför
deltog det i Sarnenförbundet 1832, i protesten mot
klostrens upphäfvande och i Sonderbund. Partiella
författningsrevisioner företogos 1879, 1881 och 1886.
Uria. Se Grisleslägtet.
Uria (Urias), en heteisk officer i judakonungen
Davids tjenst, hade till hustru den sköna Batseba,
hvilken af konungen, som från sitt tak sett
henne i badet, förleddes till äktenskapsbrott (2
Sam. 11). Följderna deraf sökte David i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
