Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1537-1538 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urkundssamling ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hypotetiska ämnet etern (se d. o.). Denna teori har
i sin ordning gifvit upphof till den storartade
teorien om de fysiska krafternas enhet. De olika
fysiska fenomenen äro enligt denna teori endast
olika rörelseformer i materien och etern. Rörelse
kan förvandlas till värme, värme kan alstra ljus
och elektricitet, och den sistnämnda kraften
frambringar magnetism, rörelse, ljus och värme.
A. Bi-n.

Urkundssamling. Se Diplomatarium.

Urladdare. Elektrisk urladdning. Fys. Om tvänne
elektriska ledare med olika potential sättas i ledande
förbindelse med hvarandra, går elektriciteten från
ledaren med högre potential till den med lägre. Om
potentialskilnaden är stor, kan denna öfvergång ske
utan den ledande förbindelsen direkt genom luften
eller något annat isolerande ämne. Sker urladdningen
genom luften, åtföljes fenomenet af ett ljusfenomen,
som kallas urladdningsgnista l. elektrisk gnista
(se d. o.). Instrument, medelst hvilka man kan föra
elektricitet från punkter med hög potential till
jorden eller till en punkt med lägre potential, utan
att urladdningsslaget (Se Slag 2) går genom kroppen,
kallas urladdare. Den vanliga urladdaren (se till
venster å fig.) består



af tvänne något böjda metalltrådar, förenade med ett
gångjern. Trådarna sluta i kulor och äro försedda
med isolerande handtag. Henleys urladdare (se till
höger å fig.) nyttjas vid försöks anställande rörande
urladdningsslagets mekaniska verkningar. Den ena armen
sättes dervid i ledande förbindelse med den yttre
beläggningen på ett elektriskt batteri; den andra
förenas medelst en metallkedja med den ena kulan på
den ofvan beskrifna vanliga urladdaren. Den kropp, b,
som skall genomslås, lägges på bordet mellan kulorna
a och c, och det hela inriktas så, att kulorna beröra
kroppen. När allt är i ordning, för man den fria kulan
på den vanliga urladdaren hastigt till batteriets
knapp. Kulorna a och c utbytas mot fina metallspetsar,
då man vill genomslå papp o. dyl. Med tillhjelp af
Lanes urladdningsflaska (se Elektrometer) kan
man erhålla ett relativt mått på urladdningsmängden,
eller etermängden, med hvilken en laddflaska eller
ett elektriskt batteri är laddadt. Urladdningstiden,
eller den tid, som åtgår att urladda en laddflaska
eller ett elektriskt batteri, har Teddersen uppmätt
medelst spegelobservationer å den urladdningen
åtföljande gnistan och funnit, att urladdningstiden
växer med slagvidden och med batteriets yta samt att
den i allmänhet
uppgår till några hundratusendelar af en sekund. Se
vidare Laddflaskan och Laddningsström.
A. Bi-n.

Urladdningsström. Se Laddningsström.

Ur-lerskiffer, geol., en till urformationen
hörande lerskiffer. Sådan finnes inom Sverige
vid Grythyttehed i Örebro län. Se Lerskiffer.
E. E.

Ur-meristem (se Meristem), bot., benämnes den
mest ursprungliga eller i första hand bildade
delen af bildningsväfnaden i en växepunkt. Det
visar oss likasom urtillståndet af samtliga de
olika väfnadsslag, hvilka finnas i de fullt utvuxna
organen. Det lemnar, så att säga, de ursprungliga
byggnadsstenarna till rot, stam och blad med
till dem hörande organ hos växterna. Cellerna i
ur-meristemet, såsom äfven i öfriga slag af meristem
l. bildningsväfnad (egentl. »delningsväfnad»),
hafva ytterst tunna väggar, och väggarna mellan
till hvarandra gränsande celler äro enkla skifvor
(lameller) af relativt ren cellulosa, hvilka
kunna sägas tillhöra båda granncellerna eller,
om man så vill, ingendera af dessa celler. De äro
alldeles fyllda af plasma, så att der icke finnes
rum för några större va-kuoler (cellsaftrum), och
alla gröfre inlagringar (stärkelsekorn, oljedroppar
o. s. v.) saknas helt och hållet. Ur-meristemets
celler emottaga med yttersta lätthet näringssaft och
blifva derigenom i stånd att rikt och hastigt tillväxa
genom delning. Ur-meristemet differentierar sig förr
eller senare i de tre primära meristem, som kallas
protoderm, kambium och grundmeristem, hvilka redan
antyda beskaffenheten af de bestående väfnader, som
ur dem framgå. Såsom en motsats till dessa kan man
uppställa de sekundära meristem l. följdmeristem,
hvilka uppkomma derigenom att en färdig, afslutad,
bestående väfnad på nytt bildar en plasmarik
delningsväfnad, ett nytt meristem i en nyuppkommen
växepunkt. Detta är ett slags funktionsvexling
hos en bestående väfnad, t. ex. då det gröna
barkparenkymlagret under epidemis genom tangential
celldelning förvandlas till ett korkbildande lager
(fellogen), ett slags sekundär delningsväf, ett
»följdmeristem». O. T. S.

Urmia l. Urmi, stad i persiska prov. Aserbeidjan, 107
km. s. v. om Tebris och 10 km. från vestra stranden
af sjön Urmia, på en ytterst bördig, väl odlad och
folkrik slätt. Staden har en folkmängd af 30–40 tusen
pers., till större delen sjiitiska turkar, jämte några
tusen sunniter, judar och kaldeiska kristna, och det
omgifvande distriktet har öfver 300 folkrika byar. Den
har i många år varit en medelpunkt för en amerikansk
mission, som haft betydlig framgång i synnerhet bland
de s. k. nestorianske l. kaldeiske kristne. Enligt
en gammal tradition föddes Zoroaster i U.

Urmia, Urmija l. Urumia (Dariat-sja, »lilla hafvet»),
en i nordvestra Persien, prov. Aserbeidjan, belägen
insjö, som fyller en grund fördjupning vid randen af
kurdiska höglandet på omkr. 1,560 m. höjd. Den har
en längd af 135 km. i n. och s. och en bredd af 16–46
km., men ett medeldjup af endast 4–5 m. (på djupaste
stället 14 m.). Den mottager flere tillflöden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>