Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urticaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förena Montevideo med Buenos Aires och brasilianska
hamnar och derigenom med Europa. Några allmänna
landsvägar finnas ej, men samfärdseln försiggår i de
mera bebodda trakterna med lätthet öfver de nästan
jämna grässlätterna.
Republikens författning antogs d. 18 Juli
1830. Lagstiftningsmakten hvilar hos parlamentet, som
består af tvänne kamrar: senaten och representanternas
hus, hvilka årligen äro samlade i hufvudstaden,
Montevideo, från d. 15 Febr. till d. 15 Juli. Under
mellantiden utöfvas lagstiftningsmakten samt
den allmänna kontrollen öfver förvaltningen af en
komité, bestående af 2 senatorer och 5 medlemmar af
underhuset. Representanterna väljas för 3 år enligt
förhållandet 1 : 3,000 myndiga män, som kunna läsa
och skrifva. Senatorerna utses af ett valkollegium,
hvars medlemmar väljas direkt af folket. En senator
väljes för hvarje depart. för 6 år; tredjedelen afgår
hvartannat år. 1889 funnos 53 representanter och 19
senatorer. Den verkställande makten utöfvas af en för
4 år vald president, biträdd af ministrar, hvilka
förestå hvar sitt departement: inrikes-, utrikes-,
finans-, krigs- och marin- samt kultus-, justitie- och
undervisningsdepartementet. Domstolsinstanserna äro
en af två afdelningar (hvardera med 3 medlemmar)
bestående högsta domstol (tribunal de apelaciones),
departementsdomstolar samt fredsdomstolar. I
brottmål användes jury. Staten är f. n. indelad i 19
departement. I hvart och ett finnas en prefekt, såsom
representant för den verkställande makten, samt en af
folket insatt ekonomisk-administrativ »junta». Statens
finanser äro föga tillfredsställande. Budgeten
slutar nästan regelbundet med ett deficit, som
plägar utjämnas genom en stor, sväfvande skuld och
utgifvande af statsobligationer. Hufvudkällan för
statsinkomsterna äro tullar. Budgeten för 1888–89
upptog inkomsterna till 15,7 mill. pesos, utgifterna
till 13,8 mill. Statsskulden uppgafs vid midten af
1891 till 106 mill. pesos.
Rom.-katolska kyrkan är statsreligion, men
fullständig religionsfrihet är erkänd, ehuru
med afseende på jesuiter en afgjord intolerans
råder. Folkskoleundervisningen är obligatorisk och
kostnadsfri. 1888 funnos 380 offentliga folkskolor med
32,700 lärjungar. De enskilda skolorna räknade 21,000
lärjungar. Universitetet i Montevideo (grundadt
1838) hade 1888 59 lärare och 695 studenter. I
hufvudstaden finnas för öfrigt en normalskola för
flickor, en teknisk läroanstalt, en krigsskola samt
ett nationalbibliotek, med omkr. 20,000 bd, och
ett nationalmuseum. Republikens stående armé räknade
1890 221 officerare och 3,234 man, fördelade på 4
infanteribataljoner, 4 kavalleriregementen och
1 artilleriregemente. Derjämte finnes en beväpnad
polisstyrka af omkr. 3,200 man. Nationalgardet räknar
omkr. 20,000 man. Flottan består af 3 kanonbåtar,
om sammanlagdt 974 tons, med 4 kanoner och 4
mitraljöser. Flaggan innehåller 9 horisontala,
omvexlande hvita och blå strimmor samt i öfre inre
hvita hörnet en gyllene sol. Vapnet är deladt i 4
fält: i det 1:sta, blått, en gyllene
våg, såsom en jämlikhetens symbol, i det
2:dra, silfver, ett citadell (Montevideo),
i det 3:dje, silfver, en åt höger vänd häst
samt i det 4:de, blått, en åt venster vänd oxe,
såsom representanter för landets hufvudprodukter. –
Mynt, mått och vigt. Peso l. dollar à 100 centenas =
omkr. 3,83 kr. Metersystemet är officielt antaget,
men har ej ännu utträngt det gamla spanska mått-
och vigtsystemet.
U:s historia börjar med 1512, då Juan Diaz de Solis
seglade in i Paraná Guazu l. La Platas »hafslika»
sestuarium och landsteg omkr. 100 km. ö. om den
nuv. staden Montevideo. Landet var då bebodt af
indianer, bland hvilka den herskande stammen,
kallad charrua, länge med framgång tillintetgjorde
spaniorernas eröfringsförsök. Landets verkliga
eröfring börjades under Filip III af jesuitmissionerna
och fullbordades småningom genom portugisiska
nybyggen och slutligen af spaniorer, hvilka
nedsatte sig i Montevideo och till sist förstörde
det rivaliserande portugisiska nybygget i Colonia
1777. Efter upprättandet af spanska vicekonungadömet
Buenos Aires (1776) utgjorde U. en del af detta och
kallades vanligen Banda Oriental (»östkusten»). Det
nord-amerikanska befrielsekriget, franska revolutionen
och de britiska angreppen på Montevideo och Buenos
Aires (1806–07) bidrogo alla att försvaga den spanska
makten vid La Plata. Under Buenos Aires’ befrielsekrig
sökte portugiserna knyta U. till Brasilien, och
U. blef 1821 en provins, Cisplatina, i detta rike. Den
långa kampen om väldet i U. mellan Brasilien och den
revolutionära regeringen i Buenos Aires slutade 1828,
då genom Storbritanniens medling U. förklarades
för en fri och oberoende stat. Republiken, som
konstituerades 1830, har till omkr. 1870 varit en
tummelplats för långvariga, ofta blodiga inbördes
krig mellan de store jordegarna (blanquillos) och
gauchos (colorados), hvilka vexelvis understödts af
grannstaterna. Diktatorn Rosas i Buenos Aires blandade
sig i striderna, och staden Montevideo blockerades i
9 år (1842–51) af hans trupper i förening med Oribes
parti, de ofvannämnde blanquillos.
Uruguay, flod i Syd-Amerika, den ena af La Platas
stamfloder, uppstår i brasilianska staten S:ta
Catharina af de på Serra Geral upprinnande Pelotas’
och Rio das Canoas’ förening, flyter med snabbt
lopp vesterut på gränsen mellan S:ta Catharina och
Rio Grande do Sul, upptager vid Argentinas gräns
Peperi fr. h., vänder sig der åt s. och bildar gräns
mellan Argentina i v. samt Brasilien och staten
Uruguay i ö. ända till sin förening med Paraná i
det gemensamma sestuariet La Plata. Flodens längd
beräknas till 1,395 km., flodområdet till 327,900
qvkm. (Klöden). Såsom trafikled är U. af stor vigt
för de kringliggande staterna. Från sin mynning till
Fray Bentos (166 km.) har floden en bredd af 11–17
km., ringa strömhastighet och stort djup i midten af
strömfåran. Omkr. 200 km. högre upp (83 km. ofvanför
Paysandu) bildar floden sina sista forsar (Salto
Chico), hvilka utgöra den öfre gräns, dit fartyg,
som ej ligga djupare än 1,5 m., kunna gå upp; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
