Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urticaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hacka, spade och sädeskorg, emblem, som tydligt
hänvisa på deras egenskap af åkerbruksarbetare.
K. P.
Uskela, imperielt pastorat af 2:dra kl., Bjerno
kontrakt, Åbo ärkestift, Halikko domsaga och
härad, Åbo och Björneborgs län, Finland. Till
pastoratet hör Muurla kapell. Areal 254
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,484 pers. (1890).
A. G. F.
Uskoker (Slav., »flyktingar») kallades sedan början
af 1500-talet de personer, som undan turkarnas
våldsamheter flydde från Bosnien, Serbien och
södra Kroatien in på österrikisk-ungerskt område
(särskildt fästet Zengg vid Adriatiska hafvets kust
samt Krain). Uskokerna, råa och tappra män, voro till
stor nytta vid försvaret af gränsen mot turkarna, men
foro fram med vildhet äfven emot kristna, såsom emot
venezianska handelsskepp i Adriatiska hafvet. Efter
ett formligt krig (»uskok-kriget») 1615–18 lyckades
Venezia utverka uskokernas förflyttning från Zengg in
i landet, der de bildade kärnan till den Österrikiska
militärgränsen.
Uslar, Petr Karlovitj, baron, rysk språkforskare,
f. 1816 på familjegodset Kurovo (Tverska
guvern.), d. derst. 1875, tjenstgjorde 1837–40
som officer vid sappörbataljonen i Kaukasus,
genomgick derefter militärakademien i Petersburg,
tjenstgjorde 1843–44 i Sibirien och deltog i
en expedition mot kirgiserna. 1845–53 var han
sysselsatt med militärstatistiska arbeten öfver
guvern. Tver och Vologda, deltog i ungerska
fälttåget och affattade, sedan han återkommit
till Kaukasus, en militärstatistisk beskrifning
öfver guvern. Erivan. Han deltog äfven i 1855–56
års krig i Asien. – Sedan U. 1858 fått kejserlig
befallning att skrifva Kaukasus’ historia,
egnade han sig uteslutande åt undersökningen af
de kaukasiska språken, om hvilka man förut i den
lärda verlden visste ganska litet. Fr. o. m. 1861
utkommo efter hand i litografiskt öfvertryck
af honom författade redogörelser för abchasiska,
tjetjensiska, avariska, lakska (l. kasikumykiska),
hyrkaniska och kyriniska språken. För vetenskapen
blefvo dessa arbeten egentligen dock tillgängliga
först i A. Schiefners tyska bearbetningar i ryska
vet.-akad:s »Mémoires» (T. VI–XX). Äfven om en del
andra språk i Kaukasus har han lemnat mer eller mindre
utförliga notiser. U. ville endast hafva sina skrifter
ansedda som material för språkforskare ex professo,
men han egde sjelf icke blott säker blick för de olika
språkens egendomligheter, utan äfven korrekta vyer
öfver språklifvet i det hela. Vetenskapen har honom
att tacka för nästan allt hvad den nu känner om de
egentliga s. k. Kaukasusspråken, hvilka icke äro
beslägtade med några språk utom Kaukasus och äfven
sins emellan äro så skilda, att det åtminstone är
högst osäkert, om de äro genealogiskt förbundna. Bland
hans öfriga arbeten må nämnas ett omfattande arbete
om Kaukasus’ äldre historia: Drevnjeisija skazanija
o Kavkaze (Tiflis, 1881). U. arbetade jämväl för de
Kaukasiska stammarnas bildning, verkade för skolors
inrättande, skref abc-böcker (med för ändamålet
apterade ryska alfabet) och
kan gälla som Dagestans civilisator. Först på den
af U. beträdda vägen kunde Rysslands nya undersåtar
efter hand emanciperas från den muselmansk-arabiska
bildningen och komma Ryssland närmare. I tjensten
avancerade U. till generalmajor i kaukasiska
generalstaben. Hans arbeten utgifvas nu på bekostnad
af kaukasiska skoldistriktets styrelse i en samlad
upplaga under titeln Etnografija Kavkaza (hittills
4 delar, 1887–90). Lll.
Usmaiten, sjö i nordvestra delen af Kurland, har
en areal af 41 qvkm. Den omsluter fyra öar (4,5
qvkm.), af hvilka den största är Frischholm och den
märkligaste Moritzholm, der grefve Morits af Sachsen,
af ryska regeringen 1727 befalld att lemna Kurland,
sökte skydd och beredde sig att hålla stånd mot en
rysk armé. Spår af gamla befästningar synas ännu.
Usman, stad i ryska guvern. Tambov, vid Usman, biflod
till Voronesj (Dons flodområde), och vid jernvägen
Koslov–Voronesj. Omkr. 8,000 innev. Talgsjuderier,
tobaks- och tvålfabriker, garfverier.
Usnea barbata Hoffm., skägglaf, bot., är en heteromer
askolichen, d. v. s. att gonidierna (algerna)
ligga samlade i ett särskildt lager mellan »barken»
och »märgen» (se Lichenes) i den buskformiga, i
trådformiga, gröfre eller finare, ojämna grenar
starkt upplösta lafbålen, som å de ställen,
från hvilka många grenar utgå, uppbär skålformiga
apothecier (sporgömmeorgan), hvarest sporerna bildas
i särskilda sporsäckar (asci) på samma sätt som hos
Ascomycetes l. sporsäcksvamparna. Skägglafven
har sitt namn deraf att den i torrt väder askgrå
lafven är snarlik ett tofvigt, grått skägg, der
den hänger ned från stammar och i synnerhet från
grenar, företrädesvis hos gamla bortdöende eller
döda granar. Under fuktig väderlek drager skägglafven
något åt gröngrått. Skägglafven var fordom officinel
under namnen herba musci barbati l. barba arbarum
och var på grund af sin bittra, toniserande
smak använd såsom ett bröstmedel, särskildt
mot kikhosta, samt äfven mot blodflöden. Flere
andra Usnea-arter voro använda på liknande sätt.
O. T. S.
Uso. Se Usance. – Uso-tara. Se Tara.
Uspallata [-palja’-]. Se Aconcagua.
Uspenskij, Gljeb Ivanovitj, rysk författare,
f. 1840 i Tula, fick – under mycket ogynsamma
yttre omständigheter – sin elementarbildning i Tulas
och Tjernigovs gymnasier samt studerade sedan vid
Petersburgs och Moskvas universitet. Intill sitt
20:de år hade han, enligt egen uppgift, aldrig haft
en glad dag. Hans literära verksamhet började 1866 (i
»Sovremennik») med en serie skisser ur den fattigaste
stadsbefolkningens lif: Nravy Rasterjajevoi
ulitsy. U. framträder redan der som fullblodig
naturalist med djupt pessimistisk uppfattning, som
blott i en viss humor får någon dager. Materialet har
han i sin egen lifserfarenhet. En grad högre upp på
samhällets skala, men alltjämt bland underklassen
rör sig Razorenije (Bankrutt), som behandlar
företeelser under öfvergången från »l’ancien régime»
till reformernas tid. Bankrutt göra för resten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
