- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
1571-1572

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utajärvi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhålla foder minst 3 gånger dagligen, i synnerhet
sådana djur, som skola gödas. Se vidare
Utfodringstabell. C. A. L.

Utfodringstabell, en tabell, som afser att lemna
anvisning om huru mycket assimilerbara (smältbara)
näringsämnen bör finnas i den föda husdjuren dagligen
erhålla. De vigtigaste näringsämnena i födan
äro ägghviteämnen, fett och kolhydrat (stärkelse
och socker), och dessa finnas uti foderväxterna
inbäddade i växttråden eller cellulosan, hvarur
de genom digestionssafterna (spotten, magsaften,
gallan, tarmsaften och bukspotten) blifva till större
eller mindre del upplösta samt genom tarmarnas blod-
och mjölkkärl upptagna i kroppen för att ersätta
dess förbrukade delar och lemna material for värme-
och kraftproduktion. De delar af näringsämnena
i fodret, som komma kroppen till godo, kallar man
assimilerbara. Halten af näringsämnen i de särskilda
slagen af husdjurens föda varierar naturligtvis ganska
mycket, men äfven samma foderslag kan innehålla en
olika mängd näringsämnen, hvaraf åter större eller
mindre delar äro assimilerbara. Exempel på huru
mängden af näringsämnen kan variera i samma foderslag,
beroende på jordmån, väderleksförhållanden m. m.,
lemnas i tab. 1.
Tab. 1
ägghviteämnen fett kolhydrat
fodermedel minsta halt
proc.
största halt proc. m. h. proc.s. h. proc. m. h. proc.s. h. proc.
änggräs 1,6 6,0 0,3 1,5 3,5
ängshö 5,8 19,4 1,2 5,6 22,6
klöfverhö 7,2 15,8 1,2 5,5 22,3
hafrehalm 1,3 7,2 1,0 5,1 24,9
rofvor 0,6 1,8 0,1 0,2 3,7
<htd>hafre
6,3 18,5 4,4 7,3 48,0
rapskakor 17,1 45,5 4,4 18,8 41,6


Den assimilerbara mängden af näringsämnena i
samma foderslag kan äfvenledes variera efter
fodermedlets beskaffenhet, blandning med andra
fodermedel, beredning o. s. v. Assimilerbara delar
af t. ex. ägghviteämnena i ängshö, utfodradt på
nötkreatur, har man funnit variera emellan 38–72
proc., i klöfverhö 43–76 proc., i hafrehalm 14–50
proc., i hafre 58–86 proc., i hvetekli, torrt
utfodradt 82–93 proc., kokt
eller bland jäsfoder 61–81 proc., i hafre utfodrad
på hästar 67–86 proc.

För uppgörandet af en foderstat, eller bestämmandet af
mängden af fodermedel, som bör gifvas hvarje slag af
växtätande och allätande husdjur, är det nödvändigt
att känna mängden af näringsämnen i foderslagen och
huru mycket, deraf anses kunna assimileras. Den tabell
deröfver, som här meddelas, angifver endast medeltal,
och man må vid dess tillämpning bedöma huruvida de
befintliga foderslagen vuxit på god eller mager
jordmån och varit väl eller illa inbergade samt
derefter beräkna om halten näringsämnen kan antagas
öfver- eller understiga de i fodertabellen angifna
medeltalen.

För bestämmandet af den mängd foder, som skall gifvas
kreaturen på en egendom pr dag under stallfodringen,
d. v. s. tiden ifrån det kreaturen insättas om
hösten, tills de utsläppas på bete följande år, är
det nödvändigt att känna kreaturens vigt äfvensom det
förråd af foder, som finnes att tillgå. Man bestämmer
kreaturens vigt genom att väga dem vid samma tid
på dagen, hälst morgnarna, två eller flere gånger
under vinterfodringen och beräknar derefter, att
för hvarje tusende kilogram af deras vigt skall i
fodret för dagen finnas den i tab. 2 angifna mängden
af näringsämnen.

Vid uppgörandet af fodernormer, eller den mängd
foder af olika slag, som för hvarje dag under
vinterfodringen skall tilldelas nötkreaturen och fåren
på en egendom, beräknar man först huru mycket hö,
halm och rotfrukter finnes för hvarje 1,000 kg. vigt
af de särskilda slagen af husdjur samt huru mycket
assimilerbara näringsämnen enligt utfodringstabellen
finnes i detta foder. Efter granskning af tabellen
öfver den mängd näringsämnen kreaturen böra erhålla
finner man lätt huru mycket s. k. kraftfoder (säd,
kli, oljekakor) bör tillsättas förstnämnda foder, för
att halten af erforderliga assimilerbara näringsämnen
skall blifva den först angifna. Följande exempel
torde härvid få anföras såsom ledning vid uppgörandet
af en utfodringsstat. För några kor om tillsammans
1,000 kg. lefvande vigt finnes på egendomen att tillgå
ängshö, klöfverhö, hafrehalm och foderbetor. Om djuren
erhålla 8 kg. ängshö, 4 kg. klöfverhö, 4 kg. hafrehalm
och 30 kg. foderbetor,
organisk substans assimilerbara näringsämnen:
kg. kg. kg. kg
ägghvita kolhydrat fett
hvilka tillsammans

innehålla
16,8 0,94 8,91 0,16
och man anskaffar

30 kg. mäsk, som innehålla
6,8 1,08 2,91 0,39
samt 2,5 kg. matgrodar,

hvari finnas
2,1 0,48 1,21 0,09
så innehålla dessa

fodermedel
25,2 2,50 13,03 0,57
hvilket ungefär

öfverensstämmer med

den i tab. 2 angifna

fodernormen, eller
24,0 2,5 12,5 0,4


Om utfodring till hästar se Hästskötsel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free