Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wagner. 2. Adolf Heinrich Gotthilf W. - Wagner. 3. Hermann W. - Wagner. 4. Moritz Friedrich W. - 1. Wagner, Wilhelm Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hittills utkommit del I, »Grundlegung der politischen
oekonomie» (2:dra uppl. 1879; 3:dje uppl. under
utgifning), och del. II–IV, innehållande en
fullständig »Finanzwissenschaft». Dessutom har
W. i Schönbergs »Handbuch der politischen
oekonomie» behandlat läran om kredit- och
bankväsende, försäkringsväsende samt vissa delar
af finansvetenskapen. – I mångsidigt och grundligt
vetande på nationalekonomiens område torde knappt
någon nu lefvande vetenskapsman, med undantag
för W. Roscher, kunna mäta sig med W. I den
f. n. pågående metodologiska striden intager W. en
medelståndpunkt, så till vida som han å ena sidan gör
ett vidsträckt bruk af historiska och statistiska
undersökningar och fakta samt hyser misstro till
absoluta lösningar af praktiska nationalekonomiska
frågor, men å andra sidan häfdar vetenskapens rätt
att redan på grund af hittills samlade observationer
söka formulera allmänna ekonomiska lagar och strängt
systematisera sitt innehåll. I fråga om statens rol
i det ekonomiska samhällslifvet hafva W:s åsigter
småningom betydligt förändrats; från att vara nära
nog en anhängare af laisser-faire-principen har
W., efter hvad det vill synas, till väsentlig del
under inflytelse af Rodbertus-Jagetzow, blifvit en
ganska långt avancerad statssocialist. Han betonar
i senare skrifter uttryckligen, att de åsigter han
förr uttalat, t. ex. ännu i den 1870 utgifna skriften
Die abschaffung des privaten grundeigenthums, varit
alltför »individualistiska»; och ur den 1873 stiftade
»Verein für socialpolitik» har W. utträdt, emedan
denna förenings flertal enligt hans mening alltför
mycket kompromissat med »Manchestermännen». W:s
förbittring mot den ekonomiska liberalismen har
föranledt honom att sympatisera med den bekante
antisemiten Stöcker. Bland vetenskapsmännen torde
W. såsom socialpolitiker numera hafva jämförelsevis
få anhängare, ehuru han villigt erkännes vara en
af nutidens mest aktningsbjudande företeelser på
nationalekonomiens område. – 3. Hermann W., tysk
geograf och statistiker, den föregåendes broder, född
i Göttingen 1840, blef på 1860-talet medarbetare i
Justus Perthes’ geografiska institut i Gotha, der han
1868–76 var redaktör för den statistiska afdelningen
af »Almanach de Gotha», hvilken han väsentligen
fullständigade och omgestaltade, samt påbörjade med
E. Behm publikationen »Die bevölkerung der erde»
(bihang till »Petermanns Mittheilungen», 8 häften
1872–1891), en tillförlitlig, kritisk öfversigt
af areal- och befolkningsstatistikens spridda
materialier. 1876 blef W. professor i geografi
i Königsberg, och 1880 erhöll han professuren i
geografi och statistik i Göttingen. I »Geographisches
jahrbuch», af hvilken publikation han varit redaktör
sedan 1879, har han skrifvit berättelserna öfver
den geografiska metodikens utveckling, hvarjämte han
författat en mängd mindre arbeten och kritiker samt
bearbetat Guthes »Lehrbuch der geographie» (5:te
uppl. 1883). – 4. Moritz Friedrich W., tysk geograf
och naturforskare, broder till W. 1, f. 1813, egnade
sig först, i Marseille, åt köpmansyrket, men uppgaf
detta plötsligt efter några år och begaf sig 1836 till
Algeriet, som han under tvänne år genomreste i flere
riktningar, samt var medlem af den vetenskapliga
kommission, som åtföljde marskalk Clauzels
expedition mot Constantine. Frukten af denna hans
första resa var det omfångsrika verket Reisen
in der regentschaft Algier in den jahren 1836–38
(3 bd, 1841). Efter några års naturvetenskapliga,
särskildt geologiska, studier i Göttingen anträdde
han 1843 en resa till Asien, hvarunder han i tre
år genomvandrade landen kring Svarta hafvet,
Kaukasus, Armenien, Kurdistan och Persien. De
betydande naturvetenskapliga samlingar, som han med
utomordentlig flit sammanbragte, finnas i Münchens,
Wiens och Paris’ museer. Sina reseskildringar
meddelade han i verken Der Kaukasus und das land
der kosaken (2 bd, 1848), Reise nach Kolchis (1850),
Reise nach dem Ararat und dem hochlande Armeniens
(s. å.) samt Reise nach Persien und dem lande der
Kurden (2 bd,. 1852; »Resa till Persien och kurdernas
land», 1853). Tillsammans med K. von Scherzer besökte
W. 1852–55 Nord- och Central-Amerika, och 1857–59
undersökte han, på uppdrag af konung Maximilian
II af Bajern, de olika Istmus-provinserna och
Ecuadors Ander. Äfven öfver dessa amerikanska resor
offentliggjorde W. flere verk, bl. a. Reisen in
Nordamerika (1854) och Die republik Costa Rica
(1856) samt Naturwissenschaftlische reisen im
tropischen Amerika (1870), de båda första tillsammans
med Scherzer. Efter återkomsten från Amerika (1860)
bosatte han sig i München, der han utnämndes till
konservator för statens etnografiska samlingar
samt till hedersprofessor i geografi och etnografi
vid universitetet. Sedan sysselsatte han sig nästan
uteslutande med bidrag till Darwins utvecklingslära
och skref i detta ämne Die darwinsche theorie
und das migrationsgesetz der organismen (1868) och
Ueber den einfluss der geographischen isolirung und
colonienbildung auf die morphologischen veränderungen
der organismen (1871) samt afhandlingar
i tidskrifterna, »Kosmos» och »Das ausland». W:s
teori, som mera vill beriktiga och komplettera än
vederlägga Darwins lära om artbildning genom det
naturliga urvalet, söker fastslå den satsen att i
artbildningens process naturen opererar vida mer genom
de enkla medlen isolering och inafvel än genom urval i
kampen för tillvaron. Lidande af en obotlig sjukdom,
förkortade W. sitt lif 1887.
1. R.T-dt. 2. J. Lr.
1. Wagner, Wilhelm Richard, tysk tonsättare,
skald och skriftställare, föddes i Leipzig d. 22
Maj 1813. Fadern, som dog knappt ett halft år efter
Richards födelse, var aktuarie, men derjämte ifrig
skådespelaredilettant, och af barnen egnade sig flere
med framgång åt teatern. Omgift med skådespelaren
och lustspelsförfattaren Ludwig Geyer, flyttade
modern 1815 till Dresden, der Richard genomgick
Kreuzschule, skref tragedier i grekiskt manér och
gjorde bekantskap med Webers musik. Efter återkomsten
till Leipzig, dit modern åter flyttade efter förlusten
af sin andre man, lärde ynglingen känna Beethovens
symfonier, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
