Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vahl. 2. Jens V. - Vahl. 3. Johannes V. - Wahl, O. de. Se De Wahl - 1. Wahlberg, Peter Fredrik - 2. Wahlberg, Johan August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande verksamhet i både den inre och yttre missionens
tjenst. Redan 1858 deltog han i stiftandet af en
förening för utgifvande af religiösa småskrifter
och har alltsedan varit medlem af denna förenings
styrelse. Han är ock medlem af styrelserna
för Föreningen for indre mission och af Dansk
missionsselskab (sedan 1889 ordförande) samt för
Evangelisk alliance. V. är en flitig författare
och har utgifvit Lapperne og den lapske mission
(1866), Husandagtsbog (1875), Alaska (s. å.) och
Missionsatlas (1883–87), med öfversigt öfver
hela den kristna missionens historia. Dessutom
utgifver V. flere kyrkliga tidskrifter: »Almindelig
kirketidende» (sedan 1860), »Ny kristelig samler»
(sedan 1868) och »Nordisk missionstidsskrift»
(sedan 1890). – 3. Johannes V., dansk bibliograf,
den föregåendes broder, född d. 1 Jan. 1831 i Aalborg,
blef student 1849 och tog 1587 medicinsk examen, men
gick 1858 in vid k. biblioteket, der han 1863 blef
underbibliotekarie och sedan 1861 förestått den danska
afdelningen. Tillsammans med K. V. Bruun utarbetade
han planen till den systematiska katalogen öfver den
danska afdelningen, hvilken 1864–75 fullbordades i
67 folioband och omfattade omkr. 80,000 boktitlar,
samt ledde afdelningens omordnande. Derjämte har
V. författat Dansk bogfortegnelse for aarene
1859–68 (1871) och D. b. for aarene 1869–80
(1882), båda utarbetade med stor noggranhet.
E. Ebg.
Wahl, O. de. Se De Wahl.
1. Wahlberg, Peter Fredrik, naturforskare, född
i Göteborg d. 19 Juni 1800, blef student i Upsala
1818, filos. doktor 1824 samt med. doktor (primus)
1827. Han kallades 1825 till docent i praktisk ekonomi
vid Upsala universitet, förordnades 1827 till adjunkt
i materia medica och naturalhistoria vid Karolinska
institutet samt blef 1828 t. f. professor i nämnda
ämnen derstädes och 1836 ord. professor, från hvilken
befattning han tog afsked 1865. Från 1837 bestridde
han tillika lärarebefattningen i naturalhistoria
och materia medica vid Farmacevtiska institutet,
till hvars bildande han bidragit, och erhöll 1845
Sundhetskollegiets förordnande såsom lärare i farmaci
och farmacevtisk naturalhistoria derstädes, hvilket
förordnande upphörde 1862. Redan 1830 kallad till
ledamot af Vet.-akademien, var han akademiens
sekreterare 1848–66 samt dess riksdagsombud i
presteståndet 1844–45, 1847–48 och 1850–51, hvarunder
han vid förstnämnda riksdag var ledamot af Allmänna
besvärs- och ekonomiutskottet och vid de båda senare
af Bevillningsutskottet. I Landtbruksakad. invaldes
W. 1831 och var i 25 år föredragande inför densamma
i frågor rör. skogs- och trädgårdshandteringen samt
blef 1864 akademiens hedersledamot. Han deltog 1832 i
stiftandet af Svenska trädgårdsföreningen (1832–39 var
han dess sekreterare för utrikes brefvexlingen) samt
1833 i stiftandet af Sällskapet för nyttiga kunskapers
spridande, till hvars tidskrift han lemnade många
bidrag. Han afled i Stockholm d. 22 Maj 1877. – Hos
W., som alltid var en stor beundrare af naturens
skönhet och harmoni, väcktes tidigt hågen
för naturalhistorien, särskildt för botaniken och
entomologien. Som gymnasist och student genomreste
han flere sträckor af södra Sveriges fastland och
Öland och lärde under senare utflykter till landets
olika delar (bl. a. tre resor till Lappmarkerna)
väl känna dess natur. 1822 åtföljde han V. Hisinger
till Norge såväl för botaniska iakttagelser
(de, som förekomma i 3:dje häftet, 1823, af
Hisingers »Anteckningar i physik och geognosie»
äro af W.) som för höjdmätning af Snehättan, och
som bysantinsk stipendiat företog han 1828–30 en
resa genom Danmark, Tyskland, Österrike, Italien,
Schweiz och Frankrike, om hvilken resa han afgaf en
i Landtbruksakad:s handlingar intagen berättelse,
som vittnar om hans vidsträckta och samvetsgranna
studier samt hans skarpa observationsförmåga. Utom
en mängd uppsatser i Vet.-akad:s handlingar
och öfversigt, i Landtbruksakad:s handlingar, i
förhandlingar vid de skandinaviska naturforskarnas
möten, i »Tidskrift för läkare och pharmaceuter»,
i »Hygiaea» m. fl. har W. författat följande
särskildt utgifna skrifter: Flora gothoburgensis
(akad. afh., 1820–24), Anvisning till de svenska
pharmaceutiska växternas igenkännande (akad. afh.,
1826–27), Svenska trädgårdsföreningens årsberättelser
(1834–39) och Anvisning till svenska foderväxternas
kännedom (1835; förut intagen i Landtbruksakad:s
handl. 1833–35; öfvers. och bearbet. på danska,
3 uppl. 1837–47). Utom af ofvannämnda akademier var
W. ledamot af ett stort antal in- och utländska
lärda samfund. Efter honom äro uppkallade växtslägtet
Wahlbergella (E. Fries), växtarten Rubus Wahlbergi
(J. Arrhenius), insektslägtet Wahlbergia (Zetterstedt)
samt flere insektarter.
2. Wahlberg, Johan August, Afrikaresande, den
föregåendes broder, född på Lagklarebäck nära
Göteborg d. 9 Okt. 1810, visade redan i barndomen
en framstående fallenhet för naturens studium och
tillbragte sina lediga stunder i skog och mark för
att samla växter och foglar samt betrakta djurens
lefnadssätt. Efter slutade studier i Linköping blef
W. student i Upsala 1829, men studerkammaren behagade
honom föga. Efter att hafva någon tid studerat
kemi för Plagemann på apoteket Nordstjernan
i Stockholm genomgick han Skogsinstitutet och
Degebergs landtbruksinstitut samt antogs som lärare
vid det förra och utnämndes 1836 till ingeniör vid
General-landtmäterikontoret, sedan han der aflagt
examen 1835. Då vid Letterstedts besök i Sverige 1837
fråga väcktes att för riksmuseets samlingar utsända
en naturforskare till Syd-Afrika, erbjöd sig W. att
åtaga sig detta uppdrag, till hvilket han var genom
studier och af naturen väl rustad och derför kände
sig särskildt kallad, samt afreste med ett litet
understöd af Vet.-akad. 1838 till Kaplandet. Under det
första året (1839) uppehöll han sig hufvudsakligen
inom kolonien samt gjorde der betydliga samlingar
af djur, växter och mineralier (533 däggdjur, 2,527
foglar, 480 amfibier, 5,000 insektarter m. m.), hvilka
hemkommo 1840. Sedan hans reskassa blifvit förstärkt
med en större summa af museets dåv. inspektor, grefve
K. De Geer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
