Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Waitz, Georg - Waitz, Theodor - Waitzen. Se Vács - Vajgatj. Se Vaigatj - Vaju, Ind. mytol. Se Mytologi, sp. 653 - Vaka (D. vage, antagl. slägt med Eng. to wave, röra sig vågformigt), sjöv., flyta, gunga på vågen - Vakan. Se Tallbitslägtet och Talltrasten - Vakans, Fr. vacance, tomrum; ledighet - Vakant, ledig, obesatt, utan innehafvare (se föreg. art.) - Vakare. Se Ankarboj och Vaka - Wakefield, stad i engelska grefskapet York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slesvig-holsteinarnas sak i Berlin och valdes till
medlem af tyska nationalförsamlingen i Frankfurt,
hvilken han dock lemnade i Maj 1849, i sällskap med
von Gagern, Dahlmann o. a. 1849 tillträdde han en
professur i Göttingen, till hvilken han kallats redan
1847. Invald till ledamot af vetenskapsakademien i
Berlin 1875, inträdde han såsom ordförande i styrelsen
för ofvannämnda »Monumenta» och öfvertog ledningen af
afdelningen »Scriptores», för hvilken han sedermera
utarbetade »Scriptores rerum langobardicarum et
italicarum saec. VI–IX» (1878) och en ny uppl. af
»Vita Anscharii». Död i Berlin d. 24 Maj 1886. –
W. var en af de ledande personligheterna i den
historiska vetenskapens glänsande utveckling i
Tyskland under de sista femtio åren. Han utvecklade
en utomordentlig flit, hvaraf frukterna föreligga
i verk, som äro betydande till både antal och
innehåll. De förnämsta af dem äro Deutsche
verfassungsgeschichte (8 bd, 1843–78; bd 1 och
2 utg. i 3:dje uppl. 1879, 1882; bd 3 och 4 i
2:dra uppl. 1883, 1885), ett klassiskt verk
i fråga om den germanska urförfattningen och
den tyska samhällsförfattningens utveckling derur,
Schleswig-Holsteins geschichte (2 bd, 1851–54) och
Lübeck unter Jürgen Wullenweber und die europeische
politik (3 bd, 1855–56). För öfrigt må nämnas
Über das leben und die lehre des Ulfila (1840) och
Das alte recht der salischen franken (1846). I
förening med Ratjen utgaf W. 1844–51 »Nordalbingische
studien» (6 bd) och sedan 1862 i förening med
först Häusser och Stälin, sedermera Dümmler
och Wegle »Forschungen zur deutschen geschichte». Jfr
Steindorff: »Bibliographische übersicht über Georg
Waitz’ werke» (1886).
Waitz, Theodor, tysk filosof, f. 1821, e. o. professor
i Marburg 1848, död derst. 1864, tillhörde
Herbarts skola, hvars psykologi han med en viss,
i idealistisk riktning gående sjelfständighet
bearbetade (i Grundlegung der psychologie, 1846, och
Allgemeine pädagogik, 1852, m. fl. arbeten). Till
folkpsykologien, i synnerhet de vilda folkens,
lemnade han vigtiga bidrag, bl. a. i sitt
förnämsta arbete: Die anthropologie der
naturvölker (4 bd, 1859–64; forts. af Gerland).
L. H. Å.
Waitzen. Se Vács.
Vajgatj. Se Vaigatj.
Vaju, Ind. mytol. Se Mytologi, sp. 653.
Vaka (D. vage, antagl. slägt med Eng. to wave, röra
sig vågformigt), sjöv., flyta, gunga på vågen. Ett
fartyg säges vaka väl eller illa, alltefter som det
med större eller mindre lätthet lyfter sig för vågorna
utan att i nämnvärd grad intaga vatten öfver relingen.
– Vakare (D. vager), sjöv., ett flöte (vanligtvis
ett trästycke), förankradt på eller i närheten af
ett ställe, som man vill utvisa, t. ex. platsen,
der ett fartyg gått till botten, der varor kastats
öfver bord, der en elektrisk kabel nedlagts, der ett
grund påträffats o. s. v. Ordet »vakare», som äfven
är synonymt med »ankarboj», nyttjas ofta af äldre
sjömän i betydelsen »boj» och »prick» (se dessa ord).
R. N.
Vakan. Se Tallbitslägtet och Talltrasten.
Vakans [-ka’ns, -ka’ngs], Fr. vacance (af Lat. vacare,
stå tom, vara ledig), tomrum; ledighet; den tid,
under hvilken en tjenst icke är besatt; i allmänhet
hvarje obesatt tjenstebefattning. Vid den svenska
krigsmakten skiljer man mellan tillfällig vakans,
då befattningen efter innehafvarens afgång skall
återbesättas omedelbart eller inom viss bestämd
tid, och ständig vakans, då den för tjensten
anslagna aflöningen eller motsvarande ersättning i
penningar nyttjas för visst ändamål. Då stor brist på
penningar förefanns under den s. k. frihetstiden,
hittade man på åtgärden att sätta vissa rotar
och rusthåll vid de indelta trupperna på vakans,
då rote- och rusthållarna i st. f. att uppsätta och
underhålla soldat (och häst) fingo erlägga ett visst
penningebelopp, s. k. vakansafgift. Denna åtgärd
begagnas fortfarande, och de ständiga vakanserna
delas i anslagna och indragna. De förra äro afsedda
till löner åt spel, trumslagare och volontärer samt,
vid kavalleriet, åt underofficerarna (hvadan karl
sålunda finnes för numret); de senare ingå dels
till statsverket – dessa rotar och rusthåll voro
före 1875 års lönereglering afsedda till löner åt
underofficerare, hvilket derefter icke behöfdes –
och användas dels till aflöning åt fältmusikanter och
gevärshandtverkare, dels till musikens underhåll. Då
endast ryttaren hålles vakant vid kavalleriet, kallas
vakansen halfvakans; då både ryttare och häst äro
vakanta, kallas den helvakans. Antalet indragna nummer
och hel vakanser stiger till 1,550 vid infanteriet
och 52 vid kavalleriet. Vakansafgifternas storlek
bestämmes genom kontrakt, som regementschefen afsluter
med rote- eller rusthållarna på högst 15 års tid. De
uppgå, vid infanteriet ända till 200 kronor, vid
kavalleriet till 300 kronor för helvakans. Afkortning
i dessa belopp göres för beviljade lindringar. Vid
de rusthållstrupper, som från kavalleri förändrats
till infanteri, erlägges för befrielsen från att
hålla häst en hästvakansafgift (se d. o.). Hela
båtsmanshållet sättes för närvarande på vakans.
C. O. N.
Vakant [-ka’nt, -ka’ngt], ledig, obesatt, utan
innehafvare (se föreg. art.).
Vakare. Se Ankarboj och Vaka.
Wakefield [oekfild], stad i engelska grefskapet York,
Westriding, ligger vid floden Calder och vid flere
jernvägslinier (Lancashire–Yorkshirebanan, Great
Northern samt North Eastern-jernvägarna) samt står
genom den segelbara Calder (Ouses flodområde) i
förbindelse med Lancashirekanalerna. Öfver Calder
leder en urgammal stenbro med ett af Edvard IV
uppfördt kapell till minne af att hans fader,
hertig Richard af York, i kamp mot huset Lancaster,
stupade i ett slag vid W. d. 29 Dec. 1460. 30,854
innev. (1881). W. var fordom hufvudorten för
klädesfabrikationen i Yorkshire och blef i 18:de
årh. ryktbart för sina tillverkningar af ullgarn
och ylletyger. Ehuru dess industriella verksamhet
nu är liten i jämförelse med flere andra städers
i grefskapet, har W. dock stora garnspinnerier,
kemiska fabriker samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
