- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
93-94

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vakuoler, histol., de i en cells protoplasma bildade håligheter, som äro fyllda med genomskinling cellsaft - Vakuum. Se Vacuum - Val-, T. wahl (wal), Isl. valr, ett gammalnordiskt ord, som betyder »de på slagfältet fallne» - Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så starkt, att de blifva osynliga. De
framträda sedan åter, försvinna å nyo
o. s. v. med en viss regelmässighet.
O. T. S.

Vakuum. Se Vacuum.

Val-, T. wahl (wal), Isl. valr, ett gammal-nordiskt
ord, som betyder »de på slagfältet fallne». Ordet
förekommer nu endast i sammansättningar: Valborg,
valkyrja, valplats (T. wahlstatt), d. v. s. slagfält,
o. s. v.

Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga
uppdrag tillhör de samhällen, i hvilka folket genom
representanter antingen medverkar vid statsmaktens
utöfning, såsom i den konstitutionella monarkien,
eller ock eger det bestämmande inflytandet
på dess utöfning, såsom i den representativa
republiken. Som de representativa organ, hvilka
sålunda genom folkets val sammansättas, ega den
högsta betydelse för samhällsverksamheten, äro såväl
samhällets lugna och säkra utveckling till sitt mål
som den enskildes personliga säkerhet, frihet och
medborgerliga rättigheter beroende af det sätt, på
hvilket dessa organ fullgöra sitt värf. För att dessa
organ skola motsvara sin uppgift fordras, att de äro
sammansatta af personer, som förstå samhällets kraf
och åtnjuta folkets förtroende för att kunna påräkna
det understöd i samhällsverksamheten af den enskilde,
som ej kan umbäras af något samhälle. De val, som
bestämma sammansättningen af dessa representantkårer,
blifva således af den högsta betydelse för den moderna
statens sunda och trygga utveckling. Vilkoren för
valrätt och valbarhet blifva för den enskilde af
högsta betydelse. Genom rätt att kunna väljas till
representant och att deltaga i val af sådan eger
han delaktighet i statsverksamheten: han är aktiv
medborgare. Valfrågan är således ej allenast en fråga
om sättet för tilldelande af offentliga uppdrag,
utan äfven en maktfråga, nämligen en fråga om hvilka
medlemmar i en stat skola såsom aktiva medborgare ega
deltaga i samhällsmaktens utöfning. I den mån, som
folkets sjelfstyrelse ökas i betydelse, komma folkets
valda förtroendemän att stiga i inflytande och makt,
och i den mån statsmedvetandet i allt vidsträcktare
kretsar genomtränger folket, utsträckes valrätten inom
folkets särskilda afdelningar och klasser. Derför,
ju mer vår tid tränger till individuel och
politisk frihet, och ju mer den i de representativa
organisationerna lär sig känna den högsta garantien
af alla individuella rättigheter och inse, att denna
organisation är det verksammaste medlet för att bereda
tillfälle för medborgare till aktivt deltagande
i afgörandet af samhällets angelägenheter, dess
större betydelse måste tillmätas den medborgerliga
valrätten. För att densamma skall hafva något värde,
fordras valens frihet och en sådan valinrättning,
att det kan antagas, att den enskilde medborgaren är
intresserad att deraf verkligen göra bruk. Väljarena
skola ega fritt välja på dem, som åtnjuta deras
förtroende. Som emellertid representationen bör
sammansättas af de till värfvets fullgörande
dugligaste och skickligaste personer, fordras af
dem, som skola utse medlemmar i representationen,
ett samvetsgrant
fullgörande af detta uppdrag. Utöfvandet af valrätt är
en pligt, på samma gång som det är en rättighet. Vid
frågan om huru fordran på en god representation skall
kunna uppfyllas möta oss frågorna om hvilka egenskaper
de personer böra ega, som skola kunna komma ifråga
att deltaga i val och att utses till representanter,
eller m. a. o. valrätts- l. rösträtts- och valbarhets
vilkoren, vidare frågorna om representanternas antal,
den valde representantens funktionstid och huru, der
representationen gäller icke en trängre krets, utan
hela folket, de särskilde medborgarna böra grupperas
i valdistrikt, valkretsar eller valklasser, samt
slutligen huru valen skola förrättas, med dertill
hörande bestämmelser om valsätt, omröstningssätt
och de afgifna rösternas inflytande på valets
utgång, hvilka bestämmelser innefattas uti hvad
man kallar valordning. De positiva lagarna i olika
land och i samma land under olika tider erbjuda
stora olikheter derutinnan. Företrädet af det ena
eller andra landets valordning och dermed förbundna
bestämmelser om valrätt och valbarhet bero på hvarje
särskildt folks skaplynne och politiska mognad samt
af de politiska institutionernas utveckling. Derpå
inverka dess statsförfattnings beskaffenhet, en-
eller tvåkammarsystem, landets skattelagar och
deras förbindelse med rösträtten, valdistriktens
beskaffenhet och valperiodernas längd med dertill
hörande rätt för regeringsmakten att förordna om
nya val.

Den grund, på hvilken den representativa författningen
i nyare tider hvilar, är en utan afseende på stånd
eller klass för hvarje medborgare i lika motto
tillgänglig rätt att under vissa vilkor, som betingas
af hans medborgerliga pligter, deltaga i val af
och kunna väljas till representant. Bestämmelser äro
derför i statsrätten gifna om vissa behörighetsvilkor
till begränsning af valrätt l. rösträtt och
valbarhet. Olika grunder för denna begränsning
äro antagna. Dels uteslutas sådana personer, som
stå under annans målsmanskap, såsom förhållandet
vanligen är med qvinnan (som dock enligt vissa lands,
t. ex. Sveriges, lagar kan i kommunala val deltaga),
med dem, som ej nått myndighetsålder (för hvilka
dock på sina ställen, t. ex. i Sverige, förmyndare
må utöfva rösträtt i kommunala val), med dem, som
åtnjuta offentligt fattigunderstöd, vidare ekonomiskt
osjelfständiga personer, nämligen cessionanter
och de, som äro förklarade omyndiga, och slutligen
vanfrejdade, tills deras förverkade medborgerliga
förtroende återställes. Denna begränsning plägar
iakttagas äfven i land, der den allmänna rösträtten är
antagen såsom grundsats, såsom fallet är i Frankrike,
Schweiz och i de flesta nord-amerikariska stater samt
i Tyska riket vid val till riksdagen. Ursprungligen,
då representationen i det europeiska samhället
var en ständerförsamling, var det stånden, som
representerades, och ståndsval utgjorde grunden för
representationsrätten, der ej sjelfskrifvenhet på
grund af börd eller ämbete afgjorde densamma. Men
sedan efter franska revolutionen folket gjort slut
på ståndsprivilegierna, lades till grund för den mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free