- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
101-102

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Val, statsr. Sättet att genom val utdela offentliga uppdrag - Val (N. voll, D. ol l. oel; antagl. af Isl. völr, genit. valar, käpp, ty fisken träddes upp på en käpp), 80 stycken (vid räkning af sill och strömming). Jfr Kast - Vala, Isl. völva, betyder sierska - Valack, kastrerad häst. Se Valak - Valacker. Se Valaker - Walafrid Strabo (»W. den skelögde»), tysk medeltidsteolog och latinskald - Valais, T. Wallis, kanton i Schweiz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvaras till bestyrkande af valets laglighet. I Sverige
är i intetdera afseendet något stadgadt. Sedan
uppläsning af namnsedlarna och sammanräkning af
de vid valet afgifna rösterna egt rum, meddelas
valresultatet,
och valkretsens valstyrelse har,
om valet skett på flere ställen, att meddela
totalresultatet och hvem eller hvilka skola
anses såsom valda. Vid rösternas sammanräkning
är att iakttaga de olika namnsedlarnas olika
röstvärde. Detta kan nämligen, såsom fallet är vid
kommunala val på sina ställen, särskildt i Sverige,
vara så bestämdt, att de valberättigade hafva olika
antal röster, den ene flere gånger större än den
andre. Till följd deraf påtecknas vid valsedels
afgifvande det röstetal, som tillkommer den
röstande. Vid proportionsval iakttagas de regler,
som äro gifna, på det att det företräde, som den
ordning, i hvilken namnen förekomma på valsedel, må
vid sammanräkningen erhålla vederbörligt afseende. Der
emellertid ej några särskilda beräkningsgrunder äro
bestämda, gälla hvarje röstsedel och hvarje namn lika.

Der ej proportionsvalsprincipen tillämpas,
beror valresultatet af hvem eller hvilka erhållit
erforderlig pluralitet. Såsom erforderlig pluralitet
anses alltefter särskilda bestämmelser antingen
relativ pluralitet l. majoritet, såsom förhållandet
är vid val till riksdagsman i Sverige, eller absolut
pluralitet,
hvilket i flere valordningar fordras vid
representantval, för att valet skall anses definitivt,
och hvars uteblifvande medför nytt val. Vid detta
nya val må dock endast de komma under omröstning, som
vid första valet hade de flesta rösterna och närmast
derintill. Äfvenledes kan i vissa fall qvalificerad
pluralitet
erfordras för definitivt val. Annan än
relativ pluralitet fordras egentligen icke vid andra
val än de, som utgå ur primärförsamlingarna. Vid val
genom elektorer eller särskilda valnämnder eller af
kollegier eller beslutande församlingar påkallas i
allmänhet icke någon viss pluralitet. (Om relativ,
absolut och okvalificerad pluralitet se Majoritet.) –
Pröfning af vals giltighet kan ske dels i besvärsväg
hos vederbörande ämbetsmyndighet eller domstol, dels,
der det gäller val af folkrepresentant, i de flesta
land af den kammare den valde kommer att tillhöra.

Utförligare redogörelse för den kommunala
och politiska rösträtten i Sverige samt för
tillvägagåendet vid åtskilliga val derstädes lemnas
i art. Jurydomstol, Karlstadskomitén (Konunga-
och tronföljareval), Kommun, Prestval,
Riksdagsmannaval
och Röstlängd. H. L. R.

Val (N. voll, D. ol l. oel; antagl. af Isl. völr,
genit. valar, käpp, ty fisken träddes upp på en käpp),
80 stycken (vid räkning af sill och strömming). Jfr
Kast.

Vala, Isl. völva, betyder sierska, d. v. s. qvinna,
som i profetisk ekstas skådar in i framtiden. Flere
mytiska valor (völvor) omtalas i norröna
literaturen. Mest bekant är den sierska, som
uppträder i »Valans spådom» (Isl. Völuspá),
den främsta af den äldre eddans dikter, dunkel,
men högstämd, i stora drag skildrande hela
verldsutvecklingen från dess början till dess slut.
Th. W.

Valack, kastrerad häst. Se Valak.

Valacker. Se Valaker.

Walafrid Strabo (»W. den skelögde»),
tysk medeltidsteolog och latinskald, f. 808
(809), d. 849 såsom abbot i klostret Reichenau,
var lärjunge till den berömde Rabanus Maurus och
författade bl. a. Glossa ordinaria, som blef den mest
använda kommentar öfver bibeln under hela medeltiden,
biografien De vita sancti Galli samt flere nylatinska
dikter, bland hvilka den märkligaste är Hortulus
(en hexametrisk beskrifning, på trädgårdsväxter och
deras egenskaper, utg. senast 1834).

Valais [valä], T. Wallis (sannolikt af Lat. vallis,
dal), kanton i Schweiz, begränsad i ö. af Uri, Ticino
och ital. prov. Novara, i s. af ital. prov. Turin,
i v. af franska depart. Haute-Savoie, i n. af
Genèvesjön samt kantonerna Vaud och Bern. Kantonen
omfattar Rhône-dalen (Lat. Vallis Poenina)
från flodens källor till klyftan vid S:t Maurice
tillsammans med några byar s. om Simplonpasset
jämte Monthey, Val d’Illiez och Bouveret nedanför
S:t Maurice på venstra stranden af floden. Arealen
utgör 5,248 qvkm. V. är ett vildt bergland med
storartade alppartier, djupa, vackra dalar, genom
hvilka de af glaciererna närda alpströmmarna brusa
i otaliga fall och forsar, med gröna alpbeten och
barrskogar i dalarnas öfre, fruktträdgårdar, vinberg
och sädesfält i deras nedre del samt i Rhônes jämna,
delvis sumpiga dalbotten. Vertikala afståndet från
kantonens högsta punkt, Dufourspetsen på Monte
Rosa (4,638 m.), till den lägsta, Genèvesjöns
yta (375 m.), utgör 4,263 m. Snögränsen ligger
nära 3,000 m. högt, men många glacierer gå ned
till 1,800 m. (Aletschglacieren ända till 1,353
m.). Skogsgränsen ligger omkr. 2,200 m. högt,
sädesodlingen går upp till 1,800 m. och vinrankan till
950 m. höjd öfver hafvet. Folkmängden uppgick 1880
till 100,216 pers., deraf 99,316 katoliker och 866
protestanter; 67 proc. talade franska, 32 proc. tyska,
1 proc. italienska. (Språkgränsen mellan det tyska,
öfre V. och det franska, nedre V. går vid Siders
tvärs genom Rhônedalen.) 1888 uppgick folkmängden
till 101,985 pers. Sädes-, frukt- och vinodling samt
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 34 proc. af
arealen äro odlad jord, ängar och beten, 12 proc. skog
och 54 proc. improduktiv mark. Kantonen lemnar
otillräcklig spanmålsafkastning, men vin och frukt
(i de varmaste trakterna äfven sydfrukter) utöfver det
egna behofvet. 1886 funnos omkr. 70,000 nötkreatur,
60,000 får och 30,000 getter. Bergsbruket lemnar
antracitkol samt kalksten och skiffer. Industrien
är obetydlig. En jernväg går från Bouveret vid
Genèvesjön uppför Rhônedalen till Brieg, hvarifrån
en fortsättning öfver Simplon till Domo d’Ossola
är föreslagen. Mineralkällorna vid Leuk och Saxon
äro mycket besökta, och om sommaren går en liflig
turisttrafik genom kantonen. – Författningen, af
1848, reviderad 1876, är representativ-demokratisk
med finansreferendum. Stora rådet (1 medlem på 1,000
innev., vald för 4 år) är den lagstiftande, statsrådet
(5 medlemmar valda af stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free