- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
111-112

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Walckenaer, Charles Athanase - Valckenborch, Lukas van - Valckenburg, Theodor (Dirk) - Walcker, Elias von - Valcz, det polska namnet på preussiska staden Deutschkrone (se d. o.) - Valdai, stad i ryska guvern. Novgorod - Valdai-skogen (V.-höjden). Se Alauniska höjden - Waldau, Max, skriftställarenamn för den tyske skalden Richard Georg Spiller von Hauenschild - Waldburg, ett af grefvarnas af W. fordom riksomedelbara besittningar 1803 bildadt furstendöme i Schwaben - Waldeck, furstendöme i nordvestra Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppsyningsman öfver militärtransporterna i
Pyrenéerna och idkade derefter tekniska
högskolestudier. Han invaldes 1813 i Franska
institutet, var mär i Paris’ 5:te arrondissement
och generalsekreterare hos Seine-prefekten
1816–25, baroniserades 1823 och blef 1839 konservator
för kart-afdelningen vid k. biblioteket i Paris
samt 1840 sekreterare på lifstid i Académie des
inscriptions. Död 1852. W. införde i franska
literaturen den omfångsrikare biografien efter
engelskt mönster genom sina arbeten Histoire de la
vie et des ouvrages de La Fontaine
(1820; 4:de
uppl. 1858), Histoire de la vie et des poésies
d’Horace
(1840; ny uppl. 1858) och Mémoires
touchant la vie et les écrits de m:me de Sévigné

(6 bd, 1842–65), skrifna i en enformigt glättad
stil. W. återställde originaltexten i La Bruyères
arbeten, som han utgaf 1845. På det geografiska
vetandets område inlade W. förtjenst bl. a. genom
arbetena Le monde maritime (4 bd, 1818), Histoire
générale des voyages
(21 bd, 1826–31) och Géographie
ancienne, historique et comparée des gaules
(3 bd,
1839; ny uppl. i 2 bd, 1862). Han utmärkte sig
äfven såsom entomologisk författare, i Histoire
naturelle des insectes
(4 bd, 1836–47, jämte Gervais)
o. a. arbeten.

Valckenborch [fa’lk-], Lukas van, nederländsk målare,
föddes i Mecheln, i hvars Lukas-gille han 1564 blef
mästare. 1566 begaf han sig ut på vandring och besökte
Antwerpen, Frankfurt a. M., Nürnberg och Linz. Han
dog efter 1622. Hans taflor äro sorgfälligt utförda
i små dimensioner och framställa berglandskap med
borgar och slott eller landtliga boningar samt med
staffage ur det dagliga lifvet. 8 taflor af honom
(1580–90) finnas i Wiens kejserliga galleri, 3 i
Braunschweig, 3 i Madrid o. s. v. Hans son, Frederic
van V
. (f. 1570, d. 1623), målade i faderns manér. –
Lucas’ broder, Martin van V., f. 1542 i Mecheln,
intogs 1559 i sin födelsestads målaregille, men
flyttade 1564 till Antwerpen och slog sig sedermera
ned i Frankfurt a. M. Hans dödsår är obekant. Hans
taflor visa slägtskap med broderns, men äro ej så
fint utförda. I Dresden finnes af honom Babels torn
(1595), men vigtigast äro 11 bilder af månader i året,
med bibliskt staffage (i Ambras-samlingen i Wien).
C. R. N.

Valckenburg [fa’lk-], Theodor (Dirk), holländsk målare,
f. i Amsterdam 1675, d. derstädes 1726, lärjunge
af Jan Weenix, målade skjutet vildt med hundar,
fullkomligt i Weenix’ genre, men kallare än han. I
Galleri Harrach i Wien finnas 5 stora signerade taflor
af honom, en mindre i Frankfurt a. M. (i Städels
institut) och en liknande i Köpenhamns museum.
C. R. N.

Walcker, Elias von, ämbetsman, pietist, född
i Gefle 1660, hette ursprungligen Wolker och
härstammade från en till Sverige inflyttad engelsk
slägt. Efter afslutade studier i Upsala ingick
han i Reduktionskommissionen och Svea hofrätt, der
han 1691 blef liqvidationskommissarie. W. var en
af de förste, som i Sverige anslöto sig till den
pietistiska rörelsen. 1699 började han och några
likasinnade regelbundet
komma tillsammans för att gemensamt läsa bibeln
och samspråka öfver det lästa. De anklagades för
deltagande i olofliga religiösa sammankomster,
och Stockholms konsistorium anställde undersökning
derom 1703. Men saken synes den gången icke hafva
ledt till någon påföljd. Icke häller hindrades deraf
W:s befordran, ty 1704 utnämndes han till kamrer i
Generalsjötullkontoret. År 1712 angafs han åter –
jämte assessor G. Lybecker och några andra – för
hållande af konventiklar. En för denna sak tillsatt
kommission förklarade, att de anklagade gjort sig
skyldiga till ohörsamhet mot öfverhetens bud och
villfarelser i läran. De drabbades emellertid icke af
något annat straff, än att de såsom kätterska ansedda
böcker, hvilka träffades i deras ego, och särskildt
de af W. sjelf författade, togos i beslag. 1719
utnämndes W. till kamrer i Tull- och licentkontoret,
och 1720 adlades han, hvarvid han ändrade sitt namn
till von W. Han fick kammarråds afsked 1731 och
dog 1733.

Valcz, det polska namnet på preussiska staden
Deutschkrone (se d. o.).

Valdai, stad i ryska guvern. Novgorod, på den
efter staden uppkallade Valdai-åsen, på höjden
af platån, vid jernvägen Petersburg–Moskva och
vid den 24 km. långa och 9 km. breda Valdai-sjön, i
hvilken ligger på en ö det berömda vallfartsklostret
Iverskoj. Omkr. 4,500 innev. Klockgjuterier. V:s
hvetemjölskringlor (barasjki) och klockor äro bekanta
öfver hela riket.

Valdai-skogen (V.-höjden). Se Alauniska höjden.

Waldau, Max, skriftställarenamn för den tyske
skalden Richard Georg Spiller von Hauenschild,
f. i Breslau 1822, d. (af bröstlidande) 1855 på sitt
gods i Schlesien, hvarest han var bosatt, sedan han
forvärfvat filos. doktorsgrad i Heidelberg och gjort
längre resor. Det finnes värma, kraft och en viss
käckhet i hans diktverk, som äfven utmärka sig för en
egendomligt praktfull form. Här må nämnas tidsdikterna
Blätter im winde (1847; 2:dra uppl. 1848), Canzonen
(1848), O diese zeit! (patriotisk canzon, 1850),
den framstående episka dikten Cordula (1851; 2:dra
uppl. 1855) samt romanerna Nach der natur (1850;
2:dra uppl. 1851) och Aus der junkerwelt (1851),
alla tecknande frihetens strid mot förtrycket.

Waldburg [valt-], ett af grefvamas af W. fordom
riksomedelbara besittningar 1803 bildadt furstendöme
i Schwaben, mellan Donau och Iller, hvilket genom
Rhenförbundsakten 1806 kom under würtembergsk och
till en del under bajersk länshöghet. Areal 745 qvkm.

Waldeck, furstendöme i nordvestra Tyskland, består
af tvänne skilda delar: en sydligare, det forna
grefskapet W., 1,055,5 qvkm., omslutet af Preussen
(Westfalen och Hessen-Nassau), samt en nordligare,
det af Hannover, Braunschweig och Lippe omgifna
furstendömet Pyrmont, 65,5 qvkm. Det förra består
till större delen af bergland, som i Hegekopf når 856
m. höjd, samt vattnas af Eder och Diemel, tillhörande
Wesers flodsystem. Äfven Pyrmont är bergigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free