Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Wallenberg, André Oskar - Wallenberg, Jakob - Wallengren, Hans Daniel Johan - Wallenius, Gabriel - 1. Wallenius, Johan - 2. Wallenius, Martin Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mestadels ekonomiska områden. Äfven i utländska
organ, t. ex. »Economiste français», uppträdde
W. såsom artikelförfattare. – På den stora
myntkongressen i Paris 1867, der W. var Sveriges
officiella ombud, gjorde han sig bemärkt bl. a. genom
ett med bifall mottaget förslag att alla stater
skulle enas om samma legering i guldmynten (90
proc. rent guld, 10 proc. koppar). – Året före
sin död höll W. i Nationalekonomiska föreningen
ett föredrag, som infördes i »Nat.-ekon. fören:s
förhandlingar», (1885) och särskildt trycktes
såsom» A. O. Wallenbergs sista uttalande i
bankfrågan» (1886). W. var en både kroppsligen
och andligen ovanligt rikt utrustad personlighet,
som med outtröttlig ihärdighet arbetade för sina
föresätta mål. Hans verksamhet har blifvit mycket
olika bedömd; men derom torde ej kunna tvistas, att
han använde sina väldiga krafter icke blott för egna
intressen, utan äfven och i rikt mått för hvad han
ansåg vara det allmänna bästa. I vårt lands ekonomiska
historia har hans namn sin gifna, framstående plats.
J. Lr.
Wallenberg, Jakob, religiös svärmare, var en
allmogeman från Hörmä kapell af Lappo socken i
Österbotten och föddes 1756. Sedan han misslyckats i
ett glasbruksföretag, egnade han sig åt att predika
mystiska religiösa läror, hvilka han hemtat ur en
finsk öfversättning af Jakob Böhmes »Psychologia vera
oder 40 fragen von der seele». Han öfvergaf 1798
hustru och barn samt slog sig ned i Stor-Sompi torp
i Kauhava kapell, samlade kring sig ett icke ringa
antal anhängare, förklarade sig sjelf vara Guds son
och lofvade dem, som hörde på honom, att de genom
ett inre ljus skulle få större kunskaper om alla
både andliga och lekamliga ting, än någon menniska på
jorden förut egt. Då han bland sina anhängare införde
ett osedligt och anstötligt lif, funno myndigheterna
sig föranledda att ingripa i hans verksamhet. Den
1 Aug. 1798 ställdes han under tilltal inför
häradsrätten och dömdes efter slutad undersökning
att mista lifvet, hvilket straff konungen sedermera
förmildrade till lifstidsfängelse på Tavastehus’
slott. W. dog kort derefter i fängelset, men hans
läror voro ännu långt senare kända och spridda i
Lappo, Kauhava, Ylistaro samt Kuortane församlingar.
M. G. S.
Wallengren, Hans Daniel Johan, entomolog, född d. 8
Juni 1823 i Lund, student derst. 1842 och
prestvigd 1847, blef, efter presterlig
tjenstgöring i Vestra Ljungby, 1864 utnämnd
till kyrkoherde i Farhult, Malmöhus län, och
tillträdde pastoratet 1866. W. har alltifrån
yngre år idkat zoologiska, företrädesvis
entomologiska, studier, och i fråga om de
skandinaviska fjärilarna är han en auktoritet
af främsta rang. Af hans arbeten äro följande de
vigtigaste: Lepidoptera Scandinaviae: Rhopalocera
(1853), Skandinaviens Heterocerfjärilar (I
Closterocera, 1863, öfvers. på tyska och engelska;
II Spinnarne, 1869–85), Lepidoptera nova(1861, i
»Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851–53»);
i Vetenskapsakad:s handl.: Lepidoptera rhopalocera
in terra Caffrorum collecta (1857), Skandinaviens
fjädermott (1860, öfvers. på tyska
och engelska), Heterocerfjärilar, samlade
i Kafferlandet af J. A. Wahlberg (1865) och
Neuroptera planipennia (1871); i »Bihang till
Vet.-akad:s handl.»: Index specierum Noctuarum
et Geometrarum in Scandinavia hucusque detectarum
(1874) och Species Tortricum et Tinearum Scandinaviae
(1875); i »Öfversigt af Vet.-akad:s förhandl.»:
Conspectus specierum Scandinaviae generis Corisae
(1854), Analecta lepidopterologica scandinavica
(1856), Conspectus specierum Scandinaviae generis
Coleophorae (1859), Lepidoptera closterocera (1862),
Skandinaviens pyralider och chareutider (1871) m. m.;
i »Entomologisk tidskrift» flere förteckningar
och öfversigter af skandinaviska fjärilsgrupper
och arter, af hvilka Skandinaviens vecklarefjärilar
(årg. 1888–90) är särskildt utgifven;
uppsatser i flere utländska facktidskrifter,
såsom »Wiener entomologische monatschrift»
(bl. a. Lepidopterologische mittheilungen,
1860–62) och »The entomologists monthley magazine»
(bl. a. What is the true Chrysophanus hippothoë of
Linnaeus?, 1885). O. T. S.
Wallenius, Gabriel,
skriftställare, född i Vestmanland d. 19 Juli 1648,
studerade i Upsala, prestvigdes 1673 i Vesterås och
begaf sig derefter på biskop Joh. Gezelius d. ä:s
uppmaning till Åbo, der han undervisade i språk och
1675 antogs till universitetsbibliotekarie. Sedermera
råkade han i strid med biskopen, hvars husliga
omständigheter han i en predikan 1678 angrep
i förtäckta uttryck. Hans bemödanden att vinna
befordran på prestbanan motarbetades af Gezelius,
mot hvars önskan han dock erhöll förordnande att jämte
bibliotekariesysslan sköta slottspredikantbefattningen
i Åbo. Han är författare till flere homiletiska och
asketiska arbeten. Ett af honom o författadt Project
af en swensk grammatica (Åbo 1682) är, ehuru ytligt
och ofullständigt, värdt att ihågkommas såsom ett
af de tidigaste arbeten af detta slag. W. dog d. 17
Maj 1690. M. G. S.
1. Wallenius, Johan, universitetslärare, född
d. 4 Juni 1698 i Karislojo, Finland, studerade
i Upsala och Åbo, der han 1726 promoverades till
filos. magister, samt blef 1728 adjunkt
i teol. fakulteten i Åbo, 1736 professor i
logik och metafysik, 1737 tredje teol. professor,
1740 teol. doktor, 1741 andre teol. professor
och 1745 förste teol. professor. Då hans
ämbetsbröder under kriget med Ryssland 1742
flydde till Sverige, förblef han i Finland,
der han såsom prestman ansåg sig pligtig att
qvarstanna. Den ryske generalen Keith utsåg
honom att sköta domprostämbetet och förestå Åbo
stift, ett granlaga uppdrag, som han med
framgång skötte. Han dog d. 1 Juli 1746.
W. tillhörde en i Finland vidt utbredd slägt,
som härstammade från kapellanen i Reso och
Nådendal Mikael Mikaelsson (d. 1607) och kallade
sig efter Nådendals latinska namn (Vallis gratiae).
M. G. S.
2. Wallenius, Martin Johan, matematiker, den
föregåendes son, född d. 18 Mars 1731 i Åbo, student
derstädes 1743, blef filos. magister 1751 och vistades
derefter någon tid i Sverige för idkande af studier.
Han utnämndes 1755 till docent i matematik vid
universitetet i Åbo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
