Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallvijk, Jean von - Vallåkra, jernvägsstation på Helsingborg-Eslöfsbanan i Qvistofta socken, Malmöhus län - Vallängd. Se Röstlängd och Val - Vallö, en mindre plats (»strandsted») 6 km. ö. om Tönsberg, i Jarlsberg og Laurviks amt, Norge - Vallört. Se Scorzonera och Symphytum - Vallö stift, adligt jungfrukloster i Danmark - Valmiki, fornindisk skald - Valmo, valmoge. Se Vallmo - Valmonarki. Se Valrike - Walmstedt, Lars Peter - Valmtak. Se Tak, sp. 1310 - Valmy, by i franska depart. Marne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slöt han sig dock å nyo till dem mot löfte om
en rysk pension och räddade derigenom ännu
en gång, vid 1769 års rådkammares fall, sin
riksrådsvärdighet. Men revolutionen d. 19 Aug. 1772
gjorde ett brådstörtadt slut på Mössornas nya välde,
och d. 21 Aug. afskedades W. jämte alla de öfriga
riksråden. Under revolutionsdagen skall W. hafva
varit den af rådet, som först märkte konungens
förehafvande, och med följande ord meddelat sin
upptäckt åt de öfriga riksråden, som höllo på
att justera sitt beslut om åtgärder till qväsande
af revolutionen i Kristianstad (se J. K. Toll):
»Gode Herrar, Kongl. Maj:t justerar vårt protokoll
nere i högvakten; han spar oss besväret och vi kunna
sluta». Detta infall berättas hafva varit orsaken till
att Gustaf III gaf W. plats i den nya rådkammare, som
han upprättade s. d. som den gamla upplöstes. W. blef
der utan all betydelse och dog d. 27 Sept. 1776 på
sin gård Bisslinge i Upland. Ätten W. utslocknade på
svärdssidan med en W:s brorson 1792. – W:s farbroder
Erik Wallwik (d. 1729) adlades såsom assessor i Åbo
hofrätt 1727 med namnet Stjernvall och är stamfader
för den i Finland lefvande ätten Stjernvall. S. B.
Vallåkra, jernvägsstation på Helsingborg–Eslöfsbanan
i Qvistofta socken, Malmöhus län, vid Vallåkra-
l. Qvistofta-ån, som vid Rå fiskeläge faller ut
i Öresund. Vid byn Södra Vallåkra har dels på
1700-, dels på 1860-talet brutits stenkol, men nu
tillgodogöres endast den der befintliga eldfasta
leran för tillverkning af saltglacerade kärl. Ett
bolag, Vallåkra stenkolsaktiebolag, bildades 1866
för tillgodogörande af stenkol och andra fossil i
Skåne och började 1868 kolbrytning på Billesholms
kungsgårds egor i Norra Vrams socken, der i början
på 1860-talet stenkolsfyndigheter upptäckts. Det har
sedan uteslutande bearbetat dessa. Stenkolsflötserna
äro två. Den öfre ligger på ett djup af 25 m. och
består af några lager å 10–20 cm. af sekunda
kol och skiffer samt 30 cm. prima kol. Den andra
flötsen ligger 8 m. lägre, skild från den öfre genom
sandstenslager, och har en mäktighet af 65 cm. Antalet
arbetare uppgick 1890 till 450 pers. S. å. upptogos
662,364 hl. stenkol (mot 2,649,060 hl. år 1886)
och 147,848 hl. eldfast lera.
Vallängd. Se Röstlängd och Val.
Vallo, en mindre plats (»strandsted») 6 km. ö. om
Tönsberg, i Jarlsberg og Laurviks amt, Norge, hade
förr ett saltsjuderi, anlagdt 1739, hvilket drefs för
statens räkning till 1819, då det öfvergick i enskild
ego. Afkastningen var stor i synnerhet på 1830-
och 1840-talet. Numera är saltverket nedlagdt,
och annan fabriksdrift har trädt i stället,
bl. a. glastillverkning. E. H.
Vallört. Se Scorzonera och Symphytum.
Vallo stift, adligt jungfrukloster i Danmark, 7,5
km. s. om Kjöge på Själland, grundlades 1737 af
drottning Sofia Magdalena. I detsamma inskrifvas
endast ogifta qvinnor af dansk adel. I spetsen står
antingen en abbedissa (som måste vara född prinsessa)
eller en »dekanesse» (som måste vara enka efter en
man i första rangklassen). Af stiftsjungfrurna äro
35 »virkelige» och 70
»overordentlige»; de förstnämnda uppbära i årlig
pension (»hæving») 2,400 kr., de senare 1,200
kr., hvarjämte 15 af de förstnämnda åtnjuta fritt
underhåll och dertill 600 kr. Dessutom åtnjuta 163
af de inskrifna fröknarna hvar och en 600 kr., och de
öfriga uppbära räntan af sitt insatta kapital (4,000
kr.), hvilket indrages till stiftelsen vid inträffande
giftermål eller död. Sedan 1881 är drottning Lovisa
beskyddarinna för V. Stiftet eger 5 hufvudgårdar med
i allt 2,710 t:r hartkorn samt ett kapital af 8 3/5
mill. kr. Stiftsjungfrurna lyfta årligen 267,000 kr.,
hvarjämte utbetalas i pensioner, i synnerhet till
enkor och döttrar efter ämbetsmän, 180,000 kr. samt
till nödlidande eller allmännyttiga ändamål 57,000
kr. V. slott är en ansenlig byggnad med fyra flyglar
och två torn; östra flygeln byggdes af drottning Sofia
Magdalena, de öfriga delarna af Peder Oxes enka,
Mette Rosenkrands, 1581–86. V. var i enskild ego
till 1708, då det köptes af konung Fredrik IV, som
deraf 1713 gjorde ett grefskap för sin andra gemål,
drottning Anna Sofia. Efter hans död (1730) fråntogs
det henne och lemnades åt drottning Sofia Magdalena
1731. E. Ebg.
Valmiki, fornindisk skald, författare till den
stora, berömda hjeltedikten Ramayana, lefde enligt
sägnen samtidigt med de händelser hans dikt skildrar,
omkr. 1500 f. Kr., men enligt åtskilliga kritiker
ej tidigare än i 9:de eller 10:de årh. e. Kr. Namnet
V. betyder »hvit myra» (en svärm af dessa uti Indien
helighållna insekter slog ned i barnets vagga). Man
tillskrifver V. uppfinningen af çloka, den episka
dubbelversen. Jfr Indiens språk och literatur,
sp. 553 och 554.
Valmo, valmoge. Se Vallmo.
Valmonarki. Se Valrike.
Walmstedt, Lars Peter, universitetslärare, kemist,
född i Nyköping d. 2 Nov. 1782, blef student i Upsala
1802, filos. magister 1806, docent i matematik
1809, docent i kemi 1813 och adjunkt i samma ämne
1814 samt erhöll professuren i kemi 1822. Då denna
1852 delades i tvänne, behöll W. såsom läroämnen
mineralogi och geologi. Död d. 30 Juli 1858. W.
vardt ledamot af Vetenskapsakademien 1825 och af
Vetenskapssocieteten i Upsala 1828. Han utmärkte sig
mindre såsom vetenskapsman än genom sitt klara och
rediga framställningssätt. Samma eftermäle gifves
äfven hans son och efterträdare Lars Edvard W.,
född i Upsala d. 14 Okt. 1819, docent 1849, professor
i mineralogi och geologi 1859–84, död i Upsala d. 3
Febr. 1892.
Valmtak. Se Tak, sp. 1310.
Valmy [-mi], by i franska depart. Marne, 9
km. v. om S:te Menehould och 2 km. n. om vägen
Verdun–Châlons. V. har spelat en rol i de franska
revolutionskrigen. Den österrikisk-preussiska hären,
som vid sitt framträngande i Frankrike funnit
fransmännen i flykt framför sig, träffade vid
V. på motstånd. Der stodo fransmännens nord- och
center-arméer, omkr. 50,000 man, under Dumouriez,
då de förbundnes här, 35,000 man, under hertigen af
Braunschweig, d. 20 Sept. 1792 ämnade angripa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
