- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
219-220

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valrike är en monarki, der vid tronledighet troninnehafvaren bestämmes genom val och ej, såsom i arfriket, genom arf - Valrätt. Se Rösträtt och Val - Vals (T. walze, af Fornhögt. walzan, Fornnord. velta, rulla, vrida sig kring sin axel). 1. Geom. Se Cylinder 1. - Vals. 2. Mek., en omkring sin axel rörlig cylinder (se t. ex. Tryckpress och Valsning) - Vals (T. walzer, se föreg. art), en tysk dans, härstammande från den österrikiska »ländler» - Vals l. Vals les-Bains, by i franska depart. Ardèche - Walsall, stad i eng. grefskapet Stafford - Valsalva, Antonio Maria - Walsingham, Sir Francis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämningsgrund. Kejsarna utsagos ofta genom designation
eller adoption af företrädaren; och i de senare
oroliga tiderna under romerska kejsaredömets
upplösningstillstånd stod senatens valrätt på
papperet, medan krigshären eller afdelningar af
densamma faktiskt utkorade kejsare. Medeltidens
och nyare tidens monarkiska statsrätt, på hvilken
i vissa afseenden det romerska kejsaredömet
har utöfvat ett stort inflytande, har dock ej
derifrån kunnat röna någon mäktigare inverkan med
afseende på frågan om val- eller arfrike. Den
nyeuropeiska statsrätten knyter sig till det
germanska kungadömet, hvilket var ett kungadöme med
folkfrihet. Förbindelse af arfsrätt och val är det
gamla germanska konungarikets genomgående grundlag
(se Tronföljd) och härleder sig ur den aktning för
den personliga frihet, som tillhörde detsamma. För
att vinna en stadgad tronföljdsordning borde det,
om man så får säga, ärftliga valriket utveckla sig
till antingen ett valrike med en bestämd valordning
eller ett arfrike med bestämd tronföljdsordning
inom ätten utan val. Utvecklingen skedde i den
senare riktningen, och dess betydelse visade sig
deruti att hand i hand dermed arbetade statsenheten
sig fram. Resultatet deraf är den moderna staten
med sin centraliserade, på folket sig stödjande
statsmakt. Arfriket utbredde sig alltmer och det så,
att för närvarande ej något valrike finnes. Sedan
1540 har sålunda exempelvis Sverige, sedan 1660
Danmark varit lagligen bestämda arfriken. De
valriken, som längst i senare tider bestått, äro
det romersk-tyska kejsaredömet, som upphörde 1806
(se Tyskland, historia), och Polen, hvars egenskap
af valrike rent af medförde statens undergång (1795).
H. L. R.

Valrätt. Se Rösträtt och Val.

Vals (T. walze, af Fornhögt. walzan, Fornnord. velta,
rulla, vrida sig kring sin axel). 1. Geom. Se
Cylinder 1. – 2. Mek., en omkring sin axel rörlig
cylinder (se t. ex. Tryckpress och Valsning).

Vals (T. walzer, se föreg. art.), en tysk dans,
härstammande från den österrikiska »ländler» och
på 1780-talet uppträdande under sitt nya namn i
sällskapskretsar i Böhmen. I Martins »Cosa rara»
infördes dansen första gången på scenen 1787 och
användes s. å. af Mozart i »Don Juan». Under följande
årtionde spred den sig till Frankrike, England och
Skandinavien. I Bellmaus beskrifningar på offentliga
baler förekommer valsen aldrig, deremot flere gånger i
fru Lenngrens; och i Envallssons musiklexikon (1802)
definieras den såsom »en ringdans parvis af nyare
uppfinning i 3/8 takt». Numera skrifves den alltid i
3/4 takt, är utvidgad från en kortare periodbyggnad
till en hel »valskedja» af flere valser efter
hvarann, börjande med en introduktion och slutande
med en finalcoda, samt har snabbare tempo än förr,
med följande schema för dansstegen (v. = venster,
h. = höger fot):
illustration placeholder

el.
illustration placeholder


Omtyckta valskompositörer äro
från äldre tid Lanner, Labitzky och den äldre Strauss,
från nyare tid Gungl, Waldteufel och framför alla
Johann Strauss junior, hvars »An der schönen blauen
Donau» kan sägas vara valsens ideal. Utom till
praktisk dansmusik har valsformen äfven bearbetats
mera konstnärligt till sjelfständiga musikstycken,
såsom af Schubert, Weber, Chopin, Rubinstein, Brahms
m. fl. A. L.

Vals l. Vals les-Bains [val lä bäng], by i franska
depart. Ardèche, bekant för sina mineralkällor,
hvilkas vatten liknar det i Vichy.

Walsall [oå’lsäll], stad i eng. grefskapet Stafford,
13 km. n. n. v. om Birmingham, vid flere kanaler och
jernvägslinier. 71,791 innev. (1891). Stenkolsgrufvor
och kalkstensbrott. Jern- och mässingsgjuterier,
qvarnar och garfverier. Bland de förnämsta
industrigrenarna är tillverkningen af
jernmanufakturvaror (lås, nycklar samt beslag till
vagnar m. m.) och sadelmakeriarbeten.

Valsalva, Antonio Maria, italiensk anatom,
f. 1666, blef med. doktor 1687, fortsatte derefter
sina under Malpighi började anatomiska studier,
erhöll 1697 professuren i anatomi vid universitetet i
Bologna samt verkade samtidigt såsom kirurg. Han dog
1723. V:s berömda undersökningar öfver hörselorganet
äro nedlagda i hans arbete De aure humana tractatus
(1705). Hans patologisk-anatomiska iakttagelser utgöra
en icke obetydlig del af den kasuistik, som hans
lärjunge Morgagni meddelat i sitt verk »De sedibus
et causis morborum». V:s samlade skrifter utgåfvos
1720 i 2 band.

Walsingham [oå’lsingäm], Sir Francis, engelsk
diplomat och statsman, f. 1536, vistades under
Maria Tudors regering utomlands och förvärfvade
dervid stor färdighet i språk, hvilket fäste den
mäktige Cecils uppmärksamhet vid honom. Han var
ledamot af parlamentet 1558–59 och 1562–63, men af
hans politiska verksamhet har man inga spår förr än
1568, då han skrifver till Cecil om Darnleys mord
och synes fullt öfvertygad om Maria Stuarts skuld
deri. Han blef också hennes svurne fiende.
1570–73 var W. ambassadör i Paris och utnämndes i
Dec. s. å. till statssekreterare samt blef en af
de förnämste medarbetarna för realiserandet af
Elisabets protestantisk-nationella politik. Han
afgick i diplomatiska beskickningar 1578 till
Nederländerna, 1581 åter till Paris och 1583 till
Skotland. Genom spioner lyckades det honom att komma
på spåren den fängslade Maria Stuarts och katolikernas
planer, ja han lät med flit Babingtons (se denne)
sammansvärjning, som åsyftade mord på drottning
Elisabet, ostörd utveckla sig till den punkt,
att han kunde framlägga Marias egenhändigt skrifna
gillande af planen. Han satt sedermera i den domstol,
som 1586 dömde henne till döden för delaktighet
i konspirationen. Maria förnekade sin handskrift
och förklarade, att det bref till Babington, som
påbördades henne, var skrifvet af W., hvarvid denne
tog Gud till vittne, att han icke gjort något, som ej
anstod en man af heder. Men Marias anhängare hafva
alltid betraktat brefvet som understucket. Genom
borgensförbindelser en ruinerad man, dog W. 1590,
utan att drottning Elisabet lemnat honom den ringaste hjelp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free