Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valund l. Völund (Isl. Völundr, Angelsachs. Weland, T. Welant, Wielant), Nord. mytol., en sagohjelte - Valuta (Ital., af Lat. valere, gälla; Fr. valeur, Eng. value), handelst., värde, belopp; ett lands myntsystem eller lagliga betalningsmedel; en vexels värde i penningar eller varor - Valvasor, John Weichard von - Valvassor, Prov., och vavassor. Se Länsväsende - Valvation l. evalvation. Se Evalvera - Valvel (Lat. valvula), klaff, ventil, anat. - Valvoja (»väktaren»), en på finska språket i Helsingfors utkommande månadsskrift, uppsattes 1880 - Valz, Jean Élie Benjamin - Valåsen, bruks- och landtegendom i Karlskoga socken, Värmland, Örebro län - Valö, socken i Stockholms län - Valör (Fr. valeur, af Lat. valere, gälla), värde; musikt., tidvärde - Vámbéry, Armin (Hermann) - Vamdrup, dansk by - Wamistan (Wameisthan). Se Kafir 2 - Vamlingbo, socken i Gotlands län, Södra häradet - Vammarn. Se Valdemarsvik - Vammatar, Finsk mytol., plågornas dotter och herskarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saga (Vilkinasagan). Valundssägnen synes hafva
varit allmänt spridd bland de germanska folken.
Th. W.
Valuta (Ital., af Lat. valere, gälla; Fr. valeur,
Eng. value), handelst., värde, belopp; ett lands
myntsystem eller lagliga betalningsmedel (guld-,
silfver-, pappers-valuta); en vexels värde i penningar
eller varor.
Valvasor, Johann Weichard von, friherre, slovensk
historiker och topograf, f. 1641 i Laibach, d. 1693,
förvärfvade sig under resor i Tyskland och Frankrike
en lärd bildning, så att han valdes till medlem af
Royal society i London. Jämte latinska topografiska
verk öfver Kärnten, Salzburg m. m. författade han på
tyska (det slovenska språket i Krain var nämligen
den tiden undertryckt) Topographia archiducatus
Carinthiae antiquae et modernae completa: das ist
.... landbeschreibung dess beruhmten Erzherzogthums
Kärndten etc. (4 foliobd med afbildningar och kartor,
1688; ny uppl. af J. Krajec 1877–83), som är en rik
fyndgrufva af underrättelser rör. landets natur,
dess befolkning, seder, historia, städer, orter m. m.
Valvassor, Prov., och vavassor (Fr. vavasseur,
Med. Lat. vavassor, af vassus vassorum, vasall under
vasaller). Se Länsväsende.
Valvation l. evalvation. Se Evalvera.
Valvel (Lat. valvula), klaff, ventil, anat.,
en bildning, hvars funktion är att reglera
strömriktningen i ett organ, t. ex. valvlerna
i venerna, i lymfkärlen, i hjertat (se
d. o.). Oegentligt hafva äfven andra bildningar fått
namnet valvler, t. ex. slemhinnevecken i tunntarmen
(valvulae Kerkringii, v. conniventes). J. E. J-n.
Valvoja (»väktaren»), en på finska språket i
Helsingfors utkommande månadsskrift, uppsattes
1880, då den första på finska redigerade literära
tidskriften, »Kirjallinen Kuukauslehti» (uppsatt
1866), upphörde. V., som regelbundet utgifvits sedan
1881, har varit den finskspråkiga literaturens
hufvudorgan för literär och vetenskaplig kritik. I den
finska språkfrågan har tidskriften anslutit sig till
de fennomanska sträfvandena, medan i kyrkliga och
konstitutionelt politiska frågor delvis frisinnade
åsigter uttalats. Utgifvare hafva, med biträde af ett
stort antal andra författare, varit: J. R. Danielson
(1881–84), K. G. Th. Rein (1885–87), E. G. Palmén
(1887–91) och O. E. Tudeer (sedan 1892). M. G. S.
Valz, Jean Élie Benjamin, fransk astronom, f. 1787 i
Nîmes, egde ett privatobservatorium i sin födelsestad
och förestod 1836–61 observatoriet i Marseille. Död
1867. V. utgaf bl. a. flere arbeten rörande kometerna
samt är i synnerhet känd som beräknare af kometbanor
och för sin förklaring af orsaken till att kometerna
vid sitt närmande till solen aftaga i volym. Han ansåg
detta aftagande bero på den allt tätare blifvande
kometatmosferens tryck, ett förklaringssätt, som nu
är öfvergifvet. K. B.
Valåsen, bruks- och landtegendom i Karlskoga socken,
Värmland, Örebro län, ej långt från Valåsens station
å Vestra Möckelns jernväg, har ett utmärkt vackert
läge vid Valåns utlopp i sjön Möckeln. Egendomen
består af 3,325 mtl, med en areal af 5,190
har. Jordbruksfastigheten
är taxerad till 320,900 kr (1890). Vid V. finnas
en masugn, en mindre husbehofsmanufaktursmedja,
ett sågverk och en mjölqvarn. V., som 1779–1868
egdes af slägten von Hofsten, tillhör sedan
1885 Villingsbergs aktiebolag, som derjämte
eger Villingsberg, Ölsboda och Norra Saxån.
B. S.
Valö, socken i Stockholms län, Frösåkers härad. Areal
17,420 har. 1,879 innev. (1891). V. utgör ett
konsistorielt pastorat, Upsala stift, Olands och
Frösåkers kontrakt.
Valör (Fr. valeur, af Lat. valere, gälla), värde;
musikt., tidvärde.
Vámbéry [va’mberj], Armin (Hermann), ungersk resande
och orientalist, född af judiska föräldrar d. 19 Mars
1832 i Szerdahely (på ön Schütt i Donau i komitatet
Pressburg), sattes först i skräddarelära, men visade
derunder håg och fallenhet för språk. Sedan han under
tryckande näringsbekymmer studerat i Pressburg och
Wien, kom han 1854 till Konstantinopel, der han
uppehöll sig såsom undervisare i europeiska språk i
ansedda turkiska familjer, studerade orientaliska
språk, anslöt sig skenbart till Islam och lärde
sig tala turkiska som en infödd. Under åren 1861–64
företog han såsom muhammedansk dervisch vidsträckta
resor i Persien och Central-Asien, och hans lifliga
skildringar från dessa till en del ej förut af
européer besökta trakter hafva öfversatts till de
flesta europeiska språk (äfven svenska och turkiska),
men hafva också, väl ej utan all grund, angripits
såsom opålitliga och delvis uppdiktade. Återkommen
till Ungern, blef han, efter att hafva öfvergått
till calvinska läran, professor i orientaliska språk
i Budapest. Under de senaste åren har han dels som
politisk skriftställare, dels med föredrag i Ungern
och England sökt skapa en stark opinion mot Rysslands
framträngande i Central-Asien. Hans förnämsta
arbeten äro: Deutsch-türk. taschenwörterbuch
(1858) Abuschka, tschagataisches wörterbuch
(1865), Cagataische sprachstudien (1867), Uigurische
sprachmonumente (1870), Etymologisches wörterbuch der
turko-tatarischen sprachen (1878) Die Scheibaniade,
ösbeg. heldendicht (text och öfvers. 1885), Reise in
Mittelasien (1865; 2:dra uppl. 1873), Wanderungen und
erlebnisse in Persien (1867), Geschichte Bocharas oder
Transoxaniens (2 bd, 1872), Gesammelte politische
schriften (1873), Der Islam im 19. jahrh. (1875), Die
primitive cultur des turko-tatarischen volkes (1879),
Der ursprung der magyaren (1882), Das türkenvolk
(1885), Coming struggle for India (1885). Flere
af V:s arbeten äro öfversatta på svenska.
H. A.
Vamdrup, dansk by, 15 km. s. v. om Kolding,
med gränsstation på jylländska jernvägen. 2,583
innev. (1890).
Wamistan (Wameisthan). Se Kafir 2.
Vamlingbo, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
5,270 har. 749 innev. (1891). V. bildar med Sundre ett
konsistorielt pastorat, Visby stift, Södra kontraktet.
Vammarn. Se Valdemarsvik.
Vammatar, Finsk mytol., plågornas dotter och
herskarinna, anropas vid svåra sjukdomar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
