Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vanfrejd, jur., den minskning i ära med deraf följande minskning i medborgerliga rättigheter och förmåner, hvilken är förbunden med begåendet af nesliga förbrytelser - Vanför, »ofärdig», som genom kroppsskada eller lyte är oförmögen till kroppsarbete - Wangarawa, en negerstam. Se Mandenga - Wangeroog, l. Wangeroge, en till Oldenburg hörande ö i Nordsjön - Vangerow, Karl Adolf von - Vangsmjösen, insjö i Vangs pastorat i Valdres, Norge - Vangsnes. Se Balestrand - Vanhäfd är inom landtbruksvetenskapen en benämning, som antyder, att man illa sköter eller vårdar sin jord, så att den ej gifver lönande skördar - Vanikoro. Se Drottning Charlottas öar - Vanilj. Se Vanilla - Vanilla Sw., vanilj (Sp. vainilla, av vaina, Lat. vagina, slida, skida), bot., farmak., ett till nat. fam. Orchideæ L. (afdeln. Arethuseæ) och kl. Gynandria L. hörande slägte af klättrande, stundom buskartade örter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättigheter och förmåner, hvilken är förbunden med begåendet
af nesliga förbrytelser (jfr Infami). Förr var
det ofta svårt att säga om ett brott medförde denna
påföljd eller ej. Presterskapet, hvilket det ålåg
att i prestbetygen meddela uppgifter om personers
frejd, följde dervid utan vidare de förteckningar,
som lemnades detsamma af domstolarna på personer,
hvilka begått sådant brott, att de ej fingo utan
enskild skrift begå Herrans nattvard. På detta sätt
fick emellertid vanfrejdsbegreppet en mycket stor
utsträckning. Snatteri, dråp af vållande, lägersmål
o. s. v. medförde nämligen vanfrejdsanteckning
i prestbetyget; och sedan en sådan anteckning en
gång kommit dit, qvarstod den allt framgent, så
att den ifrågavarande personen aldrig mer kunde
få rent prestbetyg. Sedan emellertid 1864 års
Strafflag för alla de brott, som ansetts vara af
neslig beskaffenhet, stadgat ådömandet af en särskild
påföljd, benämnd »förlust af medborgerligt förtroende»
(se Medborgerligt förtroende), om hvilken det i lagen
hette, att den dertill dömde skulle, under den tid
påföljden omfattade, vara »såsom vanfrejdad ansedd»,
föreskrefs genom k. förordn. d. 20 Jan. 1865, att i de
fall, då det ålåg presterskapet att meddela betyg om
personers frejd, dermed allena skulle förstås intyg
huruvida den ifrågavarande personen vid den tid, då
frejdbetyget meddelades, vore förlustig medborgerligt
förtroende. I lagen d. 20 Juni 1890 angående ändringar
i Strafflagen har man ur stadgandet om förlust af
medborgerligt förtroende uteslutit de ord, genom
hvilka den, som dömdes till denna påföljd, förklarades
skola vara »såsom vanfrejdad ansedd». Detta för att
undanrödja hvarje tillstymmelse till stöd för den
uppfattningen att påföljden förlust af medborgerligt
förtroende, liksom det gamla ärelöshetsstraffet,
afsåg att stämpla den dömde såsom i allo ovärdig
sina medmenniskors aktning. Någon ändring i sak kan
emellertid så mycket mindre anses hafva egt rum genom
denna uteslutning, som lagen fortfarande innehåller,
att den, som är dömd till ifrågavarande påföljd,
skall, så länge han är underkastad påföljden, vara
»utestängd från alla sådana rättigheter och förmåner,
för hvilkas tillgodonjutande god frejd erfordras».
J. H-r.
Vanför, »ofärdig», som genom kroppsskada eller lyte
är oförmögen till kroppsarbete. Vanför person, som
saknar egna existensmedel eller underhåll och vård
af annan, har rätt till fattigvård. Jfr Fattig.
Wangarawa, en negerstam. Se Mandenga.
Wangeroog [-råg], l. Wangeroge, en till Oldenburg
hörande ö i Nordsjön, n. v. om Jadevikens mynning,
11 km. från kusten. Ön är 5 km. lång och mycket
smal samt omgifves på alla sidor af en fast,
långsluttande sandig strand, i hög grad tjenlig som
badstrand. W. är ock sedan 1819 en mycket besökt
hafsbadanstalt. Fyrtorn. Den bofasta folkmängden
uppgår till omkr. 150 pers., som tala en nyfrisisk
dialekt (jfr Frisiska språket).
Vangerow [fa’n-], Karl Adolf von, tysk rättslärd,
f. 1808, professor 1833 i Marburg och 1840 i
Heidelberg, död såsom geheimeråd i nämnda
stad 1870, utgaf bland andra juridiska verk Leitfaden
für pandektenvorlesungen (1837; 7:de uppl., med
titeln »Lehrbuch der pandekten», 1863–68) och var
sedan 1841 medutgifvare af »Archiv für civilistische
praxis».
Vangsmjösen, insjö i Vangs pastorat i Valdres,
Norge, 48 qvkm, ligger 466 m. öfver hafvet och har
sitt aflopp genom Bægnaelfven. Den omgifves af höga
och dystra fjäll med ringa skogsväxtlighet. Utmed
sjön går en storartad väganläggning, på sina
ställen under tak till skydd mot stenras.
E. H.
Vangsnes. Se Balestrand.
Vanhäfd är inom landtbruksvetenskapen en benämning,
som antyder, att man illa sköter eller vårdar sin
jord, så att den ej gifver lönande skördar, utan
i stället blir öfverväxt med ogräs och främmande
växtarter. Denna vanhäfd kan bestå antingen deruti
att man så utsuger och utmärglar jorden (genom
att oupphörligen taga skördar år efter år utan att
gödsla fältet), att åkern till slut ej förmår gifva
någon lönande afkastning, eller ock deri att man
brukar och bearbetar jorden så ofullständigt, att
dess fysikaliska beskaffenhet blir för de odlade
växternas fortkomst alldeles otjenlig, äfven om
dess kemiska sammansättning och halt på växtnärande
beståndsdelar skulle vara tillfredsställande. En
uppodlad åkerjord säges »falla i vanhäfd» genom
oriktig eller dålig skötsel; den säges »råka i
ödesmål», då den alldeles öfvergifves utan att vidare
brukas och sålunda får återgå till sitt ouppodlade
tillstånd. C. E. B.
Vanikoro. Se Drottning Charlottas öar.
Vanilj. Se Vanilla.
Vanilla Sw., vanilj (Sp. vainilla, af vaina,
Lat. vagina, slida, skida), bot., farmak., ett
till nat. fam. Orchideae L. (afdeln. Arethuseae)
och kl. Gynandria L. hörande slägte af klättrande,
stundom buskartade örter, hvilkas frön visserligen gro
i marken, men hvilkas stjelkar snart utsända birötter,
som fästa dem vid närstående trädstammar och ur
dessa utsuga näring åt vaniljrankan, hvarjämte
fuktighet upptages af tillika utvecklade fria
luftrötter. Efter någon tid bortdör stjelken nära
marken, så att rankan derefter lefver öfvervägande af
den näring, som tillföres henne genom luftrötterna
(jfr d. o. och Cuscuta), men äfven med sina blad
bereder sig näring af luftens kolsyra. Arterna af
detta slägte tillhöra de varma, fuktiga urskogarna i
det varmaste Amerika, der äfven några arter odlas för
de aromatiska frukternas skull. Detta är händelsen
i synnerhet med den art, V. planifolia Andrew, som
är moderväxt till den officinella drogen fructus
(siliqua) vanillae. Ursprungligen tillhörande de
heta kusttrakterna (»tierras calientes») i Mejico,
har denna äkta vaniljranka blifvit öfverflyttad
först och främst till Antillerna och vidare till
öarna i Indiska oceanen, Maskarenerna (Réunion,
Mauritius o. s. v.) och Seychellerna, samt öfver
Java bort till Tahiti i Stilla oceanen. Odlingen
tillgår helt enkelt på det sätt att passande stycken
af den omkr. 1 cm. tjocka stjelken fastbindas vid
lämpliga trädstammar i en fuktig lund. Snart utbryta
adventivrötter, hvilka intränga i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
