Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ward, Artemus, psevdonym för den amerikanske humoristen Ch. Browne - Ward. 1. James W. - Ward. 2. Edward Matthew W. - Ward. Henriette W. - Ward, John Quincy Adams - Ward, Mary Augusta (»Mrs. Humphry Ward») - Vardande, Nord. mytol. Se Nornor och Urd - Vardar (Grek. Axios), flod i europeiska Turkiet - Wardare, svensk folklig benämning på omtyckta fick-spindelur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ward [oård], Artemus, psevdonym för den amerikanske
humoristen Ch. Browne.
Ward [oård]. 1. James W., engelsk målare, f. i London
1769, d. derst. 1859, studerade för sin äldre broder
William, som var mezzotinto-gravör, och sysslade sjelf
några år med kopparstickskonsten, men öfvergick snart
till måleriet och imiterade till en början sin svåger
Morlands, djurmålarens, manér. Han blef 1794 anställd
som målare och gravör hos prinsen af Wales, i hvilken
egenskap han graverade Sir Bisheys stora tafla Revy
med tredje och tionde dragonregementena. W. målade
mest landskap med djur, men då han af en tillfällighet
kommit i beröring med Royal Agricultural society,
förmåddes han att göra djurmåleriet till hufvudsak,
och han vann deri sin största utmärkelse. I hans
landskap påminna bredd och färgrikedom ofta om
Rubens; i formen liknar han ej sällan Paul Potter. Af
hans arbeten finnas 2 i South Kensington museum,
nämligen Kämpande tjurar i stort landskap och Svin,
samt 4 i National gallery, bland hvilka främst märkes
hans mästerstycke, ett väldigt Landskap med boskap,
en Alderney-tjur med ko och kalf i naturlig storlek
(1822), enligt målarens egen uppgift utförd i täflan
med Paul Potters berömda tjur i Haag. Han blef 1811
ledamot af akademien och deltog i hennes utställningar
från 1792 till 1855. – 2. Edward Matthew W., engelsk
historiemålare, f. 1816, d. 1879, studerade i Royal
academy under Sir David Wilkie och reste 1836 till
Rom, der han vistades i tre år. Efter att hafva egnat
en kort tid i München åt studiet af freskomåleri
under Cornelius återvände han 1839 till England
och utställde en bild af Cimabue och Giotto. Han
täflade 1843 med en kartong för dekorerandet af
Parlamentshuset, men lyckades ej vinna pris. Samma
år blef han dock uppmärksammad genom en tafla, som
visade D:r Samuel Johnson, läsande manuskriptet till
Goldsmiths »Vicar of Wakefield», och ännu större
uppseende väckte han 1845 genom sin framställning af
D:r Johnson i Lord Chesterfields väntrum. Denna tafla
samt Lord Clarendons onåd (1846), The south sea bubble
(börsspels-scen utanför en bankirlokal 1720 i London;
1847) och Jakob II, som får rapport om prinsens af
Oranien landstigning (1850) finnas nu i National
gallery. År 1852 erhöll W. i uppdrag att utföra 8
historiemålningar i korridoren till House of commons
(Underhuset), hvilka han först målade i olja, sedan al
fresco, och bland hvilka märkas Karl II:s landstigning
och De sju biskoparnas frikännande. Medlem af Royal
academy blef han 1855. Af hans öfriga många arbeten
märkas Charlotte Corday förd till afrättsplatsen
(1852), Marie Antoinette och dauphin (1856), Kejsar
Napoleon III mottager Strumpebandsorden (1859),
målad för drottning Victorias räkning, Karl II:s sista
stunder (1861), Rizzios mord (1865), Leicester och
Amy Robsart (1866) samt Sista mötet mellan Napoleon I
och drottning Luise af Preussen i Tilsit (1877). Under
sina sista lefnadsår var han tidtals sinnesrubbad. –
W:s hustru, Henriette W., f.
1832, dotter till en kopparstickare George R. Ward,
är äfvenledes målarinna. Hon uppträdde första gången
1850, med ett stilleben, och egnade sig sedan åt
genremåleri, först med ämnen ur det vanliga lifvet,
såsom Första steget, Morgonlektionen m. fl., sedan
äfven med historiska ämnen, som gjort henne ganska
berömd, såsom Drottning Henriettes förtviflan vid
Karl I:s död (1862), Scen ur Jeanne d’Arc’s barndom
(1867), Kejsarinnan Josephine och konungen af Rom,
Chatterton m. fl. C. R. S.
Ward [oård], John Quincy Adams, amerikansk
bildhuggare, f. 1830 i Ohio, studerade först medicin
och skaffade sig dermed anatomiska insigter,
men slog sig sedan på bildhuggarekonsten. Han var
1850–56 lärjunge till Henry K. Brown och öppnade
1861 egen atelier i New York, der han 1863 blef
ledamot och 1874 president i konstakademien. Af
hans verk, utförda i kraftig naturalism, må nämnas
Indiansk jägare (1864, i New Yorks Central park),
Barmhertige samaritanen (i Boston), Commodore Perry
(staty, i Newport) och Den frigifne (på Capitolium i
Washington). – Hans yngre broder Edgar W. utbildade
sig till målare i Paris under Cabanel och har lefvat
mest i Europa. Han berömmes för sin natursanna kolorit
och har hälst utfört bilder ur de lägre klassernas lif
(Tvätterskor, Träskomakare, Venezianska vattenbärare
m. m.).
Ward [oård], Mary Augusta (»Mrs. Humphry Ward»),
engelsk författarinna, sondotter till den berömde
pedagogen Th. Arnold, föddes 1851 i Tasmanien,
hvarest hennes fader var lärare, och trädde 1872 i
äktenskap med skriftställaren Th. Humphry W. Hon
egnade mycket studium åt Spaniens äldre literatur
och historia samt utgaf bl. a. 1881 Milly and Olly
(ett barns historia, illustr. af mrs. Alma Tadema),
1888 romanen Robert Elsmere (svensk öfvers. 1889–90),
hvilken väckte mycket stort uppseende genom den
andliga mognad och det sannt frisinnade religiösa
åskådningssätt, som deri uppenbara sig, samt 1892
en ny roman, The history of David Grieve. Hon var
medstiftare af University hall (1890), en för de
fattigare klasserna afsedd anstalt, i hvilken en från
dogmer frigjord teism förkunnas och nyrationalistisk
bibelförklaring meddelas i föreläsningar o. s. v. Fru
W. är denna anstalts hederssekreterare.
Vardande, Nord. mytol. Se Nornor och Urd.
Vardar (Grek. Axios) flod i europeiska Turkiet,
uppstår i vilajetet Kossovo på Sjar-dag, strömmar
i sydöstlig riktning förbi Kalkandelen, Üskub och
Kjöprülü samt faller ut i Salonikiviken af Egeiska
hafvet. Längden beräknas till 336 km. och flodområdet
till 30,442 qvkm. Bifloder: fr. h. Tjerna l. Kara-su
(Grek. Erigon) och Karasmak (Nygrek. Mavroneri,
Grek. Ludias). Jernvägen från Saloniki följer
floddalen uppåt.
Wardare, svensk folklig benämning på omtyckta
fick-spindelur, som tillverkades af John Ward i
London (i slutet af 1700- och början af 1800-talet)
och voro mycket använda i Sverige, innan cylinderuren
togo öfverhanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
