Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varnitsa (Varenitsa), by i Besarabien, på Dnjesters högra strand - Warnkönig, Leopold August - Warnow, flod i Mecklenburg-Schwerin - Warnsdorf, stad i böhmiska reg.-området Rumburg, nära Sachsiska gränsen - Varnum. 1. Socken i Elfsborgs län - Varnum. 2. Socken i Värmlands län - Varnum. 3. Benämning å Vara och Önums gemensamma kyrka, Skara stift - Varnödlor, varanödlor (T. waraneidechse, warane; ordet är trol. af egyptiskt ursprung), Varanidæ, zool., är en familj inom ordningen Sauria och klassen Reptilia - Varola (Valora), socken i Skaraborgs län - Varolio, Costanzo - Varols brygga (Lat. pons Varoli l. Varolii; se Varolio), »hjernbryggan», anat., den ansvällda del af förlängda märgen, som på dess undersida synes med transversala trådar lik en brygga förena lilla hjernans sidohalfvor - Varotari. Se Padovanino - Varp (af Isl. varpa, verpa, kasta). 1. »Ränning», »ketting» (T. werft), de öfver väfstolen spända och parallelt löpande garntrådar, som uppvindas på varpbommen och beräknas för väfvens längd - Varp. 2. Sjöv., ett med tåg försedt, mindre ankare, varpankare (T. werpanker)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallades vanligen »Lägret». Det var der och icke i
Bender som den ryktbara kalabaliken utkämpades d. 1
Febr. 1713.
Warnkönig, Leopold August, tysk-belgisk
rättshistoriker, f. 1794 i Bruchsal (Baden), kallades
till juris professor i Liége 1817 och uppsatte der
tidskriften »Thémis» i syfte att föra Tysklands
och Frankrikes rättslärde närmare hvarandra. Han
öfvertog 1827 professuren i pandekter vid Louvains
universitet och 1831 en jur. lärostol i Gent samt
anställde omfattande forskningar öfver den flandriska
rättens utveckling. 1836 fästes han i stället vid
universitetet i Freiburg, och 1844–56 var han professor i katolsk
kyrkorätt i Tübingen. Död i Stuttgart 1866.
Bland W:s utgifna arbeten framstå Institutiones
sive elementa juris romani civilis (6 böcker, 1819;
4:de uppl. 1860), Flandrische staats- und
rechtsgeschichte bis 1305 (3 bd, 1835–39),
Histoire du droit belgique pendant la période
franke (1837), Rechtsphilosophie (1839;
2:dra uppl. 1854), Französische staats- und
rechtsgeschichte (tills. med L. v. Stein; 3 bd,
1846–48) och det priskrönta arbetet Histoire des
Carolingiens (tills. med P. A. Gérard;
2 bd, 1862). W. kallades 1845 till
korresp. ledamot af Franska institutet.
Warnow, flod i Mecklenburg-Schwerin, upprinner 10
km. n. om Parchim, flyter först mot n. v., derefter
mot n. ö., blir vid Rostock farbar för oceanångare och
faller ut i Östersjön vid Warnemünde. Längd 128 km.,
deraf 60 km. äro segelbara.
Warnsdorf, stad i böhmiska reg.-området
Rumburg, nära sachsiska gränsen. 15,162
innev. (1880). Väfskola. Linne- och bomullsindustri.
Varnum. 1. Socken i Elfsborgs län, Ås härad. Areal
1,878 har. 463 innev. (1891). Annex till
Rångedala, Skara stift, Ås kontrakt. – 2. Socken i
Värmlands län, Ölme härad. Areal 21,158 har. 2,505
innev. (1891). Annex till Kristinehamns stad och
derför äfven kalladt Kristinehamns landsförsamling,
Karlstads stift, Visnums kontrakt. – 3. Benämning å
Vara och Önums gemensamma kyrka, Skara stift.
Varnödlor, varanödlor (T. waraneidechse, warane;
ordet är trol. af egyptiskt ursprung), Varanidae,
zool., är en familj inom ordningen Sauria och klassen
Reptilia. Hela kroppen är synnerligen långsträckt
och hufvudet spetsigt. Fjällen å ryggsidan äro föga
mindre än buksidans. Tungan är lång, utsträckbar och
i spetsen klufven samt kan fullständigt indragas i en
skida. Tänderna äro kägellika och fästa å käkarnas
insida; gomtänder saknas. Ej blott hvad storleken
beträffar – de kunna uppnå en längd af 2 m. –, utan
ock med afseende på flere vigtiga punkter af sin
inre byggnad närma sig dessa ödlor krokodilerna. De
omkr. trettio arterna, som kunna sammanföras till ett
slägte, Varanus (Monitor, Hydrosaurus), förekomma
i södra Asien, Afrika och Oceanien. Somliga äro
fullständiga landdjur, hvilka utvälja en håla till
sitt gömställe och med denna som utgångspunkt företaga
sina jagttåg i omnejden; andra förekomma endast i
vattnets omedelbara närhet
och taga sin tillflykt till detsamma, då de
förföljas. Som de äro ganska snabba och starka,
förmå de att bemäktiga sig äfven större djur,
såsom större råttor och foglar, förutom ormar,
mindre ödlor o. dyl. Nilödlan (V. niloticus), som
utmärker sig genom sin från sidorna sammantryckta
svans, och som förekommer i flere af Afrikas floder,
finnes afbildad å de gamla egyptiska minnesmärkena,
förmodligen emedan hon ansetts förtära krokodilägg
och krokodilungar. För menniskan och större
däggdjur fly de blixtsnabbt undan; men drifvas de i
trångmål, sätta de sig till motvärn samt hoppa upp
mot angriparens händer och ansigte. Såväl äggen som
köttet af flere arter anses som synnerligen smakliga.
L-e.
Varola (Valora), socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. Areal 3,229 har. 934 innev. (1891). V. bildar
med Versås, Ljunghem och Edåsa ett konsistorielt
pastorat, Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Varolio, Costanzo, italiensk anatom, f. 1543,
professor i anatomi och kirurgi i Bologna, 1573
professor i Rom, död 1575, är bekant genom sina
undersökningar öfver hjernan och dess nerver,
och efter honom har den s. k. hjernbryggan fått
namnet pons Varoli (se Varols brygga). V:s arbete
om hjernan utkom 1572 under titeln De nervis
opticis nonnullisque aliis praeter communem
opinionem in humano capite observatis epistola.
R. T-dt.
Varols brygga (Lat. pons Varoli l. Varolii; se
Varolio), »hjernbryggan», anat., den ansvällda
del af förlängda märgen, som på dess undersida
synes med transversala trådar lik en brygga förena
lilla hjernans sidohalfvor. De hvita nervtrådarna
deri utgöra ock sådana föreningar, men böja äfven
om i andra riktningar, upp- och nedåt, hvarjämte
»bryggan» äfven innehåller trådar af annat lopp
samt cellkärnar. Den är en ytterst vigtig region af
hjernstjelken. G. v. D.
Varotari. Se Padovanino.
Varp (af Isl. varpa, verpa, kasta), 1. »Ränning»,
»ketting» (T. werft), de öfver väfstolen spända
och parallelt löpande garntrådar, som uppvindas på
varpbommen och beräknas för väftens längd, i motsats
till »inslag» l. »väft». I trikå, som åstadkommes
genom stickning, finnes ingen varp. Dubbla tyger
(piké o. dyl.) hafva två eller flere varpar,
som förenas sinsemellan af de hvarandra korsande
inslagstrådarna. – 2. Sjöv., ett med tåg försedt,
mindre ankare, varpankare (T. werpanker),
hvilket fälles på lämpligt ställe, då man medelst
varpet vill framdraga eller förflytta (»varpa»)
ett fartyg. Det finnes två slags varp: dels fast
varp, då man utsticker tåget ombord å fartyget,
under det båten, som skall utföra varpankaret, ros
till den utvisade platsen, dels lyckvarp, då allt
tåget medtages i båten, hvarifrån detsamma, sedan
ankaret blifvit fäldt, utstickes i mån af behof,
under det båten återvänder till fartyget. Skulle tåget
dervid ej räcka fram till fartyget och annan båt,
medförande sådant, derifrån ej komma till mötes,
fästes vid tågändan en »vakare» (flöte), hvarefter
man ror ombord för att hemta mera tåg. Allt tågvirke
(kablar, jaglinor, trossar),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
