- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
327-328

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vas (af Lat. vas, kärl) betecknar i regeln ett prydnadskärl af större höjd än bredd och af vanligen symmetrisk form - Vasa (Lat., plur. af vas). 1. Samtliga i ett apotek förekommande kärl - Vasa. 2. Vasa sacra, »de heliga kärlen», de kärl, som användas vid gudstjensten - Vasa. 3. Kärl i anatomisk mening - Vasa, 3 mtl frälsesäteri, tax. till 42,600 kr. (1891), i Skepptuna socken, Seminghundra härad, Stockholms län - Vasa (F. Vaasa), stad i Österbotten, Finland - Vasa, prins af. Se Gustaf, svenska prinsar, 6, och Kabinettskassan - Vasaborg, grefskap, som d. 20 Aug. 1646 gafs åt Gustaf II Adolfs naturlige son, öfverste Gustaf Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rader öfver hvarandra, en öfverdrifven rikedom
i ornamentiken samt användande i dekorationen
af förgyllning och flere färger (polykrom
dekoration). Beträffande de antika vasernas plats i
det keramiska systemet jfr Keramik och Terracotta. I
Sverige finnas samlingar af antika vaser både i
Nationalmuseum och i Tekniska skolan. Storartade äro
samlingarna i Neapel och Petersburg samt i Louvre och
Britiska museet. – Literaturen öfver de antika vaserna
är mycket rik. Här må nämnas O. Jahns inledning till
katalogen öfver vassamlingen i Münchens pinakotek
(1854); Lenormant och de Witte: ȃlite des monuments
céramographiques» (1844–61); de Witte: »Études sur
les vases peintes» (1865); Birch: »History of ancient
pottery» (1873); Lau: »Die griechischen vasen»
(1877); och flere arbeten af tysken E. Gerhard. Upk.

Vasa (Lat., plur. af vas). 1. Samtliga i ett apotek
förekommande kärl (»privilegier och vasa»). – 2. Vasa
sacra,
»de heliga kärlen», de kärl, som användas
vid gudstjensten (kalk, paten, monstrans, ciborium,
rökelsekar, smörjelsekärl o. s. v.). – 3. Kärl i
anatomisk mening, t. ex. vasa lymphatica, lymfkärlen
(se d. o. och Blodkärl samt Kärl och Kärlsystem).

Vasa, 3 mtl frälsesäteri, tax. till 42,600 kr. (1891),
i Skepptuna socken, Seminghundra härad, Stockholms
län, med ångqvarn (tax.-v. 4,000 kr.) och väderqvarn
(tax.-v. 1,500 kr.). Godset är af hög ålder, men har
aldrig varit stort. Det egdes i början af 1400-talet
af riksdrotset Kristiern Nilsson och efter hans död
sannolikt af sonen Karl Kristiernsson samt innehades
af dennes son biskop Kettil, som för 620 mark sålde
det 1461 till brodern Erik Karlsson. Senare har
egendomen varit kungsgård samt i nyare tid tillhört
ätterna Oxenstierna, Leijonhufvud, Falkenberg
m. fl. (Nuv. egaren är Karl J. Hertzberg.) På
1550-talet utgjorde V. 4 markland och rantade 2 läster
korn. Jfr Vasaätten.

Vasa (F. Vaasa), stad i Österbotten, Finland,
guvernörsresidens i Vasa län, ligger på Klemetsö
udde vid Bottniska viken. Det är en af Nordens
täckaste städer, reguliert byggd med breda, snörräta
gator och lummiga esplanader, rymliga tomter samt
vackra trädgårds- och parkanläggningar. Särskildt
från sjösidan, hamnen, företer staden en anslående
anblick. Stadsplanen upptager 191 har och det
underlydande jordområdet 3,978 har. Gårdarnas antal
är 650. Den yttre hamnen, utanför Vasklot holme,
2–3 km. från staden, inrymmer fartyg af ända till
7 m. djupgående, den inre, vid Brandö samt invid
sjelfva staden, fartyg af 2,9–3,9 m. djupgående. Med
Vasklot är staden förenad genom ett jernvägsspår,
draget öfver den mellanliggande fjärden samt anknutet
till Tammerfors–Vasa jernväg, hvilken förbinder
staden med Finlands jernvägsnät. Stadens inkomster
uppgingo 1890 till 294,000 mark, utgifterna till
270,000 mark. Skulderna belöpte sig till 569,000
mark. Innevånarnas för beskattning upptagna inkomst
utgjorde 5,2 mill. mark. fördelade på 13,032
skattören. Staden är säte för Vasa hofrätt. 1890
räknade staden 10,297 innev., hvilka till allra
största delen äro
svensktalande. Handeln och fabriksrörelsen äro jämförelsevis
betydliga. De förnämsta exportvarorna äro spanmål
(råg, den s. k. »Vasarågen», samt hafre), smör,
kött och fläsk, trävaror och tjära. Importen fyller
äfven flere af de nordliga finska kuststädernas
behof af importvaror. Handelsflottan, som för ett par
årtionden sedan var tämligen betydande, består numera
blott af 29 större fartyg (öfver 20 registertons
drägtighet), hvaraf 11 äro ång- och 18 segelfartyg
om tillsammans 14,000 registertons drägtighet. De
förnämsta industriella inrättningarna äro 1 större
ångqvarn (tillverkning 1 mill. mark) och
1 större bomullsspinneri förenadt med
väfveri och färgeri (tillverkningsvärde 3,4
mill. mark). För öfrigt finnas 1 mekanisk verkstad,
2 bränvinsbrännerier, 1 s. k. engelskt
svinslagteri, flere ölbryggerier, tobaks-
m. fl. fabriker. – Bland offentliga läroverk
i staden må nämnas ett svenskt och ett finskt
lyceum, dimitterande till universitetet, en svensk
flickskola, en navigations- och en industriskola.
»Vasa aktiebank» har i staden sitt hufvudkontor samt
»Finlands bank», »Föreningsbanken i Finland»
äfvensom »Nordiska aktiebanken för handel
och industri» hvar sitt filialkontor. Från 3
tryckerier i V. utgifvas
2 svenska och 2 finska politiska
tidningar. – Staden utgör ett imperielt pastorat
(officiel benämning: Vasa och Nikolaistads pastorat)
af 1:sta kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. –
V. grundlades 1606 invid foten af Korsholms (se
d. o.) vallar samt erhöll sina första privilegier
1611, hvarvid staden, som derförinnan kallats
Mustasaari, Mussar stad, tilldelades namnet
Vasa till åminnelse af Sveriges då regerande
konungaätt. Den 3 Aug. 1852 nedbrann staden
fullständigt genom vådeld samt flyttades derefter 6
km. närmare hafvet, der den nu ligger. Genom ett
kejserligt manifest, utfärdadt 1855 i anledning af
några enskilda stadsboars anhållan, förändrades den
nya stadens namn till Nikolaistad (F. Nikolain
kaupunki
), hvilken benämning den fortfarande bär i
sträng officiel stil. sedan ett försök att återvinna
åt densamma dess förra frejdade namn misslyckats.
På den gamla stadens gator utkämpades d. 25 Juni
1808 en häftig strid mellan en afdelning landstigna
svenska trupper under Bergenstråles befäl och ryska
ockupationstrupper, efter hvilken strid följde
en 3 dagars våldsam plundring af staden genom de
ryska trupperna. A. G. F.

Vasa, prins af. Se Gustaf, svenska prinsar, 6,
och Kabinettskassan.

Vasaborg, grefskap, som d. 20 Aug. 1646 gafs åt Gustaf
II Adolfs naturlige son, öfverste Gustaf Gustafsson,
omfattade staden Nystad samt alla kronans behållna
gods och gårdar i Letala och Nykyrka socknar i
Vehmo härad, Finland. Derjämte gafs grefve Gustaf
bl. a. expektans till alla öfriga inom nämnda socknar
belägna, från kronan afsöndrade hemman samt rätt att
uppföra ett slott, hvilket skulle kallas Vasaborg,
och efter hvilket han och hans efterkommande skulle
bära sin grefliga titel. Grefskapet utgjordes i början
af 1650-talet af 704 hemman om 587 mtl och afkastade
årligen omkr. 13,000–14,000 dlr s. m. (deraf 6,867
dlr årlig ränta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free