- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
331-332

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasa län, Finland - Vasa-orden, svensk orden, som stiftades af Gustaf III d. 29 Maj 1772 - Vásárhely. Se Hódmezö-Vásárhely och Maros-Vásárhely - Vasari, Giorgio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

viken. Af befolkningen voro 126,430 pers. svensktalande,
290,630 finsktalande. Den lösa, med tillfälligt
arbete sig lifnärande befolkningen utgör 32,7 proc.,
den lagstadda tjenstehjonsklassen 5,4 proc. af
folknumerären. Hufvudnäringarna, jordbruket och
boskapsskötseln, stå ganska högt. Bland sädesslagen
odlas hafre synnerligen mycket för export, och
rågen (den s. k. »Vasarågen») är allmänt bekant
och efterfrågad för sin tjenlighet till utsäde. Af
hafre såddes 1889 141,000 hl. och skördades 896,000
hl., af råg resp. 112,000 och 746,000 hl., af korn
resp. 83,000 och 516,000 hl. Blandsäd, bokhvete,
ärter och bönor odlas blott till obetydliga
belopp. Skörden af potates uppgick s. å. till
1,115,000 hl. Lin- och hampodlingen afkastade 149,000
kg. lin och 200,000 kg. hampa. Antalet hästar och
föl var 49,000, hornboskap 215,000, får 235,000,
svin 19,000 och getter 6,000. – Bland rofdjur äro
numera björn och varg sällsynta, lodjur dödades
1889 till ett antal af 12 och räfvar till ett antal
af 416. Skogarna äro bort emot landtryggen samt
ö. derom ännu stora. Af skogsarealen äro 401,000 har
kronoskogar, hvilka lemnade en nettoinkomst af 303,000
mark. Ett 70-tal sågar finnes inom länet. Produktionen
af fabriks- och handtverksindustrien beräknades uppgå
1890 till 13,6 mill. mark samt sysselsätta 4,800
arbetare. De förnämsta industriella inrättningarna
äro ett större bomullsspinneri samt väfveri i Vasa
och en större ångqvarn dersammastädes. Bland öfriga
må nämnas 17 ölbryggerier, 7 bränvinsbrännerier,
5 tobaksfabriker, 8 privilegierade jernbruk, af
hvilka 5 voro i verksamhet, 1 mekanisk verkstad,
2 glasbruk, hvaraf 1 af betydligare omfång, 7
boktryckerier o. s. v. Handlandenas antal uppgick
1889 till 843, deraf 516 på landsbygden. Fisket,
särskildt strömmingsfisket, och själfångsten
utgöra för många familjer i länets kustorter
hufvudnäringarna samt bedrifvas äfven ganska allmänt
såsom binäringar. Allmogen är allmänt känd för sin
slöjdkunnighet. De vigtigaste alstren af hus- och
hemslöjder äro åkdon, arbets- och kör-redskap,
fiskredskap, väfnader m. m.; såsom ett slags
hemslöjd bedrifves i kustsocknarna, särskildt i de
södra och norra, båtbyggeri. För tillgodoseendet
af det högre bildningsbehofvet finnas 1 svenskt
och 2 finska lycéer samt 1 folkskolelärare-
(Nykarleby) och 1 kombineradt folkskolelärare-
och lärarinneseminarium (Jyväskylä). Bland lägre
läroverk må nämnas 5 gosskolor (elementarläroverk), 6
flick- och förberedande skolor m. m. För fackbildnings
meddelande verka 1 navigationsskola, 3 landtbruks- och
3 mejeriskolor, 1 industri- och 1 högre
handtverksskola. Genom jernvägen Vasa–Tammerfors,
med förgrening från Östermyra till Gamla Karleby
och Uleåborg, står länet i förbindelse med södra
Finlands jernvägsnät. Administrativt omfattar
länet 6 härad, nämligen Ilmola, Korsholms, Lappo,
Pedersöre, Kuortane och Laukas’, med tillsammans
41 länsmansdistrikt. Judicielt lyda länets samtliga
församlingar under Vasa hofrätts jurisdiktion samt
äro fördelade på 9 domsagor, nämligen Gamla Karleby,
Ny-Karleby, Korsholms, Närpes’, Ilmola,
Alavo, Jyväskylä, Viitasaari och Saarijärvi,
med inalles 35 tingslag. (Se vidare Österbotten.)
A. G. F.

Vasa-orden, svensk orden, som stiftades af Gustaf
III d. 29 Maj 1772 och är ämnad att tilldelas dem,
»som i åkerbruk, bergshandtering, ädlare konster
och handel eller genom nyttiga skrifter i dessa ämnen
gjort det allmänna synnerliga tjenster». Orden har 5
grader: kommendörer med stora korset, kommendörer af
första och af andra klassen samt riddare af första
och af andra klassen. Kommendörsgraden delades vid
Oskar II:s kröning (1873) i två klasser, och 1890
delades riddaregraden i två klasser, af hvilka den
andra är förbehållen utländingar. Antalet kommendörer
m. st. k. var i statuten urspr. bestämdt till 6,
kommendörer till 8 och riddare till 50, men dessa
siffror äro nu mångdubbelt öfverskridna. Insignierna
äro för kommendörer med stora korset: 1) den vid
högtidliga tillfällen burna ordenskedjan, sammansatt
af 4 gyllene vasar och 4 holsteinska nässelblad (med
3 gyllene spikar) skiftevis med 8 sköldar, krönta med
en kunglig sluten krona och omgifna af sinnebilder,
som beteckna handel, åkerbruk och konster; 2)
ordenskorset, ett gyllene, hvitt emaljeradt, i uddarna
klufvet grekiskt kors, i hvars midt synes å båda sidor
en gyllene vase, omgifven af ett ovalt rödt band
i guld med inskriften »Gustaf den III instiktare
MDCCLXXII» och mellan korsets armar 4 gyllene
kronor. (Detta kors, krönt af en kunglig krona, bäres
vid ett bredt, vattradt, grönt sidenband öfver axeln
från höger till venster); 3) plaquen (»kraschanen»),
som består af ett klufvet grekiskt kors af silfver,
i hvars midt synes en af en kunglig krona krönt
vase och deromkring i hörnen 4 nässelblad. Den
bäres å venstra sidan af bröstet. Kommendörer af
första klassen bära ordenskorset vid grönt band om
halsen och å venstra sidan af bröstet en plaque,
som är lik kommendörernas m. st. k., men mindre
och saknande nässelbladen kring vasen. Kommendörer
af andra klassen bära samma ordenskors, men ingen
kraschan. Riddarna bära å venstra sidan af bröstet
ett ordenskors, som är likt kommendörernas, men
mindre. Vasaordens nuv. kors infördes vid Karl
XV:s kröning, 1860; dessförinnan hade dekorationen
en oval form (»vasatrissan») och utgjordes endast
af det röda bandet i guld med inskriften samt den
af detsamma omgifna gyllene vasen. Angående ordens
ämbetsmän och ordenskapitlen se Ordnar, sp. 325. För
de äldste kommendörerna finnas 8 pensioner å 300 kr.

Vásárhely [va’sjarhelj]. Se Hódmezó-Vásárhely och
Maros-Vásárhely.

Vasari, Giorgio, italiensk arkitekt, målare, och
konstskriftställare, f. i Arezzo 1511, d. i Florens
1574, räknas tillhöra både den florentinska och
den romerska skolan. Han erhöll nämligen sin första
undervisning af en glasmålare Guglielmo di Marsilia,
men vistades sedan i Florens från 1524, der han
studerade Michelangelos och Andrea del Sartos verk
till 1529, då han vid den börjande belägringen af
staden begaf sig till Pisa och derifrån tillbaka till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free