- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
339-340

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vasco da Gama, portugisisk upptäcktsresande - Vasconcellos. 1. Antonio Augusto Teixeira de V. - Vasconcellos. 2. Joaquim Antonio da Fonseca e V. - Vasculares, bot. - Vase. Se Vasa-ätten - Vaselin, kem., en blandning af paraffin och svårflyktiga oljeartade kolväten - Vasenius, Gustaf Valfrid - Wash, æstuarium på Englands östra kust mellan grefskapen Lincoln och Norfolk - Washington, en af Nord-Amerikas Förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339

Yasconcellos-Washington.

340

landets öppnande för Europas sjöfarande nationer. Hans
resor och lefnad hafva skildrats af Joäo de
Barros (se denne), G. Correa: »The three voyages
of Yasco da Garna and his vice-royalty» (utg. af
Hakluytsällskapet), Alv. Velho: »Eoteiro da viagem que
em descobrimento da India pelo cabo de Boa Esperanca
fez dom V. da Garna em 1499» (öfvers. af E. Charton i
»Yoyageurs anciens et mödernes», bd III, 1855), och
hafva af Camoes i »Os Lusiadas» gjorts till föremål
för poetisk behandling. Y. är hjel-ten i Meijerbeers
opera »Afrikanskan».

Vasconcellos [-kånssellusj]. 1. Antonio Augusto
Teixeira de Y.. portugisisk skriftställare, f. 1816,
blef officer 1834 och juris doktor i Coimbra 1844,
utgaf tidningen »Illu-1845 - 46 samt blef under
de närmast

följande årens borgerliga oroligheter prefekt
i Yilla Keal och sekreterare i juntan. Sedan
han 1853 uppsatt tidningen »Arauto» (härolden),
företog han en rundresa i Europa, stiftade 1858 i
Paris ett iberiskt sällskap, för offentliggörande af
arbeten rörande Spanien, Portugal och Brasilien, samt
invaldes 1860 i vetenskapsakademien i Lissabon. Död
i Paris 1878. Y. författade bl. a. Le Portugal
et la maison de Bragance (1859) och A fundaqao da
monarchia portu-gueza (1860). - 2. Joaquim Antonio
da Fonseca e Y., portugisisk konstskriftställare,
f. 1849, vardt 1883 lärare i tyska vid lyceet
i Oporto och 1884 tillika föreståndare för der
v. industri- och handelsmuseum. Han har författat
Os musicos portuguezes: Biographia-biblio-graphia
(1870), O Faust de Goethe (1872), Ee-forma do ensino
de beilas ar tes (3 bd, 1877 - 79), Albrecht Durer
e a sua inftuencia na pen-insula (1877) m. m. -
Hans hustru, Karolina AVilhelma Y., född Michaelis,
f. i Berlin 1851, har utgifvit goda arbeten i romansk
niologi och literaturhistoria.

Vasculäres (af Lat. va’sculum, dimin. af vas, kärl),
hot., benämning å de växter, som bestå af kärl jämte
celler, i motsats till cellulär es (se d. o.), hvilka
äro bildade af endast celler och sålunda sakna kärl.
o. T. s.

Vase. Se Yasa-ätten.

YaselTn, kem., en blandning af paraffin och
svårflyktiga oljeartade kolväten, som erhålles
vid renandet af bergolja. Yaselinet är ett mildt,
icke retande, fettämne, hvilket just på grund af
denna sin egenskap under senare tider fått stor
användning i st. f. skiradt ister, t. ex. till
s. k. massagesalva. Det härsknar icke såsom
fettarterna, vare sig ur djur- eller växtriket, och
egnar sig derför synnerligen väl äfven till beredande
af salvor, t. ex. med borsyra (l : 10 = »borvaselin»)
och andra ämnen, som kunna verka välgörande mot vissa
hudutslag (ekzem, ref-ormar m. m.). Ofta tillsättes
till dylika salvor s. k. lanolin (se U lif e 1 1).
o. T. s.

Yasénius, Gustaf Yalfrid, finsk biblioteks-man och
skriftställare, född i Helsingfors d. 12 Okt. 1848,
blef student i Helsingfors 1867, filos. kand. 1873,
magister s. å. samt licentiat och doktor 1879, sedan
han utgifvit disputationen Henrik lösens dramatiska
diktning i dess första skede. 1880-87 var han docent
i estetik och

literaturhistoria och 1890-92 kassör vid
universitetet. Han var derjämte verksam vid
universitetsbiblioteket, der han, sedan 1871
e. o. amanuens, 1877-90 var amanuens och 1892
utnämndes till vice-bibliotekarie. Af Y:s Öfriga
arbeten må nämnas Sttomalamen kirjallisuus ^544-18T7
(Den finska literaturen 1544-1877), alfabetisk och
systematisk förteckning (1878; 2 tilläggshäften
1880 och 1887), Henrik Ibsen. Ett skaldeporträtt
(1882), Historiska undersökningar om Jakob Frese
(1884 i »Hist. arkisto» YIII), Lärobok i Sveriges och
Finlands litteraturhistoria (1886; 2:dra uppl. 1890),
Mörk och Upsala domkapitel (1888, i »Samlaren»,
IX), Separatisten Johan Jakob Gfri-penstedt (1891;
i »Öfversigt af Finska vet.-soc:s förh.», XXXIII)
och Jacob Henrik Mörk. Litteraturhistorisk
teckning. 1. Adalrik och Götilda (1892). På
uppdrag af universitetets konsistorium utgaf
han 1889 »Författningar och beslut rörande
K. Alex. universitetet i Finland 1852- 1887». Y. har
dessutom utgifvit »Yalda skrifter af Fabian Collan»
(1872) jämte lefnadsteckning samt skrifvit ett
stort antal uppsatser i tidningar och tidskrifter.
M. G. s.

Wash [oå’sj], sestuarium på Englands östra kust
mellan grefskap en Lincoln och Norfolk, 35 km. långt
och omkr. 25 km. bredt. Det omgifves af låglända
stränder, de s. k. fens, hvilka i I9:de årh. blifvit
torrlagda, samt mottager floderna AYitham, Welland,
Nen och Ouse. /Estuariet är till större delen fyldt af
sandbankar, torra vid lågvatten och skilda af kanaler,
genom hvilka floderna gå ut i hafvet. Ankar-grund för
fartyg finnes i tvänne större djupa bassänger, Lynn
Deeps vid Norfolks och Boston Deeps vid Lincolns kust.

Washington [oå’sjingtön], en af Nord-Amerikas Förenta
stater, uppkallad efter unionens förste president,
George W., begränsas af Stilla hafvet, Britiska
Columbia samt staterna Idaho och Oregon. Areal
179.170 qvkm. Genom staten går Cascade range,
en nordlig fortsättning af Sierra Nevada, den
stora och skarpt begränsade bergskedja, som på
ett afstånd från kusten af omkr. 150 km. går genom
Stillahafsstaterna, men som n. om floden Columbia,
\Y:s sydgräns, antager utseendet af gräsbevuxna
platåer af 1,000- 1,500 m. höjd med djupa canons
och höga toppar af vulkaniskt ursprung, bildande ett
bergssceneri af obeskriflig storhet. Sluttningarna äro
bevuxna med präktiga barrskogar, hvilka utgöra statens
förnämsta rikedom och gifvit upphof till en storartad
sågverksindustri vid Puget sound och på andra ställen
(årlig afverkning omkr. 650 mill. löp. fot), och
platåerna äro bevuxna med ett ypperligt gräs samt
utgöra värdefulla betesmarker. Norr om Yakimapasset
(1,100 m.)7 under 47° 20’ n. br., genom hvilket Norra
Pa-cifikbanan går, blir bergskedjan högre och vildare,
och n. om 48:de breddgraden utbreda sig Cascade-bergen
mot ö. och förena sig med de vestra förgreningarna af
Rocky mountains, bildande sålunda en gräns i n. för
det stora inre bäckenet. Genom Cascade-bergen delas
staten i tvänne olikstora delar med olika klimat
och naturbeskaffenhet. Den vestra, mindre delen har
fuktigt och mildt kustklimat, liknande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 20 10:28:32 2012 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0174.html

Valid HTML 4.0!