Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring / 397-398 (1893) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenpass (vattpass), libell, nivå, fys. - Vattenpelaremaskiner l. vattentrycksmaskiner äro ett slags vattenmotorer - Vattenpesten. Se Elodea - Vattenprofvet. Se Ordalier - Vattenpumpa (vattenmelon), Citrullus volgaris Schrad. (Cucurbita citrullus L.), bot., en bekant köksväxt - Vattenqvalster, zool., namn på akaridfamiljen Hydrachnides (se d. o.) - Vattenqvarn. Se Qvarn - Vattenrall. Se Rallslägtet - Vattenregalet. Se Grundregalen och Regale - Vattenråttan. Se Sorkslägtet - Vattenrätten, jur., är sammanfattningen af de rättsregler, som bestämma och begränsa jordegares rätt öfver det vatten, som finnes å eller vid hans egor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rörvattenpasset (fig. 2), det vanliga vattenpasset (som
nyttjas, då man vill inställa en linie horisontalt),
är ett 1 till flere dm. långt, cylindriskt glasrör,
tillslutet i båda ändarna och fyldt med färgad sprit
eller svafveleter. Glasröret, som på midten är något
utböjdt, är omgifvet af en upptill öppen

Fig. 2.

metallhylsa, hvilken är fäst vid en skifva af trä
eller metall. Skifvans undre yta är vågrät, »ligger
i våg», då blåsan spelar in mellan de på den synliga
delen af glasröret befintliga ritserna, hvilka
utmärka rörets högst belägna del. Detta instrument har
stor och mångsidig användning, såsom vid afvägning (se
d. o.), på flere instrument och i många handtverk, och
dess konstruktion är derför stundom något afvikande
från de här ofvan beskrifna; så t. ex.

Fig. 3.

finnes det rörvattenpass försedda med fötter (fig. 3)
att ställa på en tub eller med öglor för upphängning
under en axel (t. ex. på passageinstrument) m. m.
A. Bi-n.

Vattenpelaremaskiner l. vattentrycksmaskiner äro
ett slags vattenmotorer, som likna till utseendet
ångmaskiner, men hvilkas verkan beror på vattnets
tryck i st. f. ångans. De utgöras nämligen af en
cylinder, i hvilken en kolf rör sig fram och tillbaka,
jämte en slid eller annan inrättning för vattnets in-
och utsläppande i det rätta ögonblicket. Man säger
den vara enkelt eller dubbelt verkande, alltefter
som vattnet får verka endast på ena sidan af kolfven
eller ömsevis på dennas ena eller andra sida. Deras
verkningsgrad kan vara ganska hög, ända till omkr. 80
proc. Företrädesvis har man gjort bruk af dem vid
bergverk, men under de senare åren har man i städer,
som ega vattenledning med högt tryck, äfven användt
dem såsom småmotorer för industrien eller för häftyg.

Vattenpesten. Se Elodea.

Vattenprofvet. Se Ordalier.

Vattenpumpa (vattenmelon), Citrullus vulgaris
Schrad. (Cucurbita citrullus L.), bot., en bekant
köksväxt, som hör till nat. fam. Cucurbitaceae Juss.,
kl. Monoecia L. Dess hemland är Indien, men den odlas
i Egypten och i de europeiska Medelhafstrakterna, synnerligast
i Italien, der den träffas äfven förvildad. I
Sverige uppdrages densamma i drifbänk, men kan
utplanteras å komposthögar m. m., som gifva en
varm underbädd. Rankorna kunna der få en betydlig
längd och stora handnerviga blad, som öfvertäcka och
undangömma komposthögen. Frukterna äro i allmänhet
mycket stora, ända till 60–70 cm. i genomskärning;
de hafva rundad eller aflång form. Genom odling har
en stor mängd varieteter uppkommit, skiljande sig
från hvarandra genom storlek, form och färg. Vissa
slag äro brokiga; somliga äro glatta, andra äro
vårtiga eller försedda med lister och upphöjningar
på olika sätt. Fruktens inre massa är saftrik,
med en kylande och behaglig smak. Mest värderade
äro de pumpor, som hafva rödaktigt fruktkött och
svarta frön. Sådana vattenmeloner (Ital. zucca)
äro ett af italienska arbetare ofta begagnadt
födoämne. Fröna eller »kärnorna», semina Citrulli
l. semina Cucurbitae aquaticae, hvilka äro rika på en
fet olja och växtslem, hafva förr varit officinella
och ingingo i de gamles semina quattuor frigida
majora, hvilka utgjordes dessutom af kurbits-,
gurk- och melonkärnor samt användes till beredande
af en mildrande dryck under katarrer i blåsan och
annanstädes.
O. T. S.

Vattenqvalster, zool., namn på akaridfamiljen
Hydrachnides (se d. o.).

Vattenqvarn. Se Qvarn.

Vattenrall. Se Rallslägtet.

Vattenregalet. Se Grundregalen och Regale.

Vattenråttan. Se Sorkslägtet.

Vattenrätten, jur., är sammanfattningen af de
rättsregler, som bestämma och begränsa jordegares
rätt öfver det vatten, som finnes å eller vid hans
egor. Man måste härvidlag skilja emellan grundvatten,
å ena, samt vattendrag, å andra sidan. Grundvattnet,
dit äfven dag- eller ytvatten samt källor hänföras,
är hufvudsakligen till skada för jordegaren, och de
rättsregler, som angå afvärjandet af denna skada,
vattnets afledande och markens torrläggning
(afsättning), hänföras till den defensiva
vattenrätten. Vattendragen åter äro under vanliga
förhållanden till allmänt och enskildt gagn. De
stadganden, som afse att skydda dem och underlätta
tillfällena att begagna dem för produktiva ändamål,
bilda den lukrativa vattenrätten. Inom dessa olika
delar af vattenrätten herska till en del olika
grundsatser.

Den defensiva vattenrätten har till utgångspunkt
grannelagsförhållandet, d. v. s. grannars skyldighet
att vara verksamma för gemensamma ändamål. Denna
grundsats tillämpas dock i den defensiva vattenrätten
endast på förhållandet emellan jordbrukande grannar,
hvarför den defensiva vattenrätten också ofta hänföres
till jordbruksrätten. Hithörande bestämmelser i
svensk lag äro numera sammanfattade i »Lag om dikning
och annan afledning af vatten» af d. 20 Juni 1879. (Se
vidare Vattenafledning).

Såsom allmän utgångspunkt för den lukrativa
vattenrätten fastställer § 1 af »Förordning om
jordegares rätt öfver vattnet å hans grund»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>