- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
419-420

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vauvenargues, Luc de Clapiers de - Vaux, William Sandys Wright - Vaux-de-Vire, en romantiskt vacker dal nära staden Vire i franska depart. Calvados, Normandie - Vauxhall, ursprungligen namn på en offentlig förlustelseträdgård i London - Vavassor. Se Valvassor - Wavellit, miner., ett vattenhaltigt lerjordsfosfat af hvit, gul, sällan grön och blå färgnyans - Wavre, stad i belgiska prov. Brabant, vid Dyle - Vax (Lat. cera), kem., det ämne, af hvilket bina förfärdigar sina honingsceller - Vaxblomma. Se Cerinthe - Waxcluster. Se Gaultheria - Vaxduk tillverkas på det sätt, att grof och fast linne-(bomulls- eller jute-)väf af ansenlig bredd spännes fullkomligt stram i en lodrätt stående ram och bottenstrykes med tunnt lim, hvarefter täckfärger, sammanrifna med linoljefernissa, anstrykas i flere hvarandra täckande lag - Vaxgurka. Se Benincasa - Vaxholm, sjöstad, belägen på östra änden af Vaxön i Stockholms skärgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifvet gjorde på honom. Han använde de sista åren af
sin lefnad till att ordna och sammanfatta dessa
tankar, dock utan att söka gifva dem betydelsen af
filosofisk vetenskaplighet. Dertill saknade han
i sjelfva verket nödiga förutsättningar. Men den
förtjensten tillkommer honom, att han vid en tid,
då skämtet och hånet, sjelfviskheten och otron
voro allherskande, vågade påminna menniskorna om
deras moraliska pligter och fordrade af dem aktning
för hvarje religiös öfvertygelse. Sjelf byggde han
icke sina åsigter på teologiska dogmer, men gent
emot sina samtidas ateistiska läror försvarade han
tron på Gud och själens odödlighet. I öfrigt dog han
alltför tidigt för att hafva kunnat hinna, under de
få år, som han uteslutande egnade åt författareskap,
utarbeta något större verk. Det enda arbete, som
finnes af honom utgifvet i tryck, är Introduction à
la connaissance de l’esprit humain
(1746), åtföljdt
i samma volym af följande mindre afhandlingar:
Réflexions sur divers sujets, Conseils à un jeune
homme, Reflexions sur divers poètes, Fragments sur
les orateurs et La Bruyère, Meditation sur la foi

och Paradoxes mêlés de reflexions et de maximes.
J. M-r.

Vaux [vå], iWilliam Sandys Wright, engelsk arkeolog,
f. 1818, d. 1885, fick efter afslutade studier vid
Oxfords universitet 1841 anställning såsom tjensteman
vid British museum och var 1861–70 intendent för
mynt- och medaljsamlingen derstädes. Bland hans
utgifna arbeten må nämnas Nineveh and Persepolis
(flere uppl.), Handbook to the antiquities of greek,
assyrian, egyptian and etruscan art in the British
museum
(1851), Persia, from the earliest period to
the arab conquest
(1875) och Greek cities and islands
of Asia minor
(1877). V. blef 1876 sekreterare i
Royal asiatic society.

Vaux-de-Vire [vådövir], en romantiskt vacker dal
nära staden Tire i franska depart. Calvados,
Normandie. Dalen har gifvit sitt namn åt de
lefnadsglada dikter, som tillskrifvas Ol. Basselin
(se denne, Le Houx och Vådevill).

Vauxhall [eng. utt. vo’kshål; sv. utt. vå’kshall],
ursprungligen namn på en offentlig
förlustelseträdgård i London, hvilken öppnades
omedelbart efter Karl II:s tronbestigning, 1660. Den
låg vid Thames’ strand i nuv. stadsdelen Lambeth
nära godset Fulkes hall, af hvars namn ordet V. lär
hafva uppkommit (enl. en annan uppgift skulle
trädgårdens förste entreprenör hetat Vaux eller
Devaux). I Londons Vauxhall, till hvilken alla
samhällsklasser hade tillträde, anordnades baler,
konserter, fyrverkerier o. dyl., och umgängestonen
der var icke den bästa. Den egde bestånd i nära
200 år. Ordet V. öfvergick sedan till appellativ,
i det att liknande förlustelseställen med detta namn
anlades i flere andra större städer. I Stockholm
fanns 1796–1801 i den forna orangeribyggnaden i
Kungsträdgården (se d. o.) vid Hamngatan en danssal
(med restaurant), som kallades Vauxhallen (lifligt
skildrad af fru Lenngren i hennes poem »Vauxhallen»,
1796). Äfven Djurgården har haft, på 1830-talet,
en danslokal med detta namn (nuv. Novilla).

Vavassor. Se Valvassor.

Wavellit, miner., ett vattenhaltigt lerjordsfosfat
af hvit, gul, sällan grön och blå färgnyans,
som i radielt tradiga partier förekommer såsom
sprickfyllnader i kiselskiffer, gråvacka och fosforit
i England, Skotland, Böhmen, Sachsen m. fl. land.
Ant. Sj.

Wavre [va’vör], stad i belgiska prov. Brabant,
vid Dyle. Omkr. 7,000 innev. Den 18 Juni 1815 stod
der en strid mellan 3:dje preussiska kåren under
general Thielmann och ett franskt detaschement under
Grouchy. Denne hade efter slaget vid Ligny af Napoleon
sändts att förfölja Blücher, men hindrades vid W. att
öfvergå Dyle och kunde hvarken hindra Blücher att
komma Wellington till hjelp i slaget vid Waterloo
eller sjelf i rätt tid hinna dit (se Grouchy).

Vax (Lat. cera), kem., det ämne, af hvilket bina
(se Bi) förfärdiga sina honingsceller, utgöres
af en blandning af ett i alkohol lösligt ämne,
cerotinsyra, C26H58CO2H, och ett i alkohol olösligt,
myricin, C30H61O.C16H31O (myricylalkoholens
palmitinsyre-eter). Vax är en fast massa med kornigt
brott och en behaglig lukt. Färgen är gul, men kan
genom blekning i solljus eller med kaliumpermanganat
och svafvel-syra bortskaffas. Det sålunda blekta vaxet
(»jungfruvax») är hvitt och något hårdare än oblekt
vax. Vaxets smältpunkt är 62°–63°, dess egentliga
vigt 0,96–0,97. Nära beslägtade med bi-vax äro palmvax
(se Ceroxylon andicola och Corypha), myrtenvax
(se Myrica) och kinesiskt vax, hvilket sistnämnda
slag uppstår genom insektstyng på grenarna af en
askart (Fraxinus chinensis). Vax nyttjas till smärre
plastiska arbeten (se Vaxplastik) och till beredning
af ljus samt till farmacevtiska (se Cerat) och
kosmetiska preparat. I handeln förekommande vax är
stundom förfalskadt med talg och paraffin. Konstgjordt
vax (cerasin) utgöres hufvudsakligen af paraffin.
P. T. C.

Vaxblomma. Se Cerinthe.

Waxcluster. Se Gaultheria.

Vaxduk tillverkas på det sätt, att grof och fast
linne-(bomulls- eller jute-)väf af ansenlig bredd
spännes fullkomligt stram i en lodrätt stående
ram och bottenstrykes med tunnt lim, hvarefter
täckfärger, sammanrifna med linoljefernissa,
anstrykas i flere hvarandra täckande lag, hvilka,
allteftersom de torka, afslipas med pimsten. Detta
arbete kräfver mycken omsorg och för finare sorter en
tid af 2–3 månader. Slutligen öfverdrages duken med
glansfernissa. Vaxduk till mattor o. s. v. tryckes i
olika tapetmönster (hvarvid träformar med upphöjda
mönster begagnas) eller marmoreras, målas i
träimitation, bronseras o. s. v. Uttrycket »vaxduk»
härrör från det förr brukliga vaxlärftet, som var
öfverdraget med en verklig vaxlösning. Det sprack
lätt i köld samt var klibbigt och illaluktande i
värme, hvarför vaxets ersättande med linoljefernissan
var ett stort framsteg. Jfr Vaxtaft.

Vaxgurka. Se Benincasa.

Vaxholm, sjöstad, belägen på östra änden af Vaxön i
Stockholms skärgård, 19 km. fr. Stockholm, invid den
ena, numera för grundgående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free