- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
423-424

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaxmal, bimal, bifjäril, Galleria melonella L. (G. cereana L., G. cereella E.), zool. - Vaxmåleri. Se Enkaustik - Vaxpalm. Se Ceroxylon och Corypha - Vaxpapper (charta cerata), farmak., beredes i allmänhet icke på apoteken, utan fabriksmässigt - Vaxplastik, ceroplastik - Vaxplåster (emplastrum ceræ), farmak., med., beredes enligt Sv. farmakopén af ljust harts, 1 del, samt skirad talg och gult vax, af hvarje 3 delar - Vaxpomada (unguentum pomadinum cum cera), farmak. - Vaxsalva, farmak. - Vaxskiflingar. Se Hygrophorus - Vaxstickor. Se Tändstickor - Vaxtaft, tekn., farmak., är med linoljefernissa genomdränkt tunnt siden eller taft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gråa och hafva rundad spets. De fullvuxna larverna blifva
nära 3 cm. långa. En närastående fjäril, humlemalen,
Aphomia sociella (Galleria colonella L.), gör ofog
i stenhumlans bo. O. T. S.

Vaxmåleri. Se Enkaustik.

Vaxpalm. Se Ceroxylon och Corypha.

Vaxpapper (charta cerata), farmak., beredes i
allmänhet icke på apoteken, utan fabriksmässigt,
t. ex. på vissa tryckerier (Centraltryckeriet
i Stockholm m. fl.). Beredningen tillgår på det
sätt att en för ändamålet inrättad låda af plåt
uppvärmes medelst ånga, som genomströmmar rummet
mellan lådans dubbla bottnar. På denna låda lägges
ett ark papper af nödig fasthet och passande storlek,
vanligen s. k. postpapper, hvilket sedan öfverstrykes
helt tunnt med en finare svamp, doppad i smält hvitt
vax, som genomdränker papperet och genast stelnar,
hvarefter »vaxpapperet» är färdigt. Vaxpapper kan
också beredas å en varm jernspis, på hvilken lägges
en blank jern- eller kopparplåt, hvarå postpapper
utbredes och antingen öfverstrykes med smält
vax eller gnides med ett stycke vax öfverallt,
tills papperet är fullkomligt genomdränkt. Sådant
papper nyttjas till kapslar, i hvilka starkare
luktande eller ömtåliga pulver »dispensereras»
eller från apoteken expedieras. Vaxpapper lägges
äfven på spanskflugplåster och andra plåster för att
hindra vidklibbning eller plåstrets förorening af
dam o. dyl. I hushållen användes vaxpapper att lägga
öfver syltburkars innehåll för att söka minska luftens
fria tillträde till syltet. Vaxpapper är numera ofta
ersatt med paraffinpapper (som beredes med paraffin
i st. f. vax). Jfr Pergamentpapper. O. T. S.

Vaxplastik, ceroplastik (af Lat. cera, vax), konsten
att i vax forma reliefer eller fullrunda figurer,
användes numera hufvudsakligen som hjelpteknik vid
modelleringen af smärre reliefarbeten, t. ex. såsom
förebild för drifna arbeten eller inom
medaljgravyren, men äfven vid formandet af de första,
smärre skisserna för ett större plastiskt arbete. I
äldre tider hade denna konstart en mera sjelfständig
betydelse, och man framställde under renaissancen
i vax ej endast reliefer och porträttmedaljonger,
utan äfven byster i naturlig storlek, naturligtvis
då öfver en fastare stomme. Ett berömdt exempel
på detta slags plastik är den i museet i Lille
befintliga porträttbysten af en ung flicka (»la
tête de Lille»). Under 1700-talet och långt
in i 19:de årh. användes vaxplastiken såsom en
motsvarighet till miniatyrmåleriet för framställning
af porträttmedaljonger i litet format, ofta efter
naturen. De förekomma ej sällan i Sverige, särskildt
serier af svenska regenters bröstbilder, utförda
i rosenrödt vax mot en svart skifferbotten och
uppsatta som små taflor inom ramar under glas. – Af
vax förfärdigas äfven konstgjorda frukter, blommor,
perlor och anatomiska preparat samt dockansigten
och s. k. vaxfigurer, d. v. s. plastiska
framställningar af märkliga personer i naturlig
storlek, med verkliga kläder samt endast de nakna
delarna utförda i vax och målade. Samlingar af sådana
figurer kallades förr vaxkabinett; numera kallas de
vanligen »panoptika». Den
äldsta kända samlingen af denna art är det af madame
Tussaud 1780 i Paris öppnade och 1802 till London
öfverflyttade vaxkabinettet, hvars flesta berömdheter
äro modellerade af bildhuggaren Jos. Tussaud (död
1892). Numera finnas sådana i flere större städer. I
Stockholm öppnades 1889 ett dylikt panoptikon (se
d. o.). Upk.

Vaxplåster (emplastrum cerae), farmak., med., beredes
enligt Sv. farmakopén af ljust harts (resina Pini
flava
), 1 del. samt skirad talg och gult vax, af hvarje
3 delar. Dessa beståndsdelar smältas tillsammans öfver
sakta eld och silas sedan, hvarefter plåstermassan
utgjutes i kapslar och får kallna. Detta i allmänhet
numera föga begagnade plåster användes utbredt på
tunnt skinn eller tjockt lärft å svullnader och
ytliga sårnader. De antiseptiska förbanden hafva
med rätta numera undanträngt sådan icke antiseptisk
plåsterbehandling. Vaxplåster kan användas äfven
såsom »ympvax». O. T. S.

Vaxpomada (unguentum pomadinum cum cera), farmak.,
är ett mindre egentligt namn på en s. k. pomada
(se d. o.), i hvars beredning vax ingår. Många
formler för dylika vaxpomador finnas, bland hvilka
en verkligen befunnits vara gagnelig mot hårets
affallande, nämligen följande blandning: tannin 2
gr., kininsulfat 50 cgr., koncentrerad sprit 7,5
gr., hvitt vax 15 gr., mandelolja 25 gr., bästa
olivolja 40 gr. samt rosenolja och bergamottolja, af
hvardera 5 droppar. Vaxet smältes i de sammanblandade
oljorna medelst lindrig uppvärmning, och under
svalnandet inblandas tanninet och kininet, lösta i
spriten, samt dropparna af de välluktande oljorna.
O. T. S.

Vaxsalva, farmak., beredes i sin enklaste form af
5 eller 7 del. olivolja af bästa slag och 2 eller
3 del. hvitt vax, hvilka uppvärmas tillsammans å
s. k. vattenbad, tills vaxet har smält, hvarefter
blandningen omröres, tills hon svalnat, då
densamma bildar en hvitgul salva (unguentum cereum
l. ung. cimplex i tyska farmakopéerna). Det gifves
för öfrigt många olika slags vaxsalvor, t. ex. de
officinella ceratorna, hvitt, gult och rödt cerat
(se d. o.) jämte icke officinella förändringar af
dem. De äro hårdare än vanliga salvor och begagnas i
allmänhet såsom lenande, täckande, skyddande. O. T. S.

Vaxskiflingar. Se Hygrophorus.

Vaxstickor. Se Tändstickor.

Vaxtaft, tekn., farmak., är med linoljefernissa
genomdränkt tunnt siden eller taft, utan all
användning af vax, hvarför namnet »vaxtaft» är högst
oegentligt. För tillverkning af vaxtaft kokas linolja
såsom vanlig målareolja med tillsats af blyglete vid
sakta eld under flere timmar. Derefter får den kokta
linoljan stå under 4–5 veckor, för att allt grummel
må sjunka till bottnen i förvaringskärlet, så att den
öfverstående oljan blir fullständigt klar. Denna
klarnade olja afhälles och kokas ytterligare 3–4
timmar, hvarigenom oljan blir tjock som sirap. Nu är
hon färdig till användning för beredning af »vaxtaft»
och oljeduk, hvilka artiklar skilja sig från hvarandra
endast genom det använda tygets beskaffenhet. Till
oljeduk an vändes tjockt, oblekt bomullstyg
(s. k. »domestik»), så fritt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free