Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weber. 2. Wilhelm Eduard W. - Weber. 3. Eduard Friedrich W. - Weber, Beda - Weber, Johann Jakob - Weber, Georg - Weber, tyska konstnärer. 1. Friedrich W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Göttingen. Hans förnämsta undersökningar
rörde elektriciteten och magnetismen, framförallt
jordmagnetismen. De mest betydande af hans arbeten äro
Resultaten aus den beobachtungen des Magnetischen
vereins (1836–41) jämte Atlas des erdmagnetismus
(1840), båda utgifna i samarbete med K. F. Gauss, och
Elektrodynamische massbestimmungen (i »Abhandlungen
der k. Sächs. gesellschaft d. wissenschaften»,
1846–78), som haft en grundläggande betydelse. I
dessa skrifter uppställer W. sin elektriska
teori och inför det absoluta mätsystemet i
elektricitetsläran samt angifver nya mätapparater
(induktionsinklinatoriet, se d. o.) och nya,
skarpsinniga observationsmetoder. Tillsammans med sin
yngre broder, Eduard Friedrich, utförde han derjämte
undersökningar öfver kroppens rörelser (se nedan). –
W. uppställde en allmän lag (Webers elektriska
grundlag) för de elektriska verkningarna på afstånd,
hvilken gäller såväl för de elektrostatiska som för
de elektrodynamiska fenomenen. Den
elektrostatiska grundlagen K ee1/r2, enligt hvilken
den verkan, K, som tvänne i hvila varande
elektricitetsmängder, e och e1, utöfva på hvarandra,
är proportionel mot elektricitetsmängdernas produkt
och indirekt proportionel mot afståndets qvadrat, r2,
måste, då det gäller elektricitet i rörelse, något
modifieras, så att äfven rörelsen får sitt uttryck i
lagen. W. gaf derför sin allmänna elektriska grundlag
följande utseende: ee1/r2 (1 - av2 + bg),
der v är den relativa hastigheten
och g den relativa accelerationen, och han
lyckades genom att tillämpa denna lag på elektriska
strömmar på teoretisk väg härleda Ampères kända
empiriska lagar för dylika strömmars inverkan
på hvarandra. – Genom att tillämpa denna sin
allmänna elektriska grundlag på induktionsfenomenen
sökte W. förklara dessa och lyckades äfven deri,
dock ej så ovederläggligt, att icke inkast kunna
göras mot hans induktionsteori. Sådana hafva ock
blifvit gjorda af Thomson och Tait samt i synnerhet
af H. Helrnholtz. W., hvilken sedan 1855 var led. af
svenska Vet. akad., afled 1891. – 3. Eduard Friedrich
W., tysk anatom och fysiolog, de föregåendes broder,
f. i Wittenberg 1806, studerade i Halle, verkade
sedan någon tid såsom praktiserande läkare, tills han
1836 utnämndes till anatomie prosektor i Leipzig,
der han 1847 kallades till e. o. professor. Död
i Leipzig 1871. Tillsammans med sin broder Ernst
Heinrich upptäckte han 1846 hjertats hämmande nerver
(se ofvan), och i förening med sin broder Wilhelm
Eduard utförde han högst betydande undersökningar
öfver kroppens rörelser: Die mechanik der menschlichen
gehwerkzeuge (1836). Bland de arbeten, som han ensam
utförde, intaga hans forskningar öfver musklernas
allmänna mekanik (Ueber muskelbewegung, i Wagners
»Handwörterbuch d. physiologie», bd 3, 1846) ett
mycket framstående rum och utgöra grundvalen för de
undersökningar, som sedan dess egnats åt detta ämne.
1. 3. R. T-dt. 2. A. Bi-n.
Weber, Beda, tysk skriftställare, f. 1798 i Lienz
i Pusterdalen (Tyrolen), d. 1858 såsom kyrkoherde i
Frankfurt a. M., författade bl. a. skildringen Das
land Tyrol (3 bd, 1838), det historiska arbetet
Johanna Maria vom Kreuze und ihre zeit (1846; 3:dje
uppl. 1877), dikterna Lieder aus Tyrol (1842) och
den asketiska uppbyggelseskriften Blüthen heiliger
liebe und andacht (1845).
Weber, Johann Jakob, tysk bokförläggare, f. i Basel
1803, öppnade 1834 egen affär i Leipzig och vann stor
framgång med sina illustrerade förlag, så att hans
namn är nära förenadt med den xylografiska konstens
utveckling i Tyskland. Han förlade åtskilliga
större historiska och populära zoologiska arbeten
med illustrationer, kulturhistoriska och dramatiska
verk, den ansedda veckotidningen »Illustrirte zeitung»
(sedan 1843), omkr. 120 bd »Illustrirte katechismen»
(sedan 1851; lättfattliga framställningar från
vetenskapernas och de praktiska yrkenas områden),
16 bd illustrerade arbeten i helsolära, »Meisterwerke
der holzschneidekunst» m. m. W. blef 1867 schweizisk
konsul för Sachsen och Thüringen. Död 1880. Hans
tre söner fortsätta förlagsaffären, hvilken har egen
xylografisk atelier och eget boktryckeri samt (sedan
1884) en filial i Berlin.
Weber, Georg, tysk historiker, född i Bergzabern
1808, egnade sig vid universiteten i Erlangen och
Heidelberg först åt teologi, sedermera åt historia
och Skönliteratur. Han blef 1836 föreståndare för
en latinskola i sin födelsestad och hade 1848–72
ledningen af högre borgareskolan i Heidelberg. 1882
utnämndes han af universitetet i denna stad till
teol. hedersdoktor. Död i Heidelberg 1888. Sitt
vetenskapliga anseende grundlade W. med Der
calvinismus im verhältniss zum staat (1836). Bland
hans öfriga arbeten må nämnas Geschichte der
englischen reformation (2 bd, 1845–53), Lehrbuch
der weltgeschichte (20:de uppl. i 2 bd, 1888;
»Lärobok i verldshistorien med fäst afseende på
folkens cultur, literatur och religions väsende»,
öfvers. af G. Thomée, 24 häft. 1851–53; 2:dra
uppl. öfvers. af Thomée och B. F. Olsson, 1867–70;
3:dje uppl., bearb, af O. Sjögren, i 4 bd, 1883–86),
Weltgeschichte in übersichtlicher darstellung
(20:de uppl., 1889), Geschichte der deutschen
litteratur (11:te uppl. 1880; »Tyska litteraturen,
dess uppkomst, utveckling och historia», öfvers. af
B. F. Olsson, 1870) samt hans förnämsta verk,
Allgemeine weltgeschichte für die gebildeten stände
(15 bd, 1857–80; 2:dra uppl. 1880–90). W:s skildringar
äro fria från partilidelse och bisyften samt hållna
uti ett kraftigt språk och väl grupperade.
Weber, tyska konstnärer. 1. Friedrich W.,
kopparstickare, f. 1813 nära Basel, började studera i
München, utbildade sig sedan, från 1840, i Paris och
bosatte sig 1861 i Basel. Död derst. 1882. W. utförde
dels porträtt, dels bilder efter äldre och yngre
målare. Hans kopparstick äro utmärkta i modellering,
uttryck och stoffbehandling. Bland hans arbeten
märkas La vierge au diadème, efter Rafael (i Louvre),
Madonna från Lugano, efter Luini, Lais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
