Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wedgwood, Josiah - Vedisk, som tillhör veda (se d. o.) - Vedmått. Såsom rymdmått vid försäljning af ved brukas sedan gammalt förnämligast famn - Wednesbury, stad i engelska grefsk. Stafford - Vedparenkym, bot. Se nästa artikel - Vedprosenkym, bot., benämnes en hos växter allmänt förekommande väfnad, bildad af prosenkymceller - Vedretta Marmolada. Se Tyrolen, sp. 1077 - Veðrfölnir, Nord. mytol., är enligt Snorres Edda en hök - Vedro, ryskt rymdmått för våta varor - Vedtlinge. Se Ventlinge - Vedum. 1. F. d. socken i Skaraborgs län, Kållands härad, numera införlifvad med Hjerpås - Vedum. 2. Kinne-V., socken i Skaraborgs län - Vedum. 3. Laske-V., socken i Skaraborgs län - Vedut, utsigt, vy - Vedätare. Se Xylophaga - Veen. Se Venn, Hohes - Veen, M. van. Se Heemskerk - Veen, Otto van, mest känd under det latiniserade namnet Vænius elelr Venius - Weenix. 1. Jan Baptist W. (han tecknade sig vanligen Giovanni Baptista)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
W:s eller firmans fulla namn eller initialer
intryckta i massan. Signaturen »Wedgewood» är falsk,
och förfalskningar eller efterbildningar förekomma
i stort antal. W. dog d. 3 Jan. 1795. Han var
en i alla afseenden framstående personlighet,
både teoretiskt, praktiskt och estetiskt begåfvad,
utmärkt både genom kunskaper och genom konstnärlig
smak, uppfinningsförmåga och affärsduglighet,
derjämte af en ädel och menniskovänlig karakter. Han
efterlemnade åt sina barn en betydlig förmögenhet
och en blomstrande affär. Genom dottern Susanna blef
han morfader till naturforskaren Charles Darwin.
Upk.
Vedisk, som tillhör veda (se d. o.).
Vedmått. Såsom rymdmått vid försäljning af ved
brukas sedan gammalt förnämligast famn (se d. o.). Med
stafrum förstås i allmänhet en kubikfamn ved (6 X 6 X 6
f. = 5,65 kbm.). Liksom vedfamnen har stafrummet
emellertid beräknats mycket olika på olika orter
och tider. I Falun begagnas äfven vedmåttet kas,
som innehåller 6 X 4 X 2 1/2 à 3 f. efter yttermått.
Wednesbury [oä’dnesböri], stad i engelska
grefsk. Stafford, nära Tames källa och vid Great
Western-jernvägen, 13 km. n. v. om Birmingham. 24,566
innev. (1881), såsom parlamentsborough 68,142
innev. Jern- och stenkolsgrufvor. Stora jern- och
stålverk, der hufvudsakligen tillverkas större
arbeten, såsom jernvägsbroar, lyftkranar,
jernvägsskenor, hjul och hjulaxlar m. m. samt verktyg
för handtverkare.
Vedparenkym, bot. Se nästa artikel.
Vedprosenkym, bot., benämnes en hos växter allmänt
förekommande väfnad, bildad af prosenkymceller, som
förhårdnat genom vedämne. Cellerna äro långsträckta
och spetsade åt båda ändar samt ligga tätt intill
hvarandra »om lott». För sin likhet i form med
bastceller hafva de fått namnet libriform-celler (af
Lat. liber, bast), men de äro vanligtvis något kortare
än bastcellerna och starkare förvedade än dessa samt
ega en större cellhålighet. En vigtig åtskilnad är
för öfrigt, att vedprosenkymet, eller de libriforma
cellerna, bildar hufvudmassan af dikotyledona träds
stam innanför bildnings- eller tillväxtväfnaden
(cambium), hvaremot bastcellerna befinna sig utanför
denna väfnad. Vedparenkym, som åtföljer kärlen
eller vattenrören i en ledningssträng, består af
korta, öfver hvarandra lagrade, förvedade celler,
hvilka antagas hafva uppkommit genom tvärdelning
af en långsträckt vedprosenkymcell. De vedvandlade
cellerna, vare sig vedprosenkym eller vedparenkym,
gifva fasthet, hårdhet och styfhet åt växtdelarna
och tillhöra deras mekaniskt verksamma väfnader,
men kunna äfven deltaga i saftledningen. O. T. S.
Vedretta Marmolada. Se Tyrolen, sp. 1077.
Veðrfölnir, Nord. mytol., är enligt Snorres Edda
en hök, hvilken sitter mellan ögonen på den örn,
som har sin plats på verldsträdet Yggdrasils
(se d. o.) grenar. Namnet betyder »den, som blekes
af vädret». I den ursprungligaste af de bevarade
eddatexterna är emellertid hökens namn Yeðrlaufnir.
Ad. N-n.
Vedro, ryskt rymdmått för våta varor, = 1/40 botjka
(fat) = 10 krusjki = 12,3 liter.
Vedtlinge. Se Ventlinge.
Vedum. 1. F. d. socken i Skaraborgs län. Kållands härad, numera
införlifvad med Hjerpås.
– 2. Kinne-V., socken i Skaraborgs län. Kinne härad.
Areal 2,171 har. 758 innev. (1891). Annex
till Forshem, Skara stift, Kinna kontrakt.
– 3. Laske-V., socken i Skaraborgs län,
Laske härad. Areal 2,513 har. 1,200
innev. (1891). Annex till Bitterna, Skara stift,
Vånga kontrakt.
Vedut (Ital. veduta, Fr. vue, Eng. view,
af Lat. videre, se), utsigt, vy; det slag af
landskapsmålning, som framställer utsigter
af bestämda ställen, särskildt med byggnader
(jfr Arkitektur-måleri och Prospekt) i motsats
till det komponerade, »heroiska», »idylliska»
landskapet och till »stämningslandskapet»,
der luft- och belysningsföreteelserna äro
en hufvudsak. Vedutmåleriet florerade vid
1700-talets slut och 1800-talets början samt
användes särskildt i ganska vidsträckt mått för
dekorativa ändamål. Väggarna i större rum pryddes
med utsigter af märkligare ställen, så i Sverige
exempelvis i Rosersbergs slott, men äfven bords- och
kaffeserviser m. m. dekorerades på liknande sätt.
Upk.
Vedätare. Se Xylophaga.
Veen. Se Venn, Hohes.
Veen [fen], M. van. Se Heemskerk.
Veen [fen], Otto van, mest känd under det latiniserade
namnet Vaenius eller Venius (såsom han sjelf
ibland signerat sina arbeten), nederländsk målare,
f. i Leiden 1558, d. i Bruxelles 1629, var son
till en borgmästare i Leiden och fick en god
uppfostran. År 1572 måste han med sin familj af
politisk-religiösa skäl fly till Liége, der han
under Lampsonius fortsatte de i Leiden började
konststudierna, hvilka han fullbordade i Italien
1575–80, dels under Federigo Zuccaro i Rom, dels och
mest under inflytelse af den venezianska skolan. Han
blef derefter hofmålare hos Alessandro Farnese,
flyttade efter hans död, 1592, till Antwerpen och
blef 1593 upptagen som mästare i dess målaregille. Han
utnämndes 1620 till hofmålare hos ärkehertig Albrekt,
och från den tiden bodde han i Bruxelles. V:s
största förtjenst är att såsom Rubens’ lärare hafva
inledt det stora århundradet inom den flandriska
skolan. Såsom konstnär var han sjelf en representant
för den italianiserande riktningen; men han hemföll
icke åt manierismen, utan hans naturlighet i form och
rörelse förbereder den tid, som skulle komma. Han är
samvetsgrann och förståndig, men dermed följer ock,
att han blir tråkig (Woermann). Af hans verk finnes
Lazarus uppväckelse i Gents katedral, Den helige
Andreas’ martyrskap i Antwerpens Andreaskyrka,
Matteus kallas till apostel i Antwerpens museum,
Den heliga Katarinas förmälning i Bruxelles’ museum
samt porträttgrupp af mästaren och hans familj i
Louvre. Sveriges Nationalmuseum eger en af honom
signerad tafla: Allegori öfver ungdomens frestelser.
C. R. N.
Weenix [ven-]. 1. Jan Baptist W. (han tecknade sig
vanligen Giovanni Baptista), holländsk målare, f. i
Amsterdam 1621, d. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
